Vår studie gav bland annat resultaten att en majoritet av läroböckerna för grundskolans senare år presenterade bara ett fåtal förnybara energikällor och de flesta av dem presenterades på
förklaringsnivå 2. De läroböcker på grundskolans senare år som presenterade flest energikällor var Liber, Spektrum Fysik (2006), Gleerups, TITANO (2008) och Natur & kultur, Fysik PULS (2007). Gemensamt för alla dessa läroböcker är att de är skrivna efter starten av det skolprojekt som FN startade 2005 (United Nations, 2002, u.s). Av dessa läroböcker var det Liber, Spektrum Fysik (2006)
41
som hade den bästa fördelningen på förklaringsnivåerna av de olika energikällorna. Som vi tidigare nämnt hade Gleerups Fysik (1997
) endast en förnybar energikälla beskriven. Vi ser även här ett
samband med när den är skriven.
Vidare visade vår studie att det inte var någon jämn fördelning mellan för- och nackdelar i
läroböckerna för grundskolans senare år, utan energikällorna var överrepresenterade med fördelar. Detta kan enligt oss leda till att eleverna får en orealistiskt positiv inställning till de förnybara energikällor som presenteras för dem. I Liber, Spektrum Fysik (2006) var dock fördelningen av för- och nackdelar relativt jämn med 7st fördelar och 6st nackdelar.
Vad gäller läroböckerna för gymnasiet så var majoriteten av presentationerna av de olika energikällorna liksom på grundskolans senare år även här på förklaringsnivå 2, men i fyra av läroböckerna var majoriteten av presentationerna på förklaringsnivå 3. En annan skillnad var också att alla energikällor som vi sökte efter i denna studie fanns med. Den lärobok som nämnde alla energikällor var Natur & Kultur, Medan jorden snurrar A+ (2004), men vi tyckte att den hade ett dåligt upplägg. Liber, Frank GUL (2005) var en av två läroböcker som hade med 15 av 17 energikällor. Den boken ingick i en serie läroböcker som även inkluderar Liber, Frank BLÅ (2007), den lärobok som hade flest energikällor på förklaringsnivå 3.
Det var även oftare en jämnare fördelning av för- och nackdelar för de olika energikällorna i läromedlen för gymnasiet. Till exempel hade Liber, Frank RÖD (2007) 12 fördelar och 14 nackdelar fördelade på 12 energikällor. Det fanns dock vissa undantag från den jämna fördelningen av för- och nackdelar. Liber, Frank BLÅ (2007) var ganska optimistisk med 9 fördelar och endast 2 nackdelar fördelade på 12 energikällor.
Vi har tittat på utifrån vilken aspekt av scientific literacy som området förnybar energi oftast framhäver i läroböckerna på de olika lärostadierna. Våra resultat visar att majoriteten av
läroböckerna på bägge lärostadier är överrepresenterade av faktapresentationer, alltså aspekten
knowledge of science. Dock visar även våra resultat att läroböckerna för gymnasiet har ett innehåll
som kan kopplas lite mer till aspekterna investigative nature of science, och interaction of science,
technology and society.
Detta betyder att läroböckerna på gymnasiet med större sannolikhet presenterar förnybara
energikällor på ett sådant sätt att kopplingar till deras påverkan på samhället tydliggörs på ett annat sätt än i grundskolans senare år.
42
Slutsatser
Av de läroböcker som vi har undersökt i denna studie, tycker vi att Liber Spektrum Fysik (2006) är mest intressant för vårt kommande arbete på grundskolans senare år. Jämfört med andra läroböcker i denna studie så presenterar den många energikällor. Flera av dem på ett sådant sätt att det kopplas till energikällans inverkan på samhället.
Av de läroböcker som vi studerat för gymnasiet så var de läroböcker från Liber, i Frankserien som fångade vårt intresse. Vi upptäckte att varje lärobok var anpassad utifrån olika kriterier, vilket enligt oss ger läraren större möjlighet att kunna anpassa sig mot eleverna. Frank Röd hade ett upplägg med många frågor för de elever som hellre arbetar praktiskt än läser omfattande texter. Frank Gul var upplagd på ett sådant sätt att den hade mer textmassa med inriktning åt natur-, och teknikaspekter. Av dessa tre upplevdes Frank blå som den allmänt bästa läroboken. Den hade ett lättorienterat upplägg och presenterade många energikällor med kopplingar till hur samhället använder dem. Läroböckerna för grundskolans senare år är enligt vår undersökning överrepresenterade av
faktapresentationer, vilket lärare på gymnasiet skulle kunna ha i åtanke när de får en ny kull elever. Något lärarna på grundskolans senare år då behöver ha i åtanke är att inte bara ge eleverna viss essentiell basfakta. Om eleverna ska bli scientific litterate behöver de utöver aspekten knowledge of
science även få lära sig de andra aspekterna: investigative nature of science, science as a way of thinking och Interaction of science, technology and society
Om man vill att eleverna ska få en djupgående kunskap i hållbar utveckling och förnybar energi i alla de former som nämnas i EU:s direktiv kan vi konstatera att ingen av våra granskade läroböcker är komplett. I vissa läroböcker saknas det material om några energikällor, och i andra har energikapitlet ingen koppling alls till hållbar utveckling. På samma sätt är det få frågeuppgifter i läroböckerna som syftar till att aktivera eleverna i resonemang på olika sätt. Mycket av innehållet i läroböckerna presenteras som konkreta och korrekta fakta.
Någonting vi tycker är viktigt att tänka på är att bara för att energikällor i dagsläget definieras som förnybara behöver det inte betyda att de är hållbara. Hur sker exempelvis tillverkningen, och skrotningen av de olika systemen som används för att utvinna energin? Krävs det någon form av extra energi för att energisystemen ska fungera? Faktorer som dessa är viktigt och spelar i vissa fall en avgörande roll huruvida en förnybar energikälla verkligen kan vara av nytta vid utvecklingen av
hållbar utveckling.
Man måste även ha en viktig faktor i åtanke och det är att skolan har en konstant brist på tid. Även om alla dessa saker fanns med i en lärobok skulle det förmodligen inte utnyttjas då det skulle bli så mycket text att ingen elev skulle hinna läsa igenom det. När vi frågade våra tidigare handledare sade de att de brukade ge området förnybar energi runt sex till tio klocktimmar i skolan. Att hinna med alla områden och perspektiv på förnybar energi på denna tid skulle vara mycket svårt.
Vi har fått fram mycket information i vår studie och hade gärna fördjupat oss i flera områden. Förslag på saker att studera vidare skulle kunna vara att se vilka typer av läromedel lärarna använder
förutom läroböcker. Även hur mycket de egentligen använder sig av läroböckerna skulle vara mycket intressant att veta mer om.
43
Referenser
Agenda 21. (2011). I Nationalencyklopedin
Hämtad den 24 januari 2001 från http://www.ne.se/lang/agenda-21 Andersson, U. (1999a). Agenda 21 kap 9: skydd av atmosfären.
Hämtad 12 november 2010 från http://www.hu2.se/agenda21/agenda21-9.htm
Andersson, U. (1999b). Agenda 21 kap 25: Barn och ungdomars roll för hållbar utveckling. Hämtad den 19 januari 2011 från http://www.hu2.se/agenda21/agenda21-25.htm Biogasportalen (u.å). Biogasens historia. Stockholm: Energigas Sverige.
Hämtad 16 december 2010 från http://www.biogasportalen.se/sv- SE/FranRavaraTillAnvandning/VadArBiogas/Biogasenshistoria.aspx
Biohead-citizen, 2005. Biology, health and environmental education for better citizenship Hämtad 23 januari 2011 från
http://projectos.iec.uminho.pt/projeuropa/consortium_doc.htm#summary
Boujemaa, A., Silvia, C., Adriana, V., Daniela, L., & Nicola, M. (2009). Knowledge and Values in Science Textbooks Concerning Complexity in Ecological Systems and Environmental Problems: A Cross- cultural Study on Secondary School Manuals. Online Submission. Hämtad från databasen ERIC EBSCO 24 januari 2011
Bruntland, G, H. (1987). Our Common Future, Chairman’s Foreword: From A/42/427. Our Common
Future: Report of the World Commission on Environment and Development. Oslo: UN. Hämtad 10
november 2010 från: http://www.un-documents.net/ocf-cf.htm
Bruntland, G, H. (1987b). Our Common Future, Chapter 2: Towars sustainable development, From
A/42/427. Our Common Future: Report of the World Commission on Environment and Development.
Oslo: UN. Hämtad 17 januari 2011, från: http://www.un-documents.net/ocf-02.htm Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB
Ekstig, E. (2002). Naturen, naturvetenskapen och lärandet. Lund: Studentlitteratur Energimyndigheten (2009), Förnybara energikällor. Hämtad 18 januari 2011 från
http://www.energikunskap.se/sv/FAKTABASEN/Vad-ar-energi/Energibarare/Fornybar-energi/ Englund, B. (2006). Vad har vi lärt om läromedel?: En översikt över nyare forskning,
Hämtad 20 december 2010 från http://www.skolverket.se/publikationer?id=1640 (länken Forskarbilaga)
Engström, S. (2008). Fysiken spelar roll: undervisning om hållbara energisystem fokus på
gymnasiekursen Fysik A. Västerås: Mälardalens universitet.
Hämtad 21 januari 2011 från http://mdh.diva-portal.org/smash/get/diva2:310/FULLTEXT02
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Wängnerud, L., (2007). Metodpraktikan: Konsten att studera
44
EUR-Lex. (2009). Yttrande från Europeiska och sociala kommittén om: EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG”. Europeiska unionens officiella tidning.
Hämtad den 24 januari 2011 från http://eur-
lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2009:140:0016:0062:SV:PDF
Hedrén, J. & Jidesjö, A. (2010). Kunskap utan kunskapens användning: En studie av fysikläromedel i
grundskolans senare år. Hämtad 15 december 2010 från
http://www.skolinspektionen.se/sv/Kvalitetsgranskning/Genomforda-kvalitetsgranskningar/Fysik-i- grundskolan/Laromedlen-speglar-inte-hela-kursplanen/
Levén, S. (2003). Lärares attityder till läromedel: Rapport om enkätundersökning bland lärare om
läroböcker och läromedel. Q-steps i Sverige AB
Hämtad den 23 januari 2011 från ftp://ftp.systime.dk/systimes/FSL-enk%E4trapport.pdf
Lgr 11. (2010). Förordning om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Hämtad 15 november 2010 från http://www.regeringen.se/content/1/c6/15/34/87/ 8de6b5ef.pdf
Lpf-94. (2006). Läroplan för de frivilliga skolformerna. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad den 24 januari 2011 från http://www.skolverket.se/publikationer?id=1071
Lpo-94. (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad den 24 januari 2011 från
http://www.skolverket.se/publikationer?id=1069
Lundberg, I. & Reichenberg, M. (2008). Vad är Lättläst?. Härnösand: Specialpedagogiska myndigheten.
Hämtad 22 januari, 2011 från
http://www.spsm.se/PageFiles/12868/Vad%20%c3%a4r%20l%c3%a4ttl%c3%a4st.pdf Lundqvist, D. (2009). Energi, klimat och hållbar utveckling i grundskolans kursplaner. Hämtad 19 januari 2011 från
www.energikunskap.se/Global/Lärarrummet/skolverket_Dnr40-09-311.pdf Läromedel. (2010). I Nationalencyklopedin.
Hämtad 15 november, 2010, från http://www.ne.se/lang/l%C3%A4romedel
Myndigheten för skolutveckling. (2008). Naturorienterande ämnen: En samtalsguide om kunskap,
arbetssätt och bedömning. (U08:201). Stockholm: Liber distribution.
Hämtad 16 december 2010 från: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1952
Petterson C. (2005). Förenta Nationernas idé om hållbar utveckling. I Olsson J. (Red.) Hållbar
utveckling underifrån? Lokala politiska processer och etiska vägval. Nora: Nya Doxa
Pliktexemplar. (2011). I Nationalencyklopedin.
45
Sepi, M. (2010, maj 18). Yttrande från Europeiska och sociala kommittén om ”Lägesrapport om förnybar energi: Kommissionens rapport i enlighet med artikel 3 i direktiv 2001/77/EG, artikel 4.2 i direktiv 2003/30/EG och om genomförandet av EU:s handlingsplan för biomassa, KOM(2005) 628”.
Europeiska unionens officiella tidning.
Hämtad 16 december 2010 från http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/ LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:128:0136:0141:SV:PDF
Sidén, G. (2009). Förnybar energi. Lund: Studentlitteratur AB
Sjöberg, S. (2005). Naturvetenskap som allmänbildning: en kritisk ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur
Skolverket. (2005). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003: Naturorienterade ämnen.
(05:884). Stockholm: Fritzes
Hämtad 16 december 2010 från http://www.skolverket.se/publikationer?id=1418
Skolverket. (2006). Läromedlens roll i undervisningen: Grundskollärares val, användning och
bedömning av läromedel i bild, engelska och samhällskunskap. Stockholm: Fritzes
Hämtad 23 januari 2011 från http://www.skolverket.se/publikationer?id=1640 Skolverket. (2010). Naturkunskap: Skolverkets förslag, redovisat för regeringen 2010 Hämtad 14 december 2010 från http://www.skolverket.se/sb/d/3413
SOU 2003:15. Läromedel specifikt.
Hämtad 15 oktober 2010 från http://www.sweden.gov.se/sb/d/108/a/1029
Sommestad, L. (2002). Regeringens skrivelse 2001/02:172 : Nationell strategi för hållbar utveckling Hämtad den 18 januari 2011, från
http://www.sweden.gov.se/download/3e9dbedb.pdf?major=1&minor=2886&cn=attachmentPublDu plicator_0_attachment
United Nations. (2002). Resolutions adopted by the General Assembly [on the report of the Second
Committee (A/57/532/Add.1)] : 57/254. United Nations Decade of Education for Sustainable Development. United Nations: New York.
Hämtad 11 november 2010, från http://www.un-documents.net/a57r254.htm
Wilkinson, J. (1999). A Quantitative Analysis of Physics Textbooks for Scientific Literacy Themes.
Research in Science Education, 29(3), 385-99. Hämtad från databasen ERIC EBSCO den 24 januari
2011
Värmepumpar.nu - En oberoende portal om alternativ uppvärmning, (2010), Luftvärmepumpar, Hämtad 13 december 2010 från http://www.värmepumpar.nu/luftvarme-luftvarmepumpar.asp Öhman, J. (Red) & Östman, L. (Red). (2004). Hållbar utveckling i praktiken: så gjorde vi på vår skola. Stockholm: Liber distribution
46
Läroböcker i vår granskning
Naturkunskap A
Backlund, P., Lundegård, I., Viklund, G. (2007). Naturkunskap A (3. Uppl). Stockholm: Bonnier Utbildning.
Björndahl, G. & Carserud, l. (2005). Frank GUL: Naturkunskap A. Stockholm: Liber AB Duell, B., Jakobsson, R., Löfving-Henriksson, A. (2002). Naturkunskap A: Försök Fakta Färg. Stockholm: Liber AB
Gotborn, L., Ljunggren, L., Svanfeldt-Söderberg, K., Svensson, M., Vieweg, O. (2000). Medan jorden
snurrar: Naturkunskap kurs A. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur.
Henriksson, A. (2000). Naturkunskap A (2. uppl). Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Henriksson, A. (2007). Synpunkt A: Naturkunskap för gymnasieskolan. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Karlsson, J., Karlsson, K.G., Molander, B.O., Wickman, P.O. (2000). Naturkunskap A. Stockholm: Liber AB
Löfving-Henriksson,A. (2007). Frank RÖD: Naturkunskap A. Stockholm: Liber AB Obing, R. & Olsson, M. (2007). Frank BLÅ: Naturkunskap A. Stockholm: Liber AB.
Svanfeldt-Söderberg, K., Svensson, M. (2004). Medan jorden snurrar: Naturkunskap kurs A+. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur.
Fysik
Andersson, P. & Andersson, P. (2006). Fysik direkt (2. uppl.). Stockholm: Bonnier Utbildning AB Andersson, P., Andersson, P. & Nettelblad, F. (2000). Fysik. Stockholm: Bonnier Utbildning AB Ekstig, B. & Sjöberg, S. (2007) Fysik: PULS (3. uppl.). Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur Karlsson, A. & Undvall, L. (2001). Spektrum Fysik (2. uppl.). Stockholm: Liber AB
Karlsson, A. & Undvall, L. (2006). Spektrum Fysik (3. uppl.). Stockholm: Liber AB Karlsson, A. & Undvall, L. (2006). Spektrum Fysik: LIGHT (3. uppl.). Stockholm: Liber AB Monthán, I. (2008). TITANO: Fysik. Malmö: Gleerups Utbildning AB
Persson, K., Revemark, J. & Zetterberg, P-O. (1997). Fysik. Malmö: Gleerups Utbildning AB