• No results found

Skadefall i markbyggandet

KONTORSBYGGNAD I ÖSTERGÖTLAND Projekteringskede

6.2 Skadefall i markbyggandet

Ett stort antal skador eller fel uppkommer varje år vid markarbeten för produktion av byggnader och anläggningar. En stor del av dessa beror på bl a ofullständiga geotekniska utredningar, slarv eller o­

tillräcklig kunskap. I de flesta fall löses problemen på arbetsplatsen eller genom uppgörelse mellan de inblandade parterna.

I vissa fall saknas dock förutsättningar att komma överens. Tvister som avser ett konsultuppdrag kan hänföras till konsultansvarsnämnden och några sådana fall med koppling till mark- och grundläggningssarbe­

ten redovisas nedan. I andra fall förs tvister till civilrättslig prövning.

Skadefall som inträffat i markbyggandet har även dokumenterats av bl a SVRs felgrupp, jfr avsnitt 6.2.3.

6.2.1 Fall behandlade av konsultansvarsnämnden

Vid tvist mellan en konsult och dennes uppdragsgivare kan ärendet hän­

skjutas till konsultansvarsnämnden. Nämnden består av tre ledamöter, varav minst en skall vara jurist. Parterna är skyldiga att följa nämndens beslut, vilket inte kan överklagas. Av samtliga fall som nämnden behandlat (ca 25 st) har 6 st eller 24

%

gällt markbyggande.

I bilaga 5 redovisas fem fall med geoteknisk anknytning som behandlats av konsultansvarsnämnden med geoteknisk anknytning.

FALL BERÖRT AV KONSULTANSVARSNÄMNDEN,

GRUNDUNDERSÖKARES ANSVAR FÖR MÄNGDEN BERGSCHAKT

På uppdrag av stifteisen utförde konsuiten under november 1984 en geoteknisk undersökning, vars syften, enZigt utiåtandet, var "att kZarZägga grundZäggningsförhåZZanden inom pZanerade byggnadsytor, främst med avseende på bergförekomst". UtZåtandet ingick sedermera i förfrågningsunderZaget för entreprenaden. Arbetena upphandZades tiZZ fast pris.

Totait verkZigt utfaii av bergovZym bZev 2284 m3 ToZkning, gjord av stifteisen, av konsuitens utredning gav 660 m3 Merkostnaden uppgick tiZZ 350 000 kr, som stifteZsen beZdstas med.

EnZigt nämndens mening är undersökningen utförd och redovisad på ett godtagbart sätt. Konsuiten kan däför inte anses skadeståndsskyZdig.

UtZåtandet enhäZZigt.

Det framgår kZart att det finns ett missförstånd meiian bestäZZare och konsuit när det gäZZer omfattning av undersökningen. Missför­

ståndet kan bero bZ a på

- bristande diaZog/injormation meiian bestäZZaren och konsuit om syfte och uppdragets omfattning

- bristfäZZigt tiZZgängZigt materiaZ, tiZZhandahåZZet från bestäZZaren.

ExempZet beskrivs utförZigare i biZaga 5, faii 1.

Samtliga dessa geotekniska ärenden visar att det ofta sker ett miss­

förstånd mellan beställare och konsult när det gäller syfte och upp­

dragets omfattning. Uppdraget är dåligt specificerat. Konsulten borde i vissa fall kanske tydligare varnat för att dra alltför långtgående slutsatser av undersökningen. Det bör också nämnas att konsulten ej ansetts skadeståndsskyldig i något av de angivna fallen.

6.2.2 Geotekniska tvister behandlade i Högsta Domstolen

Den sk äldregruppen inom Svenska Väg- och vattenbyggares Riksförbund (SVR} har redovisat en gedigen sammanställning av olika typer av byggfel, felens omfattning och orsak samt presenterat förslag till åtgärder för att undvika fel1 (Bergström red., 1989},Studien omfattar hela byggprocessen inklusive geoteknik och grundläggning.

I denna rapport anges orsaken till att fel uppstår i byggprocessen kan bero på fusk, slarv, otillräckligt kunskapsunderlag i forskningsrap­

porter och läromedel, fel i normer och andra styrande informationsma­

terial, materialfel mm. Ofta räknas inte fel som avhjälpts under

Överpåverkan, användning 9%

Underhåll, övrigt 3%

Övergripande orsaker till byggfel är enligt Building Research Es­

tablishment, BRE 1982, bristande samordning. Man har konstaterat att 25% av felen berodde på otillräcklig information från projektör till arbetsplats. Samordning och samråd måste ske redan mellan byggherre och projektör så att funktionskrav blir rätt redovisade och rätt för­

stådda samt också mellan projektör och arbetsplats. Detta gäller på översiktlig nivå såväl som på detaljnivå.

Från försäkringsbolagets representanter presenteras en opublicerad studie av Kleberg från 1984 över fel begångna i projekteringsskedet.

Studien är gjord för SKIF och är baserad på 368 skadeärenden, där konsultförsäkring åberopats. Av sammanställningen framgår att 9% av felen kan hänföras till brister i den geotekniska undersökningen.

Exempel på fel är:

- brister i undersökningen

- ej rådfrågat geoteknikerna om arbetet eller om ändrad grundläggning - ej beaktat tjälfarliga massor

- ej följt geoteknikernas rekommendationer - oklarhet om geoteknikerns uppdrag

Generellt för byggandet - och således även för geoteknik och grund­

läggning - gäller att en grundläggande felorsak är att konsulten upp­

handlats till låga priser, vilket resulterat i bristfälliga bygghand­

lingar. Byggherren tar ofta lång tid för att fatta sitt beslut men har sedan bråttom att få det genomfört. Tiden för projekteringen har

blivit kort med den påföljden att felen blivit många. Byggprocessen har varit ensidigt produktionsinriktad, hårt styrd av snäva ekonomiska ramar, haft kortsiktigt ekonomiskt perspektiv och inte beaktat livs­

tidskostnader/totalkostnader, m a o kvantitet har premierats före kva­

litet. Detta har bl a befrämjats av myndigheters styrmedel såsom löne­

bestämmelser och normer.

När det gäller erfarenhetsåterföring, särskilt till projektören, är denna idag helt otillfredsställande. Huvudorsaken till denna brist är att projektören numera sällan är med vid slutbesiktning och sällan ser konsekvenserna av sin projektering. Brister i erfarenhetsåterföringen finns även mellan byggherren/förvaltaren och projektören.

Otillräcklig kontroll och otillfredsställande system för kvalitetssäk­

ring måste rimligtvis vara en allvarlig och fundamental brist i det moderna byggandet, antingen kontrollen utövas av utomstående person, tex utsedda av byggherren, eller utförs som egenkontroll. Det borde vara självklart att egenkontroll utövas inom konsultföretaget, där många fel orsakats av glömska eller slarv, i sin tur beroende på brådska. Nuvarande besiktningssystem medför att många fel eller po­

tentiella fel inte upptäcks därför att felstället blivit inbyggt innan besiktningen görs.

Det är sannolikt att många fel begåtts på grund av otillräcklig

kunskap eller otillräckligt kunskapsunderlag. Idag finns på många tek­

nikområden facklitteratur, tidskrifter, rapporter etc att tillgå men det är dock osäkert om dessa hjälpmedels existens är allmänt spridda, inte heller att man tagit del av ifrågavarande information. Det är även viktigt att information sprids till alla byggprocessens aktörer om hur felen uppstår samt om vilka konsekvenser det kan medföra. Trots det stora informationsflöde som idag finns är det dock tydligt att viktig information inte alltid har nått fram till rätt mottagare. Vet­

skapen om hur allvarlig konsekvensen av slarv eller förbiseende kan bli skulle kanske medföra en större ansträngning att undvika felen.

Garantitiden 2 år, som fortfarande gäller i Sverige, anses vara

alltför kort och ger inte incitament till noggrannhet, ansvarstagande, uppbyggnad av kvalitetsäkringssystem etc (jfr Danmark som nyligen infört 5 års garantitid}.

6.3 Seminarium

Vid ett seminarium i Stockholm 1990-11-22 diskuterades kvalitetsfel och brister av ett trettiofemtal representanter för olika delar av byggsektorn. Ett stort antal påståenden indelade i "Externa brister"

avseende förhållandena mellan olika aktörer i byggprocessen respektive

"Interna brister" avseende förhållanden hos olika kategorier (bestäl­

lare, konsulter och entreprenörer) värderades av olika arbetsgrupper.

Seminariedeltagarnas uppfattning kan anses vara representativ för

"Byggsverige" och har sammanställts i bilaga 7.

Sammanfattningsvis framkom vid seminariet att de förhållanden som mest ger upphov till fel och brister vid geotekniska utredningar och grund­

läggningsarbeten är följande:

Externa brister

• Erfarenhetsåterföringen mellan olika skeden i byggprocessen är bristfällig.

• Beställaren ställer inte eller klargör inte kvalitetskraven.

• Ett stort flöde av geoteknisk information mellan många olika medver­

kande och mellan olika skeden - "stafettväxling" - gör att informa­

tionen ej når fram eller feltolkas.

• Samråd mellan olika kategorier fungerar dåligt i byggskedet.

Interna brister - beställare

• Beställaren/byggherren saknar kvalitetssystem.

• Beställarna följer inte upp kvalitetskrav.

• Otillräcklig kunskap att handla upp geotekniska konsulttjänster.

• Beställarna har alltför dålig kunskap om geotekniken och dess bety­

delse.

Interna brister - geotekniska konsulter

• Den geotekniska erfarenhetsåterföringen är otillfredsställande.

• Geoteknikern klargör inte tillsammans med beställaren vilka kvali­

tetskrav som gäller.

• Geoteknikern är för anonym och passiv.

• Konsekvensanalyser (teknik och ekonomi) saknas för alternativa ut­

föranden.

Interna brister - entreprenörer

• Bristande erfarenhetsåterföring - samma fel upprepas.

• I byggskedet premieras kvantitet före kvalitet.

• Entreprenörer saknar kunskap att läsa geotekniska handlingar - läser ej text utan endast ritningar.

• Byggaktiviteter anpassas inte efter värderlek.