SKO KLOSTER

Vid

segelleden till Upsala ligger, utmed Sko-fjärdens strand, det praktfulla

Wrangel-Brahe-slottet, Skokloster, hvars fyra tornspiror resa sig högt mot himmelen, infattade inom en

ram

af mörk barrskog. Ett urgammaltFolkungagods, var Sko ⁱ trettonde århundradet sätet för ett Domini-kanerklostor, anlagdt af

Knut

Långe, konungErik XI:s svåger och motkonung, hvilken också fick sin lägerstad inom klostrets murar, likasom hans broder Holmgeir, hvitken, ehuru halshuggen som upprorsman år 12-48, icke desto mindre efter dö-den vördades som helgon. Klostret förvandlades sedan till nunnekloster, afbrann 1297,

men

upp-byggdes åter .af Uplandslagmannen Birger

Perler-son, den Hel. Brigittas fader. Bland klostrets aderton abbedissor, hvilkas

namn man

känner,

fö-rekommer också en Namnlös,

Anonyma,

^hvars

namn

ingen kunnat utgrunda, sannolikt en

för-näm dame

och offer tör någon tragisktilldragelse.

I tvåhundradetvå år innehade de

fromma

fruarna

i Sko det rika klostret, hvilket var ett af de

med

gods och håfvor som rikast utrustade inom riket, då det å+er blef lågornas rof och oaktadt all an-vänd

möda

och allt klappande på ^{de troendes} hjertan och penningkistor icke kunde uppbyggas mer. Tiderna hade förändrat sig, och gamle

ko-nung

Gustaf gjorde

med

allo slut på klostervä-sendet i Sverige. Abbedissan Ingegerd fick till

KLOSTER.

25

och

med

(1528) af Immunmottaga en skarpskrapa, för det hon på dödssängen låtit ikläda hans franka Ollegård Brahe den i konungens tycke all-deles icke heliga klosterdrägten.

Konuug

Johan, 6om under det han vurmade

med

katholicismen, gerna skulle hafva återuppbyggt klostret,

om

han icke behöft stenen efter det gamla till Stockholms

slott, dit den till största delen fördes, skänkte gården åt sin syster, prinsessan Sophia. Carl

IX

förlänade den år ltilO åt Christopher Somc, hvil-ken dock följande året

genom

uppgifvandet af Calmar förlorade både konungens nåd och all sin egendom. Sedan förlänades godset af konung Gu-staf den Store åt riksrådet och fältmarskalken Herraau Wrangel, livars son, den borömdo Carl Gustaf Wrangel, Svea Rikes Råd, Marsk och Öf-verste-Fältherre,

som

föddes pä Sko1613, lät upp-föra det praktfulla slottet, efter mönstret af det i

Aschaffenburg, som det påstås, och hvilket fullän-dades 1668,

men

likväl icke ens i denna stund är fullt inredt och färdigt. Skokloster gick från ätten Wrangel öfver till huset Brahe och tillhör

ännu detta hus som fideikommiss, ehuru

fidei-kommisset utgöras enda*t afslottet och dess

sam-lingar, hvilka innehafvaren är förbunden att ef-ter bästa förmåga utvidga och förstora.

Och

samlingarnc på Skoklosters slott är det, som, när

man

undantager den ståtliga byggnaden

sjelf, utgöra dess verkliga värde och skulle in-bringa millioner,

om

de finge försäljas. Trogen sin fars gruudsats: "den der tager något,han haf-ver något", förenade den lyckliga krigaren här det dyrbaraste af allt livad han tagit för sig un-der sina

många

och lyckliga fälttåg, och dertill

kommo

redan under hans tid dyrbara skänker, hvilku ännu mer ökade värdet af det hela. Konst-skatter och dyrbnrheter af alla slag från det ut-sugna Tyskland, det förhärjade Polen och från alla de länder, dit Wrangel förde de svenska fa-norna, finnas nu att skåda i Mälarborgen och hafva sedan hans tidblifvit,dockicke

gonom

krigs-byte, på allt Bätt tillökade och ordnade afgodsets sednare innehafvare. Likasom Gripsholm är ett

Wasahusots museum, likaså är Sko ott

museum

för ätterna Wrangel, Bjelke och Brahe.

Strax vid inträdet i slottets vestibul fä6tes

uppmärksamheten af åtta Joniska pelare, huggna

i hvit marmor, ^en skänk af Christina till

fält-26

herren och af Xils Brahe räddade undan reduk-tionen

genom

den dryga lösesumman af 18,000

Et:ät i silfver. Slottet bildar i öfrigt en qvadrat,

i hvilkcn hvarje sida är 144 fot lång och invän-digt 42 fot bred samt (>4 fot hög till taklisten;

det innesluter en fyrkantig borggård, till hvilkcn arkader leda från slottets inre sida, är fyra vå-ningar högt och skall hafva lika

många

fönster som "dagarne i året". L hvarldcra af de fyra hörnen befinnes ett torn, en våning högre än huf-vudbyggnadeu,

med

koppartäckt kupol och spi-ra. I ena tornet befinnes ett urverk. Öfver frontespisen åt sjösidan prunkar grefliga

Wran-gelska vapnet af Salniis

med

sina fyra hjelmar och löfverk.

För att

genomgå

det inre och göra sig nog-grannt bekant dermed erfordras det dagar.

Ehuru

slottet aldrig varit fullständigt möbleradt, till och

med

icke egentligen begagnadt som bostad af sina egare,Mivilka egde talrika herresäten att välja imellan, har detdock äfvenidettahänseende prakt-fulla saker att uppvisn, Venetianska speglar, konst-arbetade skåp, inlagda bord, stora sängar

med

tunga sidenomhängen, gobelins- och

gyllenläders-tapeter m. m., dels segerbyten, dels skänker. Por-trättsamlingen är stor och gifver knappast efter den på Gripsholm. ^{ltedan i första} våningens kor-ridorer mötes den inträdande af bistra krigare-skepnader, porträtter i hel figur af Carl Gustaf Wrangeis krigskamrater, ^till god del Skottar, och

rummen

hvinila af porträtter af Wrauglar,Braher, Bjelkar, Königsmarkcr, ^från den Hel. Brigitta och Peder Brahe ^{(len äldre} ända till don skönaEbba, både som ung och vid sjutioscx års ålder, och Carl Gustaf Wrangel sjelf ^till häst, målad af Ehrenslrahl. Talrika undra tailor finnas likaledes

i praktrummen, hvilka dessutom prydas

med

spi-selkappor,

med

på

dem

mästerligt skurna eller i

sten huggna arabesker, vapensköldar, namnchiffer

o. s. v.,

medan

^de ornerade gipsplafondcrna äro mästerstycken i sitt slag. Praktfullast ^iir

Kungs-salen, der i skåp en

mängd

dyrbarheter och ku-riosa förvaras.

Här

ses t. ex. ett schatull af bernsten, en förgylld silfverbägare, ornerad

med

ädelstenar, en elfenbenskanna, infattad i emalje-radt silfver,

med

afbildningar af en Bacchusfest, en skål af karneol

med

^fot af förgyldt silfver, ett dyrbart brädspel, en rubin, omgifven

med

rosen-27

röda diamanter, en skänk af Gustaf Adolf till

Ebba

Brahe, och mycket iueva. Slottets öfVersta våning upptages af bibliotheket,

om

vid pass23,000 baud, deribland en

mängd

^sällsynta böcker, och

en. manuskriptsamling af värde; dertill

komma

rustkamrarne, som innehålla 1,250 skjutvapen af alla slag samt en massa hugg- och stickvapen, deribland några från urgamla tider, dolkar och bågar m. m.

Många

bland svärden äro inlagda

med

guld och silfver samt prydda

med

ädelstenar

;

andra, enklare, utmärka sig som historiska min-nen, t. ex. Hussithöfdingen Ziskas svärd och det, för hvilket riksrådens hufvuden föllo på Linkö-pings torg år 1600. Praktstycket är dock Carl V:s sköld, tagen i Prag 1648 och efter uppgift

förfärdigad af Benvenuto Cellini, ehuru konstnä-ren sjelf icke uppräknar den bland sina arbeten.

Rustkamrarne på Sko äro utan gensägelse de ri-kaste i Sverige.

Afven Skoklosters kyrka är rik på minnen.

Predikstolen är ett segerbyte från Tyskland, al-taret, funten, en Magdalena af Domenichino, här-leda sig från klostret Oliva vid Danzig. Väggarne

i Wrangelska grafchoret äro, i likhet med

dem

uti Gyllenhjelmska choret i Strengnäs, betäckta

med

bataljtafior i relief och hvitmenade, likasom Carl Gustaf Wrangels staty till häst. I kyrkan visas den Hel. Holmgeirs grafsten. Der hvilar också den Svenska Sappho, Hedvig Charlotta Nor-denöycht.

28

U P S A L

A.

In document STOCKHOLM. Albert Bonnier (Page 42-48)