I vårt uppdrag har ingått att tydliggöra relationen mellan kommunala kultur- eller musikskolor och Skapande skola-projekt. Myndigheten för kulturanalys har önskat få kunskap om det förekommit att kommuner använder Skapande skola-medel till att finansiera verksamheten vid kommunala kultur- och mu-sikskolor.
Kulturskolan får inte med sin ordinarie verksamhet vara del av Skapande sko-la-projekt, detta faktum har påpekats av alla intervjuade respondenter. Det-ta är också något som Kulturrådets handläggare bevakar i sin granskning av ansökningar och redovisningar. Däremot är ofta lärare på kulturskolan själva kulturutövare, och som sådana få engagemang med egen F-skattsedel inom Skapande skola. I en kommun har personal från kulturskolan medverkat i Skapande skola- projekt, men inte ekonomiskt belastat projektet i fråga. En 39 Kultur i Väst 2012, s. 17.
kommun har i sina ansökningar angett att de vill använda kulturskolans lärare i Skapande skola-projekt. I denna kommun var man kritisk mot Kulturrå-dets förbud mot att engagera Kulturskolorna i Skapande skola-projekt. ”Det känns som kulturskolan är lite ful. Det är inte duktiga nog, de är inte bra för barn. De känns som det varit en liten häxjakt mot att arbeta med kul-turskolan. Visst ska det inte vara så att det är ett sätt att skyffla in pengar till kulturskolorna, till saker de redan gör. Men om de gör saker som är nya och jobbar mer med barnen i skolan är det väl toppen, tänker jag.”
Flera mindre kommuner anger att de ser Skapande skola som en möjlighet att kunna engagera lokala konstnärer och kulturutövare. Kulturskolan är ofta viktig som lokal arbetsgivare för kulturaktörer på mindre orter. Lokala kul-turaktörer kan alltså vara både egna företagare och anställda inom kommu-nen, exempelvis på kulturskolan, utan att det behöver betyda att de deltar i Skapande skola i sin roll som anställd. I mindre kommuner kan det ses som positivt att anlita en kulturaktör som arbetar på kulturskolan eftersom elev-erna kan möta dessa konstnärer även på fritiden, vilket inte är fallet om det kommer konstnärer utifrån som sedan åker iväg. En samordnare för Skapande skola i en liten kommun säger: ”När jag väljer kulturaktörer försöker jag få lo-kalt verksamma personer, men det kommer även folk från [större städer]. Det beror på vad skolorna vill ha. De personer som är lokalt aktiva är ofta redan anställda i kommunen.”
sammanFattning
Vi bedömer utifrån vårt material att utvecklingen av kommuners satsningar på kultur är relativt stabil i svenska kommuner, men att andelen resurser som går till kulturområdet övergripande minskar som andel av totala kommunala budgeten. Detta tolkar vi som att kommuner har fått fler åtaganden över åren, vilket gör att även en bibehållen kulturbudget minskar i förhållande till totala kommunala kostnader. Utan fördjupade studier går det inte att säga något mer specifikt om utvecklingen av kommuners kulturkostnader. Vi ser vidare av vårt material att de allra flesta kommunerna i Sverige, men inte alla, har kommunala kultur- eller musikskolor, vilka är en god möjlighet för barn att uppleva kultur på sin fritid. Vi ser också att det inte skett någon minskning av kommuners medel till kultur- och musikskola efter 2008. Tvärtom är resur-stilldelningen relativt stabil över perioden 2000-2014.
I intervjuer med lärare, samordnare och andra tjänstemän och skolpersonal i våra undersökta kommuner framhåller alla, av de som sökt Skapande sko-la-medel, att Skapande skola är ett viktigt komplement till annan kulturverk-samhet i skolan. Det möjliggör framförallt att genomföra kulturaktiviteter med barnen i skolmiljö, och det går att planera och i relativt hög grad utforma enskilda aktiviteter som man själva önskat. Kommunala och regionala resurser kommer skolbarn till del genom främst tillgång till kulturupplevelser i form av föreställningar eller besök på andra platser i kommunen. Inköp av kul-turupplevelser i kommunen omfattar både det fria kulturlivets aktörer som vissa offentliga kulturinstitutioner. Dessa upplevelser och besök är i allmänhet inte knutna till det övriga arbetet i skolan, och kan också innebära resor för skolbarnen. Vidare har kommunala kulturinstitutioner självständiga uppdrag att arbeta med skolföreställningar och mer generellt mot barn och unga som målgrupp. De erbjudanden som dessa institutioner ger skolbarn koordineras i allmänhet inte av kommunens kultursamordnare, utan direkt av institutio-nerna själva.
Utifrån både kvantitativa och kvalitativa data vi sammanställt rörande kom-muners resurser till kultur i skolan, drar vi slutsatsen att skolbarn genom Ska-pande skola-projekt får tillgång till mer kultur i skolan, och kulturaktiviteter där de i hög grad själva är aktiva och som sker i anknytning till skolans övriga verksamhet. Vi uppfattar inte utifrån vårt material att kommuner minskar på andra resurser till kultur i skolan, utan att dessa erbjuds mer eller mindre som innan införandet av Skapande skola 2008, i flera fall har resurserna till kultur ökat över perioden 2000-2014 i fasta priser. Skapande skola-bidraget erbjuder alltså, i de skolor och kommuner som söker och erhåller Skapande skola-medel, mer kultur för skolbarn, och utgör ett komplement till olika kommunala och regionala satsningar på kultur i skolan. Att fördelningen av Skapande skola-medel till enskilda kommuner och skolor har varit ojämn, konstaterades dock redan i den första utvärderingen av Skapande skola. Vi har därför följt upp frågan om fördelningen av Skapande skola-medel till olika län och kommuner, något som vi redovisar i nästföljande avsnitt.