Genomförd studie ger inga frapperande svar, utan de faktorer som framlyfts som betydelsefulla förekommer även i tidigare forskning om arbetslivet. Det är inte något nytt fenomen att arbetsgrupper generellt sluter sig samman och att relationen mellan de anställda och organisationen inte utgörs av enskilda arbetare, utan snarare arbetsgrupper. Det är inte heller anmärkningsvärt att det i studien framkommer att informella grupper på arbetsplatsen utövar en betydande social kontroll över den enskilde arbetarens vanor och attityder samtidigt som dessa informella strukturer ger ett socialt stöd. Det vi finner intressant i vår undersökning är att mycket lever kvar i omgivande strukturer på arbetsplatsen. Med det åsyftar vi exempelvis den hierarkiska ordningen. Det finns till viss del en tydlig distansering, där den verkstadsanställde inte anser sig ha större bestämmanderätt än vid det praktiska arbetet och i den närmaste arbetsgruppen, men det uttrycks även en positivet kring att lyhördheten har blivit bättre med åren, det vill säga att de som är i produktionen blir lyssnade till.
I vår studie har vi tagit del av några av SKF: s policys som behandlar teman som uppkommit i genomförda intervjuer. Dokumenten visar att företaget, på policynivå, värnar om att de anställda deltar i utvecklings- och förändringsarbetet samt att de ges möjlighet till att påverka sin arbetssituation. Vår studie ger delvis en annan bild, där det finns de som inte upplever några påverkansmöjligheter. Vem sätter dessa restriktioner? Är det informella strukturer i organisationen i form av exempelvis attityder och föreställningar, som begränsar medarbetarnas handlingsutrymme? Dessa informella strukturer kan utgöras både av den enskilda medarbetaren, den närmaste arbetsgruppen men också av mer underliggande värderingar som kan finnas i organisationen. Möjlighet till inflytande och delaktighet tycks dock ha genomgått en förändring, där flera vittnar om att arbetet har blivit mer självständigt för arbetsgrupperna och att de verkstadsanställdas åsikter och erfarenheter tas tillvara i organisationens utvecklings- och förändringsarbete. Med denna diskussion vill vi visa på en åtskillnad mellan de retoriska policydokumenten och den faktiska arbetssituationen.
En stor del av vardagen tillbringas på arbetsplatsen, vilket gör arbetslivet till en viktig del av människors hälsa. Hälsa är en resurs för individen som i sin tur är en resurs för arbetsplatsen som utgör en viktig komponent för individens hälsa. Det är betydelsefullt att sträva efter en omgivande miljö där individen kan förverkliga sina ambitioner, tillgodose sina behov och anta utmaningar. Arbetet med att värna och främja människors hälsa kan inte bedrivas som en vid sidan existerande företeelse, utan måste integreras på alla nivåer och i alla verksamheter, inom företaget. Det är en balansgång mellan betoningen av individens handlingsförmåga och den omgivande miljöns betydelse, det vill säga att företaget inte bör lägga allt ansvar på individen, likväl som individen inte bör frånsäga sig allt ansvar och förvänta sig en omhändertagande roll av arbetsgivaren. Vår studie visar på ett antal faktorer som är betydelsefulla för en arbetsplats där anställda kan trivas och må bra. Det är en utmaning och en nödvändighet för företaget att sträva efter strukturer som gynnar
medarbetarnas hälsa. Viktigt i denna strävan är att inbjuda till samverkan med alla parter, då en god hälsa inte är något som kan skapas över människors huvud.
Är SKF Göteborg ett självklart val för den anställde eller stannar det vid en vision? I ett ständigt förbättringsarbete är det relevant att ställa frågan om vad som är bra idag och vad som kan förbättras i morgon. De krav som ställs på arbetsplatsen skiljer sig åt mellan de anställda. Några uttrycker en tacksamhet över att ha ett jobb medan andra anser att arbetet skall innebära stimulans, meningsfullhet och möjlighet till utveckling. De faktorer som nämns som positiva på arbetsplatsen är relationen till arbetsgruppen och chefen; att få återkoppling och uppskattning; möjligheten att få utvecklas och ta ansvar; möjligheten att kunna påverka och att få delta i utvecklingsarbeten. Flera talar om den fysiska arbetsmiljön som en positiv faktor och då främst som en positiv utveckling, något som genomgår en successiv förbättring. De faktorer som anses vara viktiga att förbättra är i många fall samma som de som anses vara positiva, vi tolkar det därför som att dessa faktorer är så betydelsefulla att de ständigt måste förbättras och förstärkas.
Syftet med denna studie är att urskilja betydelsefulla arbetsplatsfaktorer, gällande hur anställda mår på arbetet. Vad är bra och vad kan förbättras? Som tidigare beskrivits är det relevant att arbeta för ökad självständighet, visa tilltro och att i utvecklingsarbete ge ansvar till de verkstadsanställda. Det är givetvis viktigt att berörda får säga sin mening, där det kan råda olika åsikter om ansvarsfördelning. De fysiska förhållandena behöver ständigt förbättras med mindre tunga lyft, färre repetitiva moment med mera. Det är kostsamt och kräver ett långsiktigt perspektiv, men motsatsen kan innebära att arbetsbördan blir övermäktig. Uppskattning är ytterliggare en väsentlig faktor. Det behöver inte kosta något, utan det kan räcka med ett tack för väl utfört arbete, men det kan även vara att erbjudas massage och bra företagshälsovård.
Det finns inga enkla lösningar på vad som orsakar ohälsa, en till synes tung arbetsplats behöver inte ha en hög frånvaro, eftersom det inte endast är fysiska faktorer som spelar in. En tung arbetsplats kan likväl innebära att medarbetarna är beroende av varandra och att det i sin tur skapar ett kreativt socialt klimat. Hur anställda mår på arbetsplatsen är avhängigt psykiska, fysiska och sociala faktorer hos individen i samspel med sin omgivning. Som tidigare nämnts är det förmodligen inte så mycket nytt som framkommit i studien, men ett resultat som är väl värt att använda och som vi tror kan ge effekter. Vår utgångspunkt med denna undersökning var att få en bild av verkstadsanställdas perspektiv, vilket vi tycker att vi har lyckats med. För att bli en mer attraktiv arbetsplats måste arbetet med ständiga förbättringar fortgå för att SKF:s strävan efter att vara det sjävklara valet skall bli en realitet och inte endast finnas på policynivå.