Bild: Förbrukningen per landsting och sjukdomsområde. Ju starkare färg desto högre förbrukning.
100 procent motsvarar medianvärdet i hela landet i den här undersökningen.
Lapptäcket indikerar att enskilda läkares kunskap, inställning och lokal klinisk praxis skapar olika behandlingsmönster. På många håll finns starka uppfattningar hos ledande kliniker som påverkar förskrivningsmönstret. Det finns också skillnader i läkarnas intresse, kunskap och engagemang för att diagnostisera olika diagnoser, behandla och följa upp patienten. Likaså förekomsten av följsamheten till lokala vårdprogram och vårdprocesser, och tillgång till specialistkonsultation varierar.
Lapptäcket illustrerar det faktum att landstingen genom åren utvecklat olika sätt att hantera övertagandet från staten av kostnadsansvaret för läkemedel. De ekonomiska styrmodellerna är olika och graden av decentraliserat budgetansvar varierar27. Vissa landsting gör egna utvärderingar av läkemedel som ibland skiljer sig åt från de nationella bedömningarna från Socialstyrelsen. Landstingen använder sig också av olika mål, vissa fokuserar på uppnådda medicinska resultat, andra, de flesta på specifika
förskrivningsmål.
I intervjuer har beslutsfattare, läkare och politiker bekräftat regionala skillnader i läkemedelsanvändning och har kunnat ge sin förklaring till varför de uppstått. Ett flertal anser också att det existerar en ojämlik tillgång till läkemedel och att vården är ojämlik, beroende på var man bor.
I den kvalitativa analysen framträder två bakomliggande huvudfaktorer till de regionala skillnaderna: variation i klinisk praxis och fragmenterad finansiell styrning.
Med variation i klinisk praxis avses;
att den enskilda läkarens beteende/kunskap/engagemang varierar och har stor betydelse för olika terapiområden hur man tar hand om och behandlar sina patienter
likaså skiljer sig lokala vårdprogram och processer vilket skapar en lokal behandlingstradition
Med fragmenterad finansiell styrning avses;
Den lokala hälso- och sjukvårdens organisation och finansiering är olika från region till region 28. Allt från centraliserad där klinikchefen har allt kostnadsansvar till en
decentraliserad ner på distriktsläkare nivå. Eller enheterna mäts mot hela kostnaden för vad en behandling av en viss patient kostar inkl läkemedel.
Detta samtidigt som systemen inom landstingen förändras över åren gör det svårt att följa hur olika styrsystem påverkar vården. Något som påverkar hur man som
personal inom sjukvården agerar och hanterar olika patienter.
Våra resultat visar att vården inte optimerar användandet av nationella riktlinjer, implementering av best practice i regionala vårdprogram och allmänna resurser.
När vi studerar klinisk praxis, finansiell styrning och rapporterade behandlingsresultat i de olika landstingen och regionerna så framkommer skillnader i implementering, uppföljning och organisation. Rapporterad uppföljning av sjukvårdens hälsoresultat är sällan
tillgängliga och transparanta för att följa patienter från diagnos till resultat.
Merparten av de intervjuade experterna är av uppfattningen att en bättre sjukvård och hälsoresultat kan åstadkommas genom fastställande av tydliga resultatmål, transparant uppföljning och finansiering i linje med nationella riktlinjer.
Vi uppmuntrar till sjukvården och all dess intressenter att beakta dessa resultat och göra fördjupade analyser för en djupare förståelse och ökad kunskap. Samtidigt agera för att uppnå en bättre hälsa och en mindre ojämlik läkemedelsanvändning.
Bilaga:
Arbetsgrupp
Arbetsgrupp Befattning och expertis
Core team Bengt Anell
Senior Strategic consultant, Nordic Region •Overall program management Tommy Ståhl
Senior Strategic consultant, Nordic Region
•Primary market research
Mikael Hanson
Strategic Consultant, Nordic Region •Data analysis and research Karl-Johan Myrén
HEOR leader Nordic Region & VGR academic group
•Health economics assessments and cost implications
•Patient registry analysis
Erik Dahlberg
Health Economic Analyst, Nordic Region •Health economics assessments and cost implications Referensgrupp
Per Troein
Vice-President, EMEA Strategic Partnership
•Overall strategic advisor
•Global Pharmaceutical Market expertise Margita Jacobsson
Project Manager and Market Analyst, Nordic Region
•Swedish Pharmaceutical data expert
Externa experter
Fredrik Westander
Health care Analyst •Advisor for methodology and analysis
•Swedish health care expertise Fredrik Hed
Pharmacist , Medical Writer & Journalist •Pharmaceutical and health care communication expertise
Intervjupersoner
Namn Befattning Organisation
Anders Andersson Riksdagsledamot Kristdemokraterna, Kalmar
Anders Svenningsson Docent, ÖL, Dept. of Neurology Umeå Univ. Hospital, Västerbotten Ann Ekberg Jansson Docent, ÖL, Lung Medicine Sahlgrenska Univ. Hospital, VGR
Anne Carlsson Ordförande Reumatiker förbundet, Stockholm
Annika Malmström ÖL, Onkologen RIL Linköping Univ. Hospital, Östergötland Barbro Westerholm Professor emerita, Riksdagsledamot Folkpartiet, Stockholm
Bo Claesson Handläggare, Avd. för vård och omsorg SKL
Bo-Anders Paradis ÖL, Vårdcentral Näsby, Region Skåne
Boel Mörck ÖL, Verksamhetschef Reumatologkliniken Sahlgrenska Univ. Hospital, VGR Clas-Göran Lövdahl Professor, ÖL, lungmedicin Lund Univ. Hospital, Region Skåne Göran Stiernstedt Chef för Avdelningen för vård och omsorg SKL, Stockholm
Henrik Hammar Ordf. Hälso- och sjukvårdsnämnden Moderaterna, Region Skåne Ingemar Petersson Docent, ÖL, Reumatologkliniken Lund Univ. Hospital, Region Skåne Ingrid Kössler Ordf. Bröstcancerför. Riksorg. (BRO) Stockholm
Jan Strömquist Demenssamordnare Kalmar landsting
Johan Ahlgren Docent, ÖL, Onkologen Gävle Sjukhus, Gävleborg Johan Löfgren Docent, ÖL, Osteoporosmottag. Regionsjukhuset, Örebro Kennet Johansson Riksdagsledamot, Ordf. Socialutskottet Centern, Dalarna
Kjell Asplund Professor, Samordnare för arbetet med
den Nationella Cancerstrategin Socialdepartementet
Krister Westerberg Ordförande Alzheimerförbundet, Stockholm
Kristina Andersson Ordförande Riksför. Osteoporotiker (ROP), Göteborg Kristina Åkesson Professor, ÖL, Ortopedkliniken Skånes Universitetssjukhus, Region Skåne Lars Klareskog Professor, Reumatologkliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Stockolm Lars-Åke Levin Docent, Biträdande föreståndare CMT CMT, Linköpings Universitet
Mikael Hoffmann ÖL, Med dr, Chef för Stiftelsen NEPI Läkemedelsgruppen, Ledningsstaben, Östergötland
Nina Rehnqvist Docent, KI, Ordförande SBU:s nämnd Karolinska Universitetssjukhuset, SBU, Stockholm
Roger Lindahl Ordförande NHR, Stockholm
Staffan Lindblad Docent, ÖL, Reumatologkliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm
Stellan Båtsman Distriktsläkare Kalix Vårdcentral, Norrbotten Stina-Clara Hjulström Ordförande Demensförbundet, Stockholm Sven Tegmark ÖL, Reumatologmottagningen Gävle Sjukhus, Gävleborg Tobias Nilsson Politiskt sakkunnig åt Göran Hägglund,
Socialdepartementet
Kristdemokraterna, Stockholm Ursula Tengelin Generalsekreterare Cancerfonden, Stockholm
Referenspersoner
Anders Blanck Vice VD LIF
Anders Toft Docent, Medical Advisor Boehringer Ingelheim
Anna Bäckgren Project Manager LIF
Christoffer Holmberg Health Economics Manager Roche
Erik Jedenius Clinical researcher Jansen-Cilag
Eva Lindgren Docent , Head Medical Department Novartis
Fredrik Neij Hälsoekonom AstraZeneca
Helena Anderin External Affairs Roche
Karin Eriksson Forskningsdirektör LIF
Karolina Antonov Analytiker LIF
Kerstin Falck Chef Samhällskontakter Pfizer
Marie Ohrlander Product Manager BiogenIdec
Neil Archer Managing Director, Scandinavia Eli Lilly
Nikolaj Sörensen Managing Director Pfizer
Patrik Sobocki Head of Pricing and Market Access GSK
Ett stort tack till alla som ställt upp med intervjuer och även till alla övriga som bidragit med synpunkter och expertis i diskussioner och granskning av material.
Referenser
1Levin et al, 2010. Styrformer för effektiv läkemedelsanvändning
.
2 Hälso- och sjukvårdslag (1982:763). Svensk författningssamling (SFS),
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1982:763&format=html.
3 Högnivågruppen för framtagande av en nationell läkemedelsstrategi (S2009/4881/HS). Nationell läkemedelsstrategi – en förstudie.
4 Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting, Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2009.
5 http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/landstingen-maste-gora-mer_4719965.svd 6 Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demens 2010.
7 Wilking U, Jönsson B, Wilking N, Bergh J. Trastuzumab use in breast cancer patients in the six Health Care Regions in Sweden. Acta Oncologica, 2010; 49: 844–850
8 Statens beredning för medicinsk utvärdering SBU. Dementia - Ethiology and Epidemiology A systematic Review Volume 1, 2008.
9 Socialstyrelsen, 2007. Demenssjukdomarnas samhällskostnader och antalet dementa i Sverige 2005
10 SBU – Statens beredning för medicinsk utvärdering, 2003. Osteoporos - prevention, diagnostik och behandling - En sammanfattning.
11 Socialstyrelsen, 2004. Socialstyrelsens riktlinjer för vård av astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL).
12 Jansson, S. et al., 2002. Costs of COPD in Sweden according to disease severity. Chest, 122(6), 1994-2002.
13 Läkemedelsverket, 2009. Läkemedelsbehandling av kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). www.lakemedelsverket.se
14 Lindström M, Jönsson E, Larsson K, Lundbäck B. Underdiagnosis of chronic obstructive pulmonary disease in northern Sweden. Int J Tuberc Lung Dis. 2001;6(1):74-84
15 Svensk Reumatologis Kvalitetsregister, Årsrapport 2008
16 Riktlinjer för läkemedelsbehandling vid RA - Svensk Reumatologisk Förening 2009-04-16.
17 PSoS patient reg 2009-12-31
18 Swedish MS patient registry, http://www.msreg.net/cms/sv/home
19 Berg, J. et al., 2006. Costs and quality of life of multiple sclerosis in Sweden. The European Journal of Health Economics: HEPAC:
Health Economics in Prevention and Care, 7 Suppl 2, S75-85.
20 Swedish MS Association guidelines at http://www.mssallskapet.se/ [accessed 24 February 2010]
21 Bostadsort avgör om MS-sjuk får interferon beta-behandling LT vol 96 nr 49 1999 22 Socialstyrelsens statistikdatabaser Feb 2010
23 Sveriges Kommuner och Landsting & Socialstyrelsens, Öppna jämförelser hälso- och sjukvård 2009.
24 3Lidgren, M. et al., 2007. Cost of breast cancer in Sweden in 2002.
25 - - .
26 Wilking U, Jönsson B, Wilking N, Bergh J. Trastuzumab use in breast cancer patients in the six Health Care Regions in Sweden. Acta Oncologica, 2010; 49: 844–850
27 Levin et al, 2010. Styrformer för effektiv läkemedelsanvändning.
28Levin et al, 2010. Styrformer för effektiv läkemedelsanvändning.