Skepticism och felanvändning

Trots de möjligheter och positiva effekter som AI-tekniken medför under en rekryteringsprocess och för utfallet av kandidater, finns det fortfarande skepticism gällande verktyget. Majoriteten av respondenterna uttryckte att kunder och kandidater kan vara skeptiska mot AI-teknikens funktioner. Kim konkretiserar skepticismen på följande sätt:

Jag skulle säga att vi förespråkar starkt att man använder AI, men det finns ju fortfarande en stor rädsla för att använda det. Företag är fortfarande ganska kritiska till den typen av intervjufunktion. Jag tror att de är väldigt rädda för vilken image de får och vad det får för utfall, de kanske inte än så länge riktigt litar på det här.

Vidare uttrycker Sara att det finns en rädsla för AI-tekniken och säger “Rädsla för maskiner finns på riktigt. Det är helt sjukt, men det gör det.” Noa specificerar rädslan genom att beskriva hur vissa kandidater upplever kontakten med AI-tekniken och säger “Det enda som kan vara lite jobbigt det är väl kandidatupplevelsen, det är klart att det är speciellt att träffa en robot istället för en människa, men det är en vanesak.” Ella är inne på samma spår och uttrycker att skepticismen är något som förekommer i allmänhet gentemot ny teknik och menar att det är en utmaning som hon och företaget behöver bemöta genom att formulera följande:

Man kan vara lite skeptisk som kandidat, hur funkar det här egentligen, funkar det på riktigt? Där handlar det om, ja men om man ser när bilen kom när alla red häst och vagn, då var folk skeptiska till den också. Vi är en ny produkt och det har vi otrolig respekt för, så det är väl utmaningen att få andra att förstå värdet i det. Så just den skepticismen, är väl den största utmaningen i det hela. Men oftast när personen har fått reda på varför den används, brukar det vändas.

Lars syn på skepticismen mot AI-tekniken avviker i jämförelse med övriga respondenter, han framhäver snarare att det är en bra affärsidé och säger “Nej, det vi har märkt hittills är att man är jävligt intresserad. Vi har bjudit in företagen och när man pratar AI då kommer man hit, och pratar vi inte AI då kommer man inte hit.“ Forskning påvisar att den negativa attityden och skepticismen gentemot AI-tekniken som majoriteten av respondenterna resonerar kring, bottnar sig i individers bristande vetskap om AI och dess funktioner. Rädsla och skepticism är en naturlig reaktion som exponeras när ny teknik implementeras och medför förändringar (Liang och Lee, 2017). AI-teknik inom rekrytering kan medföra att viss skepticism uppvisas av kandidater samt potentiella kunder, och att detta måste hanteras av företagen. Av den orsaken att AI-tekniken fortfarande är i sin linda, leder det till att såväl kunder som kandidater ännu inte har kännedom om teknikens fördelar och därmed uppvisas osäkerheter gentemot verktyget (Nowak et al., 2018; van Esch et al., 2018)

36

Något som bidrar till att skepticismen uppstår bland utomstående är om företag använder sig av AI-tekniken på fel sätt. Om AI-tekniken används på fel sätt kan det vara svårt för företagen att kontrollera verktyget och därav kan negativa fördomar bildas gentemot tekniken. Noa betonar att AI-tekniken behöver begränsas samt kontrolleras för att undvika felanvändning och poängterar följande:

Det är svårt att kontrollera AI när det väl har börjat rulla, du måste begränsa AI:n så att den inte kan ta in information som inte är relevant. Du måste ha psykometriker inblandade. Du måste ha programmerare för att AI är farligt om det används fel, så jag tror att de som kommer använda det rätt och de som implementerar och är seriösa med det och verkligen ser till att det funkar, det kommer bli toppen. Men de som kommer göra det på ett slarvigt sätt eller rent av kalla det för AI när det inte är det, då kommer det ju bli skit för alla som jobbar med AI. För att det är då den här tilliten som jag pratade om, det här med att våga prova, då kommer inte folk våga göra det.

Lars resonerar vidare kring Noas förklaring och menar att företag kan uppge att de använder AI-teknik under rekryteringsprocessen trots att de inte gör det och menar att det finns en risk att företag rundar systemet för snabba affärer. Lars säger att “[...] man kör genvägar kanske hela tiden och tänker att vi har kört igenom AI, sedan säger man till kunden, det är kört genom AI fast det inte alls är det utan man kört den gamla traditionella rekryteringen ändå.” Noa är inne på samma spår och hävdar att företag enkelt kan blanda ihop AI med vanlig automatisering och regelplacering, och därmed förmedla missvisande information gentemot kunder och kandidater. Noa säger att “[...] det är viktigt att skilja på vad som är automatisering och regelplacering mot vad som är AI. Det är jättevanligt idag att människor blandar ihop AI med vanlig automatisering och regelplacering. Det får man inte göra.”

Forskning stödjer att om AI-teknik inte hanteras med aktsamhet kan det resultera i att verktyget utvecklar sitt egna system och framställer ett kandidaturval baserat på felaktiga grunder. Rekryterare kan vid det skeendet tappa kontrollen över processen och få information som är obegriplig eller felaktig i relation till det som ursprungligen programmerades (Nowak et al., 2018; van Esch et al., 2018). När AI-tekniken implementeras under rekryteringsprocessen bör aktsamhet för användandet av tekniken uppvisas, då nyttjandet kan leda till moraliska, juridiska, etiska samt sekretessfrågor (Ciobanu, Androniceanu & Lazaroiu, 2019; Popescu, 2018; Rodney et al., 2019; Popescu et al., 2018). Om alltför många företag tenderar att missbruka användningen av AI-tekniken kan det påverka verktygets trovärdighet och image negativt. AI-tekniken kan framstå som ett riskfyllt verktyg och således påverka kunder och kandidaters uppfattning om den. Skepticism och rädsla gentemot artificiell intelligens uppvisas vanligtvis av individer som inte är pålästa om tekniken och har därmed brist på kunskap gällande verktygets möjligheter. Felanvändning av AI- tekniken kan dessutom spä på den skepticism som i dagsläget förekommer.

37