En viktig aspekt är huruvida utbetalningsalternativen utvärderas före eller efter skatt. Även om pensionsbolagen redovisar utbetalningen före skatt är individen troligtvis mer intresserad av vad som återstår efter skatt. I ett progressivt skattesystem blir skattesatsen högre ju kortare utbetalningstid man väljer och ju högre inkomst man har. Skatteeffekten av att ta ut pensionen på 5 år i stället för livsvarigt blir därför som störst för individer med stort pensionskapital av vilket en stor andel kan tas ut tidsbegränsat.
Tabell 3 jämför de skattemässiga konsekvenserna av att ta ut pen- sionen livsvarigt eller på 5 år för tre hypotetiska individer med olika inkomster. Individerna antas få allmän pension och tjänstepension från
itp2. Rad 1–4 redovisar storleken på pensionsutbetalningen före och efter skatt för båda utbetalningsalternativen medan rad 5–6 visar skat- ten i procent. Vi ser att en större andel av höginkomsttagarens pen- sionsinkomst går till skatt. Exempelvis betalar låginkomsttagaren 28,2 procent av sin pensionsinkomst i skatt jämfört med 34,6 procent för höginkomsttagaren när tjänstepensionen betalas ut livslångt. Vidare ser vi att ju högre inkomst man har, desto större blir skatteeffekten av att välja en 5-årig utbetalning. Höginkomsttagarens skatt ökar med drygt
4. vAD PåvERkAR vALET Av UTBETALNINGSTID?
13 procentenheter när pensionen tas ut på 5 år i stället för livet ut jämfört med 2 procentenheter för låginkomsttagaren.
Den totala skatteeffekten på tjänstepensionens värde sett över hela livet redovisas i de två sista raderna. För att beräkna värdet av en livslång utbetalning sett över hela livet jämfört med värdet på en 5-årig utbetal- ning använder jag ett mått som kallas för mwr (money’s worth ratio). Mer specifikt anger mwr kvoten mellan det förväntade diskonterade nuvärdet av strömmen av framtida pensionsutbetalningar under livslång utbetalning och 5-årig utbetalning. Detta innebär att när mwr=1 kan en individ som tror sig leva lika länge som genomsnittet förvänta sig att »få ut« lika mycket oavsett om pensionen tas ut på 5 år eller livsvarigt. Om
mwr>1 är det i stället mer »lönsamt« att ta ut pensionen livet ut än på Låg inkomst Medelinkomst Hög inkomst Livslång utbetalning före skatt 2 000 6 000 12 000 Livslång utbetalning efter skatt 1 437 3 970 7 850 5-årig utbetalning före skatt 7 460 22 380 44 760 5-årig utbetalning efter skatt 5 200 14 500 23 400 Skatt, livslång utbetalning 28,2 % 33,8 % 34,6 % Skatt, 5-årig utbetalning 30,3 % 35,2 % 47,7 %
MWR före skatt 0,96 0,96 0,96
MWR efter skatt 0,99 0,98 1,20
Tabell 3. Värdet på livslång och 5-årig utbetalning före och efter skatt, kronor per månad.
Not: Tabellen visar skatteeffekten av att ta ut pensionen på 5 år i stället för livsvarigt för tre hypotetiska individer med olika pensionsinkomster. Låg inkomst, medelinkomst och hög inkomst innebär en allmän pension om 10 000 kronor, 15 000 kronor respek- tive 20 000 kronor per månad före skatt och en tjänstepension från itp2 enligt rad 1‒4 som beror på utbetalningstid och om den rapporteras före eller efter skatt. Individerna antas gå i pension vid 65 års ålder. Skatten är den genomsnittliga skattesatsen för hela pensionsinkomsten. mwr (money’s worth ratio) anger kvoten mellan det förväntade diskonterade nuvärdet av strömmen av framtida pensionsutbetalningar under livslång utbetalning och 5-årig utbetalning.
UTBETALNINGSTIDER I TJÄNSTEPENSIONSSYSTEMET
5 år och vice versa. I praktiken beror mwr på pensionsbolagets prog- nosränta (det vill säga den förväntade avkastningen på kapitalet under utbetalningsfasen) och livslängdsantaganden. I det här exemplet har jag använt könsneutrala livslängdstabeller från scb för att beräkna återstå- ende förväntad livslängd vid 65 års ålder och Alectas omräkningsfaktorer. Före skatt beror inte värdet av pensionsutbetalningarna under olika utbetalningsalternativ på inkomstnivån eftersom pensionsbolagens omräkningsfaktorer inte gör det heller. Här innebär 0,96 att den totala pensionsbehållningen för en individ med genomsnittlig livslängd blir 4 procent större om pensionen betalas ut under 5 år än livet ut. Detta innebär att det för många borde vara fördelaktigt att välja en 5-årig utbetalning från itp2 om man bara ser till förväntade pensionsutbe- talningar före skatt.
Den sista raden visar att värdet av de framtida pensionsutbetalning- arna för höginkomsttagaren efter skatt blir 20 procent större om han eller hon väljer att ta ut tjänstepensionen livsvarigt i stället för på 5 år. Mot- svarande effekt för de båda andra individerna är försumbar. Anledningen är att skatteeffekten blir särskilt stor om den totala pensionsinkomsten överstiger gränsen för statlig inkomstskatt (cirka 38 900 kronor per månad 2016), vilket den gör för höginkomsttagaren men inte för de två andra individerna i vårt exempel.
Cirka 18 procent av individerna i itp2-kollektivet betalar statlig inkomstskatt året efter uttaget. Hela 12 procent betalar statlig inkomst- skatt endast under förutsättning att de väljer att ta ut pensionen på 5 år. För den senare gruppen borde skatteeffekten bli extra tydlig. Att en så stor andel av itp2-kollektivet har starka skatteincitament att välja långa utbetalningstider kan vara en viktig förklaring till att individer i den övre delen av inkomst- och kapitalfördelningen också gör så.
I saf-lo/kap-kl-kollektivet betalar endast 3,5 procent statlig inkomstskatt året efter uttag. Dessutom är det väldigt få som skulle passera gränsen för statlig inkomstskatt om de valde att ta ut pensionen på 5 år. Frånvaron av starka skatteincitament att välja långa utbetalnings- tider för personer med låga eller genomsnittliga pensioner kan förklara varför förhållandet mellan utbetalningstider å ena sidan och inkomst och kapital å andra sidan skiljer sig åt så mycket mellan kollektiven.
Resultaten tyder alltså på att individer tar hänsyn till starka skat- teincitament när de väljer utbetalningstid. Diskussionen relaterar mer generellt till hur efterfrågan på livslånga utbetalningar beror på hur de
4. vAD PåvERkAR vALET Av UTBETALNINGSTID?
prissätts i förhållande till andra utbetalningsalternativ. Med pris menar jag hur utbetalningens förväntade värde, sett över hela livet, relaterar till de pengar man hade kunnat tjäna om pensionen i stället betalats ut som en klumpsumma (eller på 5 år) för att sedan investeras (mwr är det vanligaste sättet att mäta prisnivån på).
Det finns bara två studier som på ett trovärdigt sätt har undersökt hur efterfrågan på livslånga utbetalningar beror på priset. Chalmers och Reuter (2012) undersökte om statsanställda i Oregon, usa, reagerade på prisförändringar som orsakades av ränteförändringar över tid och använ- dandet av olika beräkningsmodeller. De fann inga bevis för att ett högre pris ledde till att efterfrågan på det livslånga utbetalningsalternativet gick ner och vice versa. Den mest troliga förklaringen bakom den uteblivna effekten är att valet av utbetalningstid är komplext och att många inte har tillräcklig finansiell kunskap för att göra ett informerat val. Valet av utbetalningstid var dock starkare kopplat till individspecifika egenskaper som till exempel hälsa och andra pensionsinkomster.
Den andra studien undersökte hur andelen livslånga utbetalningar påverkades av att man sänkte det månatliga beloppet för ett givet pen- sionskapital i det schweiziska tjänstepensionssystemet.24 Reformen inne-
bar att det blev mindre fördelaktigt att ta ut pensionen livslångt jämfört med att ta ut den som en klumpsumma, det vill säga man höjde priset på det livslånga utbetalningsalternativet. De fann starkt stöd för att an- delen livslånga uttag minskade till följd av prisförändringen. En viktig skillnad mot den amerikanska studien är att reformen i det schweiziska pensionssystemet annonserades på förhand och fick spridning i media. Sammantaget verkar alltså individer reagera på stora och transpa- renta prisförändringar, som exempelvis kan bero på marginalskatteef- fekter eller förändringar i pensionsbolagens omräkningsfaktorer. Mer osannolikt är det att individer reagerar på mindre prisförändringar av mer »teknisk« karaktär.