För flyg, tåg och buss är det inga större skillnader destinationernas utbud i miljö och hållbarhetsarbete mellan destinationerna då alla aktörer har höga eller låga poäng. Däremot är det stor skillnad i poäng på taxiföretagen mellan destinationerna, se tabell 1.
Företag som trafikerar till och från Åre är: SAS, Malmö Aviation, SJ, Norrtåg, Länstrafiken Jämtland, Flygtaxi och Taxi Åre. Företag som trafikerar Hemavan Tärnaby är NextJet, Länstrafiken Västerbotten, Lapplandspilen och Hemavan Taxi.
32 7 DISKUSSION
Destinationsbolagen upplevs mer vilja att man åker flyg eller tar den egna bilen vilket inte är det bästa alternativet då den tidigare forskningen visar att bil är den största bidragsgivaren av växthusgaser (Chapman, 2007) och att flyget tillförlitar sig på teknologisk utveckling för att minska miljöpåverkan än ett ändrat beteende (Bohlin och Böhn, 2011; Trivector, 2012). Socialt sett så kanske det är enklast att ta bilen då man kommer längre ut i vägnätet och närmare stugorna än om man åker kollektivt med det fasta järn- och vägnätet.
Gällande urbanisering så ser man i Hemavan Tärnaby att de vill marknadsföra sig mer mot Stockholmregionen vilket Gössling och Hall, (2009) skriver att sträckan och valet av transportmedel är de betydande faktorerna för utsläpp av växthusgaser. Kundunderlaget från norrlandskusten kanske är för litet för Hemavan Tärnaby och man behöver kundunderlag från södra Sverige. Skulle man här ha en starkare miljöprofilering och marknadsföring av direktbussarna som transportmedel och få fler resenärer att välja buss istället för flyg och den egna bilen skulle det vara ett bättre alternativ för miljön. Det skulle vara nyttigt för miljön att upplysa kunderna om olika transportmedels miljöpåverkan och då också låta kunden ta ställning vilket kanske skulle behövas i större utsträckning. Transporter är en av de bidragande orsakerna till utsläpp av växthusgaser (Bohlin och Böhn, 2011; Duval, 2007) men vad gör vi för att aktivt jobba med dessa frågor? Vi har under flera år tagit fram åtgärdsprogram och riktlinjer på olika plan samt även fastställt hur vi ska jobba med miljö och hållbarhetsfrågor för att inte skada miljön. I agenda 21 som Bohlin och Böhn, (2011); Nyström och Tonell, (2012) poängterar om att det är från gräsrotsperspektivet och ett lokalt engagemang som kommer vara den starkaste drivkraften för att lyckas med hållbar utveckling. För att klara av detta behöver vi genom hela kedjan av turismaktörer upplysa om att välja det miljövänligaste alternativet, så med start från destinationsbolaget till den enskilda transportaktören ska det synas att vi tar ett ansvar för miljön vilket även UNWTO (1999) fastslagit att turistbranschen ska arbeta med. Gällande de deltagande aktörerna i denna studie är det en skillnad mellan transportmedlen. Malmö Aviation är exemplariska genom att de även ger
33 sina kunder tips på hur de på andra sätt förutom att klimatkompensera resan kan värna om miljön. De gör det på ett enkelt och konkret sätt lätt för kunden att kunna själva jobba med miljö och hållbarhet. Företag som Hemavan taxi och Vilhelmina Taxi som verkar i Västerbottens inland upplevs inte som de är delaktiga och mottagliga för detta globala ansvar som miljö och hållbarhetsfrågorna innebär, enligt denna studie. Detta kan säkert skilja sig i verkligheten då de aktuella hemsidorna är en del av företagets skyltfönster utåt och inte behöver spegla hela företagets affärsplan och policys i alla frågor.
Flygföretagen har generellt höga poäng i undersökningen och utgör en känsla av att de behöver övertala kunderna att de ska kompensera för flygtransporternas påverkan på miljön genom att köpa klimatkompensation från deras samarbetspartners. Flygföretagen är stora aktörer på marknaden och antas ha särskilda resurser som kan ta hand om miljöfrågorna inom företaget. Inom tågbranschen har de bägge transportaktörerna höga betyg vilket även förstärks med den allmänna uppfattningen att tåg är ett miljömässigt bra transportmedel. Gällande buss har alla undersökta aktörer låga poäng eller inga poäng alls. Då länstrafiken inte själva trafikerar några sträckor och inte själva arbetar med transporter kan det vara den bidragande faktorn till att inte publicera information. För de medverkande taxiföretagen har två av dem höga poäng vilket kan tolkas av att de är större taxiföretag som har resurser att aktivt jobba med sitt miljöarbete medans det företag som fått noll poäng upplevs ha begränsade resurser att uppdatera sin hemsida.
Tidigare studier har också visat att buss är det vanligaste kollektiva transportmedlet i Sverige (Trafikanalys, 2014). Hall med fl., 2009 skriver att transportsektorn är ansvarig för en tredjedel av utsläppen av de Svenska växthusgaserna. Men resultatet från denna studie är att de medverkande bussaktörerna i denna studie har så pass låga poäng och synliggör inte vikten av att åka kollektivt vilket jag innan studien hade hoppats att de skulle göra. Gössling och Hall (2009) poängterar att avståndet/sträckan av resan har betydelse. I relation till det skulle man vilja se ett tydligare tag från bussföretagen i marknadsföringen för att nå ut till resenärerna att vilja åka kollektivt, även vid längre sträckor.
34 Enligt Brouder och Lundmark (2011) kommer inte turismentreprenörerna att agera i frågan om att aktivt jobba med åtgärder för att minska miljöpåverkan förrän de drabbar dem märkbart. I Västerbottens inland finns det flera mindre företag som likt Vilhelmina taxi och Hemavan Taxi som kanske har fullt upp att bara verka för sin egen existens. Men den klimatförändring som fortsätter att ske kan vara mycket sårbar för verksamheten (Dubois och Ceron, 2006) vilket de mindre företagen kanske inte har en förståelse för eller resurser att lägga ner på de berörda frågorna. Men hur viktigt är det att företagen behöver ha stämpel att de ”säker grön taxi”? Kommer kunderna att åka ändå eller väljer de andra alternativ. Inom livsmedelsbranschen är studier gjorda om konsumenternas medvetenhet om miljöhänsyn beroende på val av livsmedel. Trenden inom livsmedels-industrin är att lokalproducerad mat ökar och anledningen till att vi efterfrågar det i högre utsträckning är på grund av miljön, 67 procent väljer att köpa närproducerad av miljöhänsyn (Nilsson, 2011). En studie om hur märkning av ekologiska produkter påverkar efterfrågan på de märkta produkterna visade att hyllmärkning av produkterna ändå visade en viss skillnad i ökad efterfrågan (Rudholm med fl., 2011). Idag är vi mer medvetna om vad vi äter och vi är måna om lokalproducerad mat, ekologiskt utbud och märkningar av dessa produkter. Så skulle det innebära ett liknande beteende inom transportbranschen om vi blev bättre på att sätta en stämpel på våra transporter med ”bra miljöval” som SJs utbud har? Men vad är det som gör att ett företag inte har med denna kvalitetsstämpel på sin förstasida utan att det är först på undersidorna om deras miljöarbete man finner informationen?
Dubois och Ceron (2006) menar att turistnäringen inte är medvetna om det faktum att de själva bidrar och skapar gemensamma problemen som växthusgaserna utgör. Ökade koldioxidutsläpp genererar ökade temperaturer vilket i sin tur bidrar till hårdare vintrar för skidturismen. Vid en alltför hög temperaturhöjning kommer snötillgången att bli mindre vilket i sin tur påverkar de många aktörer som har vinterturism med skidåkning som primär verksamhet. Denna onda spiral med händelser kommer att påverka oss förr eller senare och frågan är om vi är medvetna om att vårt beteende idag kommer att straffa oss själva i framtiden.
35 Den samhällsvetenskapliga lärdomen i denna uppsats är att alla företag inte kanske jobbar med det miljö och hållbarhetsarbete som behövs för att vi ska uppnå de mål som är uppsatta. Det vetenskapliga resultatet med att det inte föreligger någon större skillnad mellan destinationer skulle kunna utökas i en större studie där alla taxiföretags hemsidor i ett län eller region studeras.
Studien har inte häller behandlat persontransporter med den egna bilen mer än att destinationsbolagen presenterar de som alternativ och att det är en stor bidragande orsak till miljöpåverkan. Detta skulle vara intressant att studera vidare med en ny studie som behandlar transporter till och från destinationer med den egna bilen och det beteende som ligger bakom valet av transportmedel.
36 8 SAMMANFATTNING
Denna studie har med protokoll och styrdokument som ligger till grund för det miljö och hållbarhetsarbete turismaktörerna ska jobba med visat att vi är en god bit på vägen i att uppnå de uppsatta målen. Studiens fokus har legat på att undersöka olika transportmedels webbplatser som marknadsföring och om de skiljer sig från varandra i innehåll. I studien har transportaktörer som trafikerar sträckor till destinationerna Åre och Hemavan Tärnaby granskats i vilket utsträckning de presenterar sitt företags miljö och hållbarhetsarbete. De studerade transportaktörerna är tre svenska flygbolag, två tågbolag, tre bussbolag och tre taxiföretag.
Respektive webbplatser har studeras med en kvalitativ innehållsanalys där resultaten av de sökord som har utvecklats har poängsätts enligt kategorierna information, utbildning, samarbete, miljömål och kontroll. Resultatet är att stora företag inom flyg och tåg har bra och tydligt information om deras miljö och hållbarhetsarbete. De stora taxiföretagen har likaså bra information medan mindre taxiföretag och länstrafiken har ingen eller lite information. Det är inte stor skillnad mellan destinationerna i utbud och marknadsföring i miljö och hållbarhet mellan de olika transportmedel förutom inom mindre transportaktörer som i detta fall är taxi.
Enligt tidigare studier är transporter en stor orsak till utsläpp av växthusgaser. Om vi inte ändrar vårt beteende i val av miljövänliga transportmedel kommer konsekvenserna att bli betydande för miljön. För att klara av detta ändrade beteende behöver vi från gräsrotsnivå jobba med att aktivt själva välja det miljövänligaste transportmedlet samt att transportaktörerna erbjuder miljövänliga tjänster efter de förhållningsregler som är uppsatta.
Studiens resultat har visar att de medverkande studieobjekten både har likheter som skillnader i det publika miljö och hållbarhetsarbete respektive företag publicerar. Båda destinationsbolagen Visit Åre och Hemavan Tärnaby har ett neutralt förhållningssätt och lägger ingen värdering i val av transportmedel till och från destinationen eller inom destinationen. Hos Hemavan Tärnaby är det tydligt att de beroende på avreseort marknadsför sig med olika alternativ men inte på grund av miljöhänsyn.
37 Inom flygbranschen har de alla höga poäng vilket tyder på att de har ett bra miljö och hållbarhetsarbete som syns utåt till kunden. Samma gäller för tåg där de också har höga poäng. Buss har låga eller inga poäng vilket betyder att det finns lite eller ingen information. Taxiföretagen som trafikerar i Åre har höga poäng medans taxi i Hemavan har inga poäng.
38 9 REFERENSER
Banister, D., 2005. Unsustainable transport: city transport in the new
century, 1. Uppl. Transport, development and sustainability.
Routledge, London ; New York.
Blom, T., Nilsson, M., 2011. Från Hedros till Lonely Planet - turismen genom tiderna, I Bohlin, M., Elbe, J. (red.), Utveckla
turistdestinationer: ett svenskt perspektiv. Liber, Malmö.
Bodén, B., 2011. Åre - en destination med anor, i Bohlin, M., Elbe, J. (red.), Utveckla turistdestinationer: ett svenskt perspektiv. Liber, Malmö.
Bohlin, M., Böhn, S., 2011. Hållbar turismutveckling, i Bohlin, M., Elbe, J. (red.), Utveckla turistdestinationer: ett svenskt perspektiv. Liber, Malmö.
Bohlin, M., Elbe, J., 2011. Utveckling av turistdestinationer - en introduktion, i Bohlin, M., Elbe, J. (red.), Utveckla
turistdestinationer: ett svenskt perspektiv. Liber, Malmö.
Brouder, P., Lundmark, L., 2011. Climate change in Northern Sweden: intra-regional perceptions of vulnerability among winter-oriented tourism businesses. Journal of Sustainable Tourism. 19, 919–933. Chapman, L., 2007. Transport and climate change: a review. Journal of
Transport Geography 15, 354–367.
doi:10.1016/j.jtrangeo.2006.11.008
Denscombe, M., 2009. Forskningshandboken: för småskaliga
forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Studentlitteratur,
Lund.
Dubois, G., Ceron, J.-P., 2006. Tourism and Climate Change: Proposals for a Research Agenda. Journal of Sustainable Tourism 14, 399–415. doi:10.2167/jost539.0
Duncan, R.C., Youngquist, W., 1999. Encircling the peak of world oil production. Natural Resources Research 8, 219–232.
Duval, D.T., 2007. Tourism and transport: modes, networks and flows,
Aspects of tourism texts. Channel View Publications, Clevedon ;
39 Engström, M.-G., 2013. Planering för transporter, i Forsberg, G. (red.),
Planeringens Utmaningar Och Tillämpningar. Liber, Stockholm.
Flygtaxi, 2015. Flygtaxi https://www.flygtaxi.se/ (Hämtad 2015-04-26). FN, 2007. Fyra framtidsscenarier för klimatfrågorna | Svenska
FN-förbundet
http://www.fn.se/press/arkiv/arkiv-2007-2010/nyheter-fran-fn/2007/fyra-framtidsscenarier-for-klimatfragorna/ (Hämtad 2015-03-10).
Gössling, S., Hall, C.M., 2009. Climate change responses of Swedish tourism actors: An analysis of actor websites, i Hall, C.M., Müller, D.K., Saarinen, J. (red.), Nordic Tourism: Issues and Cases, Aspects
of Tourism. Channel View Publications, Bristol, U.K. ; Buffalo.
Greene, D.L., Wegener, M., 1997. Sustainable transport. Journal of
Transport Geography Vol 5, 177–190.
Hall, C.M., Müller, D.K., Saarinen, J., 2009. Nordic tourism: issues and
cases, Aspects of tourism. Channel View Publications, Bristol, U.K. ;
Buffalo.
Hemavan Airport, 2015. Hemavan Airport
http://www.hemavantarnabyairport.se/om-oss/historik/ (Hämtad 2015-03-10).
Hemavan Tärnaby, 2015. Hemavan Tärnaby
http://hemavantarnaby.se/resa-hit/ (Hämtad 2015-04-26).
Hemavan Taxi, 2015. Hemavan Taxi http://www.hemavantaxi.se/ (Hämtad 2015-04-26).
Hsieh, H.-F., Shannon, S.E., 2005. Three Approaches to Qualitative Content Analysis. Qualitative Health Research. 15, 1277–1288. Kaid, L.L., 1989. Content analysis, i Measurement of Communication
Behavior. Longman, New York, pp. 197–217.
LTR.se, 2015. Länstrafiken Jämtland http://www.ltr.se/ (Hämtad 2015-04-26).
Malmö Aviation, 2015. Malmö Aviation
40 Naturvårdsverket, 2015. Kyotoprotokollet http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/EU-och- internationellt/Internationellt-miljoarbete/miljokonventioner/Klimatkonventionen/Klimatkonventio nen-och-Kyotoprotokollet/# (Hämtad 2015-03-10).
Nextjet, 2015. NextJet http://www.nextjet.se/sv/om-nextjet/miljo (Hämtad 2015-04-26).
Nilsson, A., 2011. Närodlat trend på tallriken.
http://www.dn.se/ekonomi/narodlat-trend-pa-tallriken/ (Hämtad 2015-05-08)
Norrtåg, 2015. Norrtåg http://www.norrtag.se/sv/om-norrtag/miljo/ (Hämtad 2015-04-26).
Nyström, J., Tonell, L., 2012. Planeringens grunder: en översikt. Studentlitteratur, Lund.
Rudholm, N., Daunfeldt, S.-O., Heldt, T., Thunström, L., Weiberth, C., 2011. Märkningar och konsumentbeteende.
http://ratio.se/app/uploads/2014/11/markningar-och-konsumentbeteende.pdf (Hämtad 2015-05-08)
Saarinen, J., 2014. Nordic Perspectives on Tourism and Climate Change Issues. Scandinavian Journal of Hospitality and Tourism 14, 1–5. doi:10.1080/15022250.2014.886098
SAS, 2015. SAS
https://www.sas.se/allt-om-resan/ovrigt/co2-kompensera/?wt.ac=start_bottom-CO2 (Hämtad 2015-04-26). SCB, 2015. Befolkningsstatistik
http://scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-
efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/#c_li_26051 (Hämtad 2015-04-14).
SJ, 2015. SJ.se http://www.sj.se/ (Hämtad 2015-04-26).
Skistar AB, 2015. Skidåkning i Åre http://www.skistar.com/sv/Om-SkiStar/Vara-destinationer/Are/ (Hämtad 2015-04-14). Storuman kommun, 2015. Storumans kommun
http://www.storuman.se/Kommun--politik/Kommunfakta/ (Hämtad 2015-04-01).
41 Tabussen.nu, 2015. Länstrafiken Västerbotten
http://www.tabussen.nu/lanstrafiken (Hämtad 2015-04-26). Taxi Åre, 2015. Taxi Åre http://www.taxiare.se/ (Hämtad 2015-04-26). Trafikanalys, 2014. Lokal och regional kollektivtrafik 2013
http://trafa.se/PageDocuments/Lokal_och_regional_kollektivtrafik_2 013.pdf (Hämtad 2015-03-11).
Trawöger, L., 2014. Convinced, ambivalent or annoyed: Tyrolean ski tourism stakeholders and their perceptions of climate change.
Tourism Management 40, 338–351.
doi:10.1016/j.tourman.2013.07.010
Trivector, 2012. Trender med påverkan på samhällsplaneringen
http://www.trivector.se/fileadmin/uploads/Traffic/Rapporter/Trender _med_paverkan_pa_samhallsplaneringen__2012_69_skickad.pdf (Hämtad 2015-03-08).
UNWTO, 1999. Global Code of Ethics for Tourism | Ethics and Social
Responsibility
http://ethics.unwto.org/en/content/global-code-ethics-tourism (Hämtad 2015-03-07).
Vilhelmina Taxi, 2015. Lapplandspilen Vilhelmina Taxi http://www.lapplandspilen.se/ (Hämtad 2015-04-26).
Visit Åre, 2015. Visit Åre http://visitare.com/ (Hämtad 2015-04-14). WCED, 1992. Report of the World Commission on Environment and
Development: Our Common Future.
http://www.ask- force.org/web/Sustainability/Brundtland-Our-Common-Future-1987-2008.pdf (Hämtad 2015-03-11)
Åre kommun, 2015. Åre kommun http://www.are.se/din-kommun/fakta (Hämtad 2015-04-01).