Överlag har likt tidigare nämnt båda läromedlen eurocentriskt fokus även om de till en viss del inkluderar etnisk mångfald. Svenska 1 Helt enkelt har en större geografisk spridning i textinnehåll än det motsvarande läromedlet i svenska som andraspråk. Vidare visar den kvantitativa analysen att bilder på icke västerländska personer är mer synliga i Svenska som andraspråk 1. En potentiell förklaring till detta är att författarna till läromedlet Svenska som andraspråk 1 vill introducera läsaren till material som är svenskt, eller i detta fall europeiskt. Men samtidigt koppla eleverna till läromedlets bilder som visar annan etnisk bakgrund för att majoriteten av eleverna som läser svenska som andraspråk är etniskt heterogena. För elever som läser svenska gäller istället motsatsen, det vill säga att majoriteten av eleverna har svenska som sitt förstaspråk och därmed är en potentiell förklaring att det används mer västerländska bilder än icke västerländska. Samtidigt kan det mer geografiskt spridda
33
textinnehållet i Svenska 1 Helt enkelt bero på hänsyn till läroplanen som menar att elever ska få läsa texter från spridda kulturer runt om i världen (Gy11).
Den kvalitativa analysen visar vidare exempel på texter som skildrar mångfalden i Svenska 1 Helt enkelt och hur det i vissa fall representerar kulturer eller etniciteter negativt.
Exempelvis porträtteras araber som terrorister i en av texterna och en annan framställer ljus hy som ett ideal, även om det i texten lyfts som ett samhällsproblem. Representationer som dessa riskerar att ge läsaren en negativ bild av dessa etniska grupper eller kulturer. Dessutom nämns en etnisk mångfald i texten som skildrar förorten men den framstår som oföränderlig när det kommer till negativa stereotyper och normer. Med detta sagt förhåller sig Svenska 1 Helt enkelt mer till etnocentrismen, genom att sätta västerländsk kultur i centrum med positiv representation jämförbart med representationen av andra kulturer (Fredriksson och Wahlström 1997:90).
Läromedlet Svenska som andraspråk 1 inkluderar den svenska förorten i två texter. En av dessa texter utgör en ganska stereotypisk bild av förorten, medan den andra visar på en kille som vill göra skillnad i sin hemort genom att bli polis. Texterna i Svenska som andraspråk 1 inkluderar den etniska mångfalden i Sverige i större utsträckning men gör det för det mesta genom exempel från förorten. Denna skillnad kan bero på författarnas målgrupp då
läromedlet för svenska som andraspråk inkluderar förorten mer för att de tror att elever som läser svenska som andraspråk kan relatera till dessa texter mer.
Sammanfattningsvis finns det skillnader mellan de två läromedlen när det kommer till hur de representerar kulturer och etniciteter. I Svenska 1 Helt enkelt finns en större geografisk spridning, men representationen av andra kulturer samt etniciteter görs ibland på ett sätt som riskerar att ge läsaren en dålig bild, särskilt för någon som själv inte har någon erfarenhet av den. Svenska som andraspråk 1 har ett stort eurocentriskt fokus när det kommer till vilka kulturer som skildras i texten. I de fall där den etniska mångfalden skildras görs det till viss del utifrån förorten i Sverige, där både ett positivt och negativ perspektiv skildras.
Båda läromedlen inkluderar även andra texter som inte representerar kulturer negativt. Som tidigare diskuterat handlar dessa europeiska texter mer om enskilda personer utan någon värdering i den etniska bakgrunden.
34
7 Slutsatser
Syftet med uppsatsen har varit att se om ämnet svenska som andraspråk och ämnet svenska ger en representativ bild av dagens mångkulturella samhälle. Resultatet har genom text- och bildanalysen visat på att de båda läromedlen inte visar en representativ bild av verkligheten då fokus mest ligger på västerländska kulturer och personer. Sverige är bland annat det mest centrala.
Varför Sverige nämns mest kan bero på att Sverige, det svenska språket och den svenska kulturen är det mest centrala i den svenska undervisningen. Eftersom Sverige även tillhör Europa förhåller sig undervisningen även mest eurocentriskt. Som tidigare nämnts menar Elmeroth (2018:7) att vit- och svenskhet leder i den etniska maktordningen och Skolverket (2008) menar att det är västerländsk humanism som ska prägla undervisningen vilket båda läromedlen visar på. Detta trots att 26 % av skolans elever har annan bakgrund är svensk (Skolverket 2008). Med det sagt har läromedlen fortfarande brister när det kommer till att inkludera och framförallt erkänna och representera andra grupper positivt. Dessa aspekter behöver fortfarande tas till hänsyn vid framställning av läromedel för att uppfylla skolans värdegrund samt för att ge en representativ bild av dagens mångkulturella samhälle. Som tidigare nämnts menar Fredriksson och Wahlström (1997:87) att mindre risker för konflikter uppstår om människor har mer kunskap om varandra och varandras levnadssätt, tankar och idéer.
Representationen av etnisk mångfald har utifrån tolkningar förmedlat känsla av
diskriminering samt stärkt negativa stereotyper i vissa texter från Svenska 1 Helt enkelt, trots att skolans värdegrund vilar på en demokratisk grund där ingen, beroende på etnisk
tillhörighet ska utsättas för diskriminering (Gy11). Att leva upp till läroplanens ord om alla människors lika värde visas fortfarande vara komplicerat då den etniska maktordningen står som ett hinder (Elmeroth 2018:7).
En viktig aspekt att belysa är att läromedlen som undersökts endast är en del av all undervisning eleverna får i skolan. Läraren kan likaså komplettera läroboken med annat material som visar den etniska mångfalden mer. Samtidigt har det i denna uppsats endast lagts fokus på det etniska perspektivets representation och erkännande ur ett normkritiskt
förhållande. Med detta sagt har inte läromedlens andra styrkor eller svagheter granskats. Eftersom det likaså finns många andra parametrar att ta hänsyn till vid utformande av en lärobok, exempelvis jämställdhet mellan könen eller inkludering av olika sexuella läggningar. Men som även Mattlar (2008:197–198) påpekar är det i princip omöjligt att inkludera allt och
35
alla i ett läromedel trots önskvärt. En kunskap som kommer tas med vidare i läraryrket är att alltid kritiskt granska undervisningsmaterialet för att se vad för normer och föreställningar som kommer förmedlas.
Om arbetets tidsomfattning varit större hade med fördel flera läromedel undersökts. Ännu ett tillägg hade varit att auskultera undervisningen för att se hur samt om läraren kompletterar läroboken med annat material och i så fall se vad för normer och föreställningar som
representeras av det. Det hade även varit intressant att dela ut enkäter till elever för att se vad för tolkningar de gör av läromedlen i svenska som andraspråk samt svenska.
36
Litteratur
Ammert, Niklas. (red.) 2011: Att spegla världen: läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) 2012: Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 3., [utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur Denscombe, Martyn 2016: Forskningshandboken för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Johanneshov: MTM
Elmeroth, Elisabeth 2018: Etnisk maktordning i skola och samhälle. Andra upplagan Lund: Studentlitteratur
Fredriksson, Ulf & Wahlström, Pär 1997: Skola för mångfald eller enfald: om interkulturell undervisning. Stockholm: Legus
Green, B. (2010). Rethinking the representation problem in curriculum inquiry. Journal of Curriculum Studies. Vol. 42, No. 4, 451–469.
Haraldsson Sträng, Monica (red.) 2016: Värdegrund och mångkultur i handling: i förskola, skola och andra pedagogiska verksamheter. Stockholm: Liber
Hayden, P. & Schick, K. 2016: Recognition and Global Politics: Critical Encounters Between State and World. Manchester: Manchester University Press.
http://www.oapen.org/view?docId=614092.xhtml Hämtat: 22.11.19 Heidegren, Carl-Göran 2009: Erkännande. Malmö: Liber
Hellspong, Lennart & Ledin, Per 1997: Vägar genom texten: handbok i brukstextanalys. Lund: Studentlitteratur
Kalonaityté, Viktorija 2014: Normkritisk pedagogik: för den högre utbildningen. Lund: Studentlitteratur
Korsell, Ingela 2007: Läromedel: det fria valet? Om lärares användning av läromedel. Stockholm: Liber
Kumashiro, Kevin K. 2009: Postperspektiv på antidiskriminerande undervisning i engelska, matematik och samhälls- och naturorienterande ämnen.
pp. https://www.jstor.org/stable/1170593?seq=1#metadata_info_tab_contents Hämtat: 25.11.19
Kurth, James 2003: Western Civilization, Our Tradition. Wilmington.
https://search-proquest-com.ezproxy.its.uu.se/docview/210683578?pq-origsite=summon Kåreland, Lena, 2016: Sagan och berättelsen som meningsskapare. I: Axelsson Monica,
Bergöö Kerstin, Brink Lars, Fast Carina, Jönsson Karin, Kåreland Lena 2016: Bygga broar och öppna dörrar – Att läsa, skriva och samtala om texter i förskola och skola. Stockholm: Liber. S. 64–88
Mattlar, Jörgen, 2008: Skolbokspropaganda? En ideologianalys av läroböcker i svenska som andraspråk (1995–2005). Doktorsavhandling. Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Uppsala universitet.
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), (2008) – Förebygga diskriminering & främja likabehandling – handledning för arbetet med likabehandlingsplan.
https://www.jamstallt.se/docs/Handledning%20Likabehandling.pdf Hämtat: 24.10.19 Parmenuis-Swärd, Suzanne 2015: Vad är sakprosa?, Skolverket (2008)
https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-
v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las-skriv/Grundskola/006_lasstrateger_for_sakprosa/del_03/material/Flik/Del_03_MomentA/ Artiklar/M6_4-9_03A_01_sakprosa%20(1).docx Hämtat: 19.11.19
37
Pietikäinens, Sari 2005: Representations of Ethnicity in Journalism: Multiculturalist
Transitions in the Pages of a Finnish Daily
https://www.nordicom.gu.se/sites/default/files/kapitel-pdf/25_071-082.pdf Hämtat: 23.11.19
Runblom, Harald 2006: En granskning av hur etnisk tillhörighet framställs i ett urval av läroböcker. Uppsala: Uppsala Universitet.
Skolverket: Stockholm 2011: Läroplan för gymnasieskolan 2011
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan Hämtat: 11.10.19
Skolverket: Stockholm 2011: Ämne- Svenska som andraspråk
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2F subject.htm%3FsubjectCode%3DSVA%26tos%3Dgy&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92 a3 Hämtat: 11.10.19
Skolverket: Stockholm 2011: Ämne- Svenska
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i- gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2F subject.htm%3FsubjectCode%3DSVE%26tos%3Dgy%26p%3Dp&sv.url=12.5dfee44715d 35a5cdfa92a3 Hämtat: 14.11.19
Skolverket: Stockholm 2008: Med annat modersmål.
https://www.skolverket.se/publikationsserier/ovriga-trycksaker/2008/med-annat- modersmal
Hämtat: 11.10.19
Skolverket: Stockholm 2006: I enlighet med skolans värdegrund? https://www.skolverket.se/getFile?file=1659 Hämtat: 15.10.19 Skolverket: Stockholm 2018: Slutbetyg i grundskolan, våren 2018.
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d4ec/1553968067661/pdf39 83.pdf Hämtat: 25.10.19
Trebbe, Joachim, Paasch-Colberg, Sünje, Greyer, Janine och Fehr, Ada 2017: Media
Representation: Racial and Ethnic Stereotypes.
https://www.researchgate.net/publication/314712011_Media_Representation_Racial_and_ Ethnic_Stereotypes
Wikström, Hanna 2009: Etnicitet. Malmö: Liber
Åkesson, Emelia 2016: Normer, normmedvetenhet och normkritik. Stockholm: Skolverket https://www.skolverket.se/download/18.653ebcff16519dc12ef362/1539586793376/Norme r-normmedvetenhet-och-normkritik.pdf Hämtat: 23.11.19
Material
Norefalk, Christian & Åkerberg, Therése 2014: Svenska som andraspråk 1. Lund: NA Nilsson, Annika & Winqvist, Lena 2018: Svenska helt enkelt 1. Andra upplagan Lund: NA Förlag