Det finns blandade meningar hos grundskollärarna om var dansen hör hemma. Några tycker att den hör hemma på idrotten, medan några kan tänka sig att arbeta med dans på rörelsepassen som finns på schemat. Ett bekymmer är utrymme och lokaler.
5.4.1 Dans på idrotten
Många av lärarna liksom dansläraren anser att dans hör hemma på idrotten. Det beror mycket på att det är i kursplanen för idrott som dans nämns som ett mål, men även för att det på idrotten finns tillgång till stora lokaler. Elin nämner mer än en gång under intervjun att hon tycker att dans hör till idrotten. Även Stina tänker på idrotten i första
helt plötsligt under intervjun. Hon verkar inte ha upplevt att hennes elever har haft dans på idrotten. Lisa i sin tur tycker att det är svårt att motivera eleverna till att dansa på idrotten eftersom det inte är dans de helst vill syssla med då de kommer till idrottshallen. Som ett svar på det tycker Maria att det i så fall ska bytas namn på ämnet idrott och hälsa. När eleverna tänker på idrott tänker de mest på bollsporter, men om ämnet istället döps om till rörelse och hälsa kanske det blir annorlunda, menar hon. I så fall får det klargöras tydligt för elever och föräldrar vad som ingår i ämnet och man får berätta att dans är en del av det. Malin är den enda som inte nämner idrottsämnet när det gäller hennes tankar om att arbeta med dans i skolan.
5.4.2 Dans på rörelsepassen
Flera av lärarna tar upp att de skulle kunna arbeta med dans på rörelsepassen. Hanna säger att allt är bra för att barnen ska få röra på sig. Hon tycker att det blir tråkigt om de alltid ska leka på rörelsepassen. Då kan dans vara ett bra alternativ för att bryta av lite och göra något annorlunda. Även Lisa och Elin anser att dans är ett alternativ att ha på rörelsen. ”Visst, att det kunde vara kul att kunna någon sån där enkel dans som man kunde göra när man har rörelse” säger Elin. Maria skulle kunna tänka sig att arbeta med dans på rörelsen, men tycker att det är för mycket att ha dans med 28 elever på en gång. I så fall får det göras i små grupper, i alla fall till en början innan eleverna har vant sig vid att arbeta med dans. Stina anser också att dans kan användas på rörelsen och menar att dans är rörelse. Malin som ser dansens användningsområden ur ett litet annat perspektiv än de andra eftersom hennes intresse ligger i att arbeta med drama, nämner inte rörelsetimmarna som ett område där dans kan användas.
5.4.3 Utrymme och lokaler
Oavsett om man ska dansa på idrotten eller på rörelsepassen krävs det att det finns en lokal att vara i. Detta kan vara ett bekymmer, speciellt när dansandet ska ske utanför idrottstimmarna. De flesta anser att idrottshallen är det bästa stället för att utöva dans eftersom där är bäst utrymme. Dansläraren säger det inte rent ut, men hon antyder att det är i idrottslokalen hon vill vara eftersom det är på idrottstimmarna hon tycker att det passar bäst att arbeta med dans. Maria säger att ”ska man dansa krävs det egentligen att du har tillgång till idrottshallen, en stor lokal, det är svårt att göra det i klassrummet”. Idrottshallen är svår att få tillgång till eftersom den oftast är bokad. Hanna har tidigare
haft dans i en av fritidshemmets lokaler, men den har hon inte längre tillgång till och tycker därför att det är svårt att få plats att dansa. Elin tycker att det blir svårt att ha dans i ett vanligt klassrum. ”Ska man ha tjugo minuter rörelse och möblera om ett helt klassrum, det är för omständligt” säger hon. Att dansa ute blir också svårt eftersom de då inte får någon musik. Varken Malin, Lisa eller Stina tar upp utrymmesfrågan som något som de tycker hindrar utövandet av dans i skolan.
5.5 Slutsatser
Vad har en danslärare respektive sex grundskollärare för syn på och tankar om dans i skolan?
Danslärarens och grundskollärarnas tankar om hur det ser ut när det gäller dans i skolan är förhållandevis lika. Båda parterna anser att det inte förekommer mycket dans ute på skolorna. Okunskap om ämnet bland grundskollärarna anser de vara en grundläggande anledning till det. De tankar som lärarna har när det gäller att arbeta med dans i skolan är övervägande positiva. De förslag som dansläraren lagt fram om hur hon kan tänka sig att arbeta aktivt med dans i skolan har mottagits väl av grundskollärarna. Framförallt är inställningen till att någon annan kommer till skolan och arbetar med dans tillsammans med deras elever positiv. Inställningen till att själv få utbildning i dans är mer blandat från person till person, men ingen har avfärdat det helt. Både grundskollärarna och dansläraren tror att eleverna skulle uppskatta att få arbeta mer med dans i skolan. Att dansen har en funktion för barnens utveckling, framförallt motoriskt är något som alla håller med om. Det har kommit fram tankar hos grundskollärarna och dansläraren om några saker som kan vara ett problem vid arbetet med dans i skolan. Det som nämns då är ekonomi, tid och utrymme. Något som har varit intressant att se vid analysen av intervjuerna är grundskollärarna i huvudsak refererar till pardans, styrd dans och danslek. De gör det trots att de inte har känt till min och danslärarens dansbakgrund. Att det är just denna sorts dans som de intervjuade tänker på har gjort det svårare för dem att se hur dans kan integreras i undervisningen.
6. Diskussion
Resultatet som undersökningen har gett är annorlunda och bredare än vad jag hade väntat mig vid studiens start. Undersökningspersonerna har visat sig ha tankar som jag inte tidigare funderat på. Samtidigt har tankar väkts hos undersökningspersonerna som tidigare verkar ha varit främmande för dem.
Min egen inställning när undersökningen påbörjades var att det finns för lite dans i skolan. Samma inställning har det visat sig att de grundskollärare jag har pratat med har. Jag blev positivt överraskad då jag stötte på två lärare som hade egna erfarenheter av att arbeta med dans, samt en som försökt göra det lite grann. Det visade sig att alla på ett eller annat sätt varit i kontakt med dans, om inte annat så genom jullekar på klassens julfest. Det hela hänger mycket på vad man lägger för värde i begreppet dans.