Tabell 7.5 Resultat jämfört med tidigare studier
Variabel Tidigare studier Förväntat resultat Skattat resultat Korruption Negativ/Positiv Negativ Negativ/Positiv
Initial BNP Positiv Positiv Positiv
Kapital Positiv Positiv Positiv
Population Negativ Negativ Negativ
Offentlig konsumtion Negativ Negativ Negativ
Handel Negativ Positiv Positiv/Negativ
Muslimer Negativ Negativ/Positiv Positiv
Kristna Negativ Negativ/Positiv Positiv
Politisk stabilitet Positiv Positiv Positiv (Indirekt) Naturresurser Positiv Negativ Negativ (Indirekt)
Källa: Mo (2011). Gerlagh och Pellegrini (2008). Dilek (2020). Xavier X. Sala-I-Martin (1997).
Det finns ett flertal skillnader mellan resultat från tidigare studier, förväntat resultat för denna studie och studiens skatta resultat. Det första exemplet är att tidigare studier har erhållit ett negativt samband mellan handel och ekonomisk tillväxt. Vid övergriplig analys över hela Afrika, genereras främst ett positivt samband medan vid jämförelse mellan länder med olika korruptionsnivåer, finner man ett negativt samband. Däremot är det mer i linje med den endogena tillväxtteorin, att ökad handel resulterar högre ekonomisk tillväxt eftersom handel resulterar en större spridning av icke-rivaliserande idéer genom en större marknad. Tidigare studier visade att religion i form av islam och kristendom har en negativ påverkan på ekonomisk tillväxt. Denna undersökning indikerar däremot på ett positivt samband mellan BNP per capita och kristendom respektive islam jämfört med referensgruppen för övriga religioner.
Studien tyder även på att korruption har främst en negativ effekt på den ekonomiska tillväxten i Afrika, däremot skiljer sig effekten mellan länderna med olika korruptionsgrad. Den negativa effekten är starkast i länderna med hög samt medelhög korruption. Däremot avtar effekten i samband med att korruptionsnivån i landet minskar. I tabell 7.2 kan man dessutom urskilja att korruption har en positiv effekt på tillväxten i vissa afrikanska regioner.
36
På grund av kollinearitet mellan CPI och naturresurser, exkluderas denna faktor ur regressionerna med BNP per capita som den beroende variabeln. Studien kunde finna att naturresurser kan ha en indirekt negativ påverkan på den ekonomiska tillväxten i Afrika. Resonemanget bygger på tabell fyra som visar att naturresurser har en negativ effekt på korruptionen. Eftersom korruption antas ha en negativ effekt på ekonomisk tillväxt, kan man dra slutsatsen om att naturresurser kan ha en indirekt negativ effekt på tillväxten i Afrika. Politisk stabilitet exkluderas också ur regressionerna på grund av kollinearitet med CPI. Politisk stabilitet kan ha en indirekt positiv påverkan på den ekonomiska tillväxten, eftersom en ökning i politisk stabilitet leder till lägre korruption som i sin tur främjar den ekonomiska tillväxten. Uppsatsen förväntades skatta ett positivt samband mellan politisk stabilitet och ekonomisk tillväxt i Afrika.
37
8. Diskussion
Utifrån tidigare forskning samt teorin om att korruption hämmar investeringar som i sin tur resulterar lägre ekonomisk tillväxt, förväntades korruption ha en negativ effekt på den ekonomiska tillväxten i form av BNP per capita i Afrika. Det skattade resultatet stämmer till en viss del. Utifrån regressionerna tyder resultaten på att korruption har en statistiskt
signifikant negativ effekt på BNP per capita i Afrika. Ur regressionerna kan man utmärka att korruption utan hänsyn till landspecifik tidstrend och effekt, har en 15 procent hög
förklaringsgrad. Vid en ingående analys, undersöktes effekten mellan olika regioner och i länder med olika hög korruptionsgrad. Analysen visade att korruption har en starkt negativ påverkan på BNP per capita i länder med hög och medelhög korruption. Däremot genereras en avtagande effekt i länder med låg korruption.
Resultaten visar även att korruption har en negativ statistiskt signifikant effekt på tillväxten i Väst- och Östafrika, som räknas som de fattigaste regionerna i Afrika. Sambandet mellan korruption och ekonomisk tillväxt var positivt statistiskt signifikant i Centralafrika. I Nord- samt Södra Afrika var sambandet också positivt men inte statistiskt signifikant. Studien redovisar även att faktorer som har en positiv påverkan på tillväxten är Initial BNP per capita, kapital, handel, islam och kristendom. Offentlig konsumtion och population har däremot en negativ påverkan på tillväxten. De variabler som till största del är statistiskt signifikanta i studien är CPI, Initial BNP per capita, kapital, population, islam och kristendom. Till följd av detta kan man dra slutsatsen att av samtliga faktorer i studien, har dessa fem faktorer en stor betydelse för den ekonomiska tillväxten i Afrika. Det går däremot inte att utesluta att det finns andra viktiga faktorer som inte har tagits med i studien. Studien visar dessutom att politisk stabilitet och naturresurser är statistiskt signifikanta på en procent signifikansnivå utan hänsyn till landspecifik tidstrend och effekt samt förklarar 45 procent av variationen i CPI, vid undersökning av vilka faktorer som påverkar korruptionen i Afrika.
De skattade resultat kan till stor del, förklaras av den exogena samt endogena tillväxtteorin och den institutionella teorin. Med utgångspunkt för Romer modellen, undersöks hur
investeringar och befolkningstillväxt påverkar kapitalintensiteten som i sin tur medför effekt på den ekonomiska tillväxten. Utifrån tillväxtteorin kan de tillfälliga förändringarna i
ekonomisk tillväxt skattas av förändrade investeringar och antal arbetade timmar per capita. Dessa förändringar är tillfälliga eftersom kapitalintensiteten och tillväxten återhämtas sig till
38
den ursprungliga nivån, på lång sikt. Den teknologiska utvecklingen är den enda faktorn som kan medföra en varaktig förändring i BNP per capita. Som det nämndes tidigare kan
korruption hämma den teknologiska utvecklingen, eftersom svaga institutioner leder till låga incitament bland forskare och entreprenörer. Svagt förtroende för staten leder till en
avstannad teknologisk utveckling.
Studien indikerar på att det finns ett positivt samband mellan kapital och ekonomisk tillväxt i Afrika. Det överensstämmer med tillväxtteorin eftersom enligt Solow modellen förväntas ökad kapital resultera en tillfällig ökning i tillväxten i landet. Studien tyder också på att högre befolkningstillväxt, har en negativ påverkan på BNP per capita på kort sikt. Resultatet
överensstämmer med tillväxtteorin som förklarar att en befolkningstillväxt skapar mer
arbetskraft och produktion, vilket resulterar en ökning i ekonomisk tillväxt men en minskning i BNP per capita på kort sikt.
En god social infrastruktur är en viktigt grund för tillväxten. En bra social infrastruktur kräver öppenhet till omvärlden som i sin tur leder till möjlighet till export och import. Teorin
indikerar på att handel främjar import och export. Dessutom kan handel ha en positiv påverkan på tillväxten i ett land, genom idéer samt teknologi som underlättar transportering av varor och tjänster över landsgränsen. Studien skattade främst ett positivt samband mellan handel och tillväxt i Afrika, vilket stämmer överens med teorin. Tidigare studier, skattade däremot resultat som visade att handel kan ha en negativ påverkan på tillväxten. Eftersom Afrika är beroende av utländsk produktion och teknologi, samt har hög export av råvaror till utlandet har handelsöppenhet en positiv effekt på BNP per capita i Afrika.
Med hjälp av den institutionella teorin och konvergensteorin kan man koppla samman studiens resultat som visar att Initial BNP per capita har en positiv effekt på BNP per capita. Dessutom kan teorin sammankopplas med resultatet om att korruption har en starkare negativ effekt på tillväxten i de afrikanska länderna med hög och medelhög korruption. Däremot är effekten avtagande i lågt korrumperade länder. Länder som är drabbade av hög korruption, har vanligtvis en låg BNP per capita och konvergensteorin är en viktig del i dessa länder. En minskad korruption i dessa länder, resulterar en ökad tillväxt. Länder som redan har
någorlunda hög tillväxt och lägre korruption, påverkas inte på samma sätt. Detta resonemang kan ha en betydande grund till att effekten skiljer sig, beroende på landets korruptionsgrad. Dessutom kunde man ur figur 5.5, utläsa att många rikare länder som länder i Södra Afrika, enbart hade marginella förändringar i korruptionsgraden under de senaste femton åren.
39
Studien visade att korruption har en direkt negativ effekt på tillväxten i Afrika. Den negativa effekten indikerar på svaga institutioner som skapar hinder för ett rättvist samhälle i Afrika. Den institutionella teorin studerar vilka egenskaper som krävs för att ett land ska kunna bli rikt. Teorin fokuserar på landets olika institutioner och hur dessa är utformade. Institutioner innefattar bland annat rättsväsendet, utbildningssystem, statliga myndigheter och fördelning av resurser. Om institutioner är präglade av korruption och människor har svagt förtroende för staten finns det svaga incitament till äganderätt, investeringar och forskning. På det sättet hämmar korruption den ekonomiska tillväxten. Även om ett land gör medicinska och
tekniska framsteg, bidrar dåliga institutioner till svagt socialt trygghetsnät och fattigdom bland befolkning. För att uppnå välfärd är det viktigt att få ordning på offentliga institutioner och bekämpning av korruption är det första steget för att det ska vara möjligt. Brist på öppenhet mot omvärlden samt politisk instabilitet kan vara kanalerna som är grunden till den negativa effekten. Korruptionen hämmar investeringar i realkapital och humankapital. Till följd av detta, har korruption även en indirekt negativ påverkan på ekonomisk tillväxt. Religion är en av institutionerna som har en positiv påverkan på BNP per capita i Afrika. Resultaten skiljer sig från tidigare studier som Xavier X. Sala-I-Martin (1997), som genererade ett negativt samband mellan kristenden, islam och ekonomisk tillväxt.
Det finns ett flertal begränsningar som kan påverka studiens resultat. Dessa är bland annat att variabler som utbildning, politisk stabilitet och naturresurser, behövdes exkluderas på grund av få observationer samt korrelation med korruption. Dessa variabler kunde skapa en ännu mer djupgående analys, vilket hade kunnat utveckla resultaten. Dessutom är det viktigt att ta hänsyn till att datamaterial för flera av variablerna saknas för vissa år, vilket kan ha en negativ påverkan på resultaten och leda till missvisande slutsatser.
Eftersom Transparency International förändrade skalan och metoden för korruptionsmåttet CPI utgör det en eventuell brist i studien. Dessutom är CPI baserat på uppfattningen om korruption i landet, vilket kan resultera en missvisande bedömning av korruption. Eftersom det dessutom kan ta lång tid att se förändringar i ekonomisk tillväxt, skulle det underlätta att inkludera en större tidsperiod i studien. Det är dessvärre inte möjligt eftersom det inte finns tillräckligt med data för perioden tidigare än 1996 för de afrikanska länderna. Till följd av att tillväxtteorin förklarar att teknologisk utveckling är den enda faktorn som kan påverka tillväxten på lång sikt, skulle inkludering av denna variabel resultera en möjlighet att urskilja ännu bättre slutsatser.
40
9. Slutsats
Syftet med studien var att undersöka vilken effekt, korruption har på den ekonomiska tillväxten i Afrika. Dessutom var det även intressant att få en djupgående förståelse för vilka faktorer som påverkar korruptionen. Studiens viktigaste resultat tyder på att korruption har en statistiskt signifikant negativ effekt på den ekonomiska tillväxten i form av BNP per capita i Afrika. För att få en mer ingående analys, har det varit intressant att undersöka hur effekten eventuellt skiljer sig mellan olika regioner i Afrika samt mellan länder med olika hög korruptionsgrad. Analysen indikerar på att korruption har en negativ effekt på tillväxten i högt och medelhögt korrupta afrikanska länder. Däremot är effekten avtagande i länder med låg korruption. Dessutom indikerar studien på att initial BNP per capita, kapital, handel och religion har en positiv påverkan på tillväxten medan offentlig konsumtion och population främst har en negativ effekt på tillväxten. CPI, Initial BNP per capita, kapital, population och religion är de statistiskt signifikanta variablerna i studien. Vid undersökning om vilka
faktorer som påverkar korruptionen visar studien att politisk stabilitet och naturresurser förklarar 45 procent av variationen i CPI. Eftersom den skattade förklaringsgraden är så stor, innebär det att dessa två faktorer har störst påverkan på korruptionen i Afrika.
Utifrån studiens resultat kan man urskilja att korruption har en stark negativ effekt på tillväxten samt att politisk stabilitet och naturresurser har en betydande påverkan på korruptionen i Afrika. Till följd av resonemanget skulle det vara avsevärt att bekämpa korruptionen i länderna.
De eventuella policyrekommendationerna skulle kunna vara att investera i politisk stabilitet genom att främja demokrati, förhindra konflikter samt fokusera på att skapa en trygghet och frihet för landets befolkning. Det skulle resultera en utveckling i ett flertal institutioner som statliga verksamheter i form av regering, utbildning, sjukvård, polis och militär i landet. En investering i politisk stabilitet är lägre än alternativkostnaden som orsakas av hög korruption och skulle främja den ekonomiska utvecklingen. Exempel på investering i politisk stabilitet kan vara införandet av demokratiska val i landet, rösträtt för alla medborgare samt kontroll vid val för att minimera risken för valfusk. Ett tryggt socialt nät för arbetslösa människor i form av A-kassa och arbetsförmedlingen skulle också främja politisk stabilitet samt bekämpa konflikter i de afrikanska länderna. En högre politisk stabilitet skulle därför leda till en indirekt ökning i ekonomisk tillväxt genom en minskad korruption och vara gynnsamt för hela samhället. Det krävs effektiva offentliga utgifter för att främja den ekonomiska tillväxten
41
på långt sikt. Stimulering av teknologi och innovationer kräver välfungerande institutioner som inkluderar patentlagstiftning, skyddar äganderätt och ger statligt stöd till forskning. Detta är inte möjligt så länge det finns korruption i institutioner och därför kan korruption ses som ett hot för den långsiktiga tillväxten.
Dessutom skulle det vara väsentligt att ha en ansenlig kontroll över utvinning av
naturresurser samt vilka som får ta del av de ekonomiska tillgångarna från naturresurserna. Många afrikanska länder har stora naturtillgångar men på grund av hinder som korruption och illegal handel har inte dessa länder möjlighet att skapa ett hållbart utnyttjande av resurserna. Genom att bekämpa dessa hinder kommer landets befolkning kunna ta del av tillgångarna. Botswana är ett av de få undantag där landet har mycket naturresurser som diamanter och där korruptionsnivån förblir låg. Goda institutioner och avsaknad av hinder som resulteras av korruption resulterar en hög BNP per capita i Botswana. Jämfört med andra länder med mycket naturresurser men högre korruptionsnivån och svaga institutioner, tyder det på att befolkningen i Botswana har en större möjlighet till att ta del av tillgångarna. Detta stödjer den policyrekommendation som presenteras i studien.
Utifrån tillväxt- och institutionella teorier, är det dessutom viktigt att investera i humankapital och teknologi för att skapa en utveckling i landet och långsiktig ekonomisk tillväxt. En rättvis fördelning av tillgångarna från naturresurserna kan dessutom indirekt resultera en förbättrad ekonomi genom högre investeringar i humankapital som främjar den teknologiska
utvecklingen. Förutom en förbättring av politisk stabilitet och noggrannare kontroll över resurserna som är statens ansvarsområde krävs dessutom ökade incitament bland
befolkningen för att resultera en lägre korruption i landet. Incitamenten kan uppnås med hjälp av en ökad förståelse för de fördelar som medförs av ett mindre korrupt samhälle. En
förbättrad sjukvård och utbildning skulle kunna skapa högre drivkrafter för att bekämpa korruption. Ett annat sätt för att öka incitamenten är att införa hårdare straff för dem som stödjer korruption. När alternativkostnaden i form av exempelvis böter och fängelsestraff, är högre än vinsten av bland annat mutor, kommer majoriteten att avstå från korruption. Det är viktigt att alla samhällsgrupper får förståelse och tar ansvar för att åstadkomma en god social infrastruktur, ett rättvist samhälle samt en högre ekonomisk tillväxt. Med hjälp av dessa policyrekommendationer, skulle Världsbankens uppsatta mål om att bekämpa extrem
fattigdom och öka det gemensamma välståndet för de fattigaste utvecklingsländerna år 2030, kunna uppnås.
42
Studien indikerar på att den ekonomiska tillväxten skulle gynnas av minskad korruption. Däremot finns det inget statistiskt stöd på att de korrupta individerna i maktpositioner skulle gynnas av detta. Därav är det invecklat att höja incitament för att bekämpa korruption. Problematiken med dessa policyrekommendationer är att de korrupta individerna i samhället besitter ofta högre positioner och har stort inflytande i samhället. Dessa individer har låga incitament till att förbättra institutioner och bekämpa korruption, eftersom de gynnas av mutor och andra illegala överenskommelser. När institutioner är svaga och det råder korruption bland politikerna som stödjs av korrupta poliser samt militär, är det svårt att åstadkomma några förändringar. Exempel på lösning i denna situation skulle kunna vara demonstrationer där befolkningen protesterar mot korrupta politiker, kämpar för rättvisa och yttrandefrihet. Demonstrationer och protester skulle däremot kunna ha negativa konsekvenser som inbördeskrig. Det skulle i sin tur kunna resultera en lägre tillväxt i landet. Dessutom finns det ingen garanti att nästkommande politiker skulle avstå från korruption. Ett tydligt exempel på det är Libyen där korruptionen ökade efter att diktatorn störtades.
Det finns flera förbättringar som skulle kunna lyfta studien. Framför allt skulle det vara intressant att undersöka och skilja korruptionens effekt på ekonomisk tillväxt mellan länderna i Afrika istället för regioner. På så sätt skulle man kunna få en större förståelse för effekten och de bakomliggande orsakerna. Det skulle också kunna vara avsevärt att analysera hur effekten i Afrika eventuellt skiljer sig från de resterande kontinenterna i världen. Ett större tidsintervall skulle även kunna förbättra framtida forskning. Rättvisande resultat och slutsatser kräver observationer som sträcker sig över en längre tidsperiod för att se den långsiktiga förändringen i ekonomisk tillväxt. Det krävs också förbättrade riktlinjer för uppfattning av korruption över hela världen, för att skapa en rättvisande bild av korruptionens påverkan på ekonomisk tillväxt. Dessutom skulle det vara givande att inkludera flera
variabler som arbetskraft, teknologisk utveckling och utbildning för att studera faktorernas påverkan utifrån tillväxt och institutionell teori. För att det ska var möjligt är det viktigt att ha en trovärdig och välkontrollerad datainsamling för dessa variabler som är i dagsläget är bristfälliga.
43
10. Referenser
Aj Labs (2016). Mapping Africa’s natural resources
https://medium.com/@ajlabs/mapping-africas-natural-resources-8fc6407ca5f9 [2020-12-06]
Anti-Corruption Resource Centre U4 (2020). Sub-Saharan Africa: Overview of corruption
and anti-corruption. https://www.u4.no/publications/sub-saharan-africa-overview-of- corruption-and-anti-corruption [2020-11-10]
Blanchard, O. (2015). Makroekonomi. Stockholm: Liber AB.
Bloomberg (2017). The Resource Curse
https://www.bloomberg.com/quicktake/resource-curse[2021-01-16]
Cieślik, A., & Goczek, Ł. (2018). Control of corruption, international investment, and economic growth– Evidence from panel data. World Development, 103, 323–335.
[2020-12-12]
d'Agostino, G., Dunne, J. P., & Pieroni, L. (2016). Corruption and growth in Africa.
European Journal of Political Economy, 43, 71–88. [2020-11-10]
Dilek, M. (2020). Tillväxt och korruption i Asien. En tvärsnittsstudie om korruptionens effekt på ekonomisk tillväxt. Stockholm: Södertörns högskola.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1415941/FULLTEXT01.pdf [2020-11-10]
Fregert, K. & Jonung, L. (2015). Makroekonomi. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Gerlagh, R och Pellegrini, L. (2008). Causes of corruption: a survey of cross-country
analyses and extended results. Economic Government, vol. 9
Globalis (u.å). Afrika
https://www.globalis.se/Konflikter/Afrika [2020-11-24]
Globalis (2014). Botswana
https://www.globalis.se/Laender/botswana [2020-11-17]
Globalis (2013). Kap Verde
44 Globalis (2020). Lybien https://www.globalis.se/Konflikter/Afria/libyen [2020-11-17] Globalis (2013). Mauretanien https://www.globalis.se/Laender/mauretanien [2020-11-18] Globalis (2019). Somalia https://www.globalis.se/Laender/somalia [2020-11-18] Globalis (2016). Sudan https://www.globalis.se/Laender/sudan [2020-11-17]
Global Financial Integrity (2020). The Global Crisis of Corruption. https://gfintegrity.org/global-crisis-of-corruption [2020-11-10]
Grier, Kevin B. & Tullock, G. (1989), An empirical analysis of cross-section economic
growth, 1951-1980, Journal of Monetary Economics 24: 259-276 [2021-01-16]
Leff, N. (1964). Economic development through bureaucratic corruption. American Behavioral Scientist, 8(3), s. 6–14.
Mauro, P. (1995). Corruption and Growth. The Quarterly Journal of Economics, 110(3), s. 681–712.
Mo, P.H. (2001). Corruption and economic growth. Journal of Comparative Economics. 29(1):66–79.
http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0147596700917037 (Hämtad 2020-12-03)
North, Douglass C. (1991). ”Institutions”. The Journal of Economic Perspectives 5 (1): 97–
112.
Pew Research Center (2015). Religious Composition by Country, 2010–2050 https://www.pewforum.org/2015/04/02/religious-projection-table/2020/percent/Sub- Saharan_Africa/ [2020-12-03]
Romer, P. The Journal of Political Economy, Vol. 98, No. 5, Part 2: The Problem of Development: A Conference of the Institute for the Study of Free Enterprise Systems. S71- S102.
45
So-rummet (2018). Naturresurser och dess fördelning
https://www.so-rummet.se/kategorier/geografi/jordens-resurser-och-
handelsmonster/naturresurser-och-dess-fordelning [2020-12-06]
SVD Näringsliv (2008). “Tillväxt bygger på öppenhet”
https://www.svd.se/tillvaxt-bygger-pa-oppenhet [2020-11-24]