Skolans arbetsorganisation - Avslutande resultatanalys

5.2 Avslutande resultatanalys

6.2.5 Skolans arbetsorganisation

Skolans ledning har stor betydelse för dess arbetsorganisation. En skola måste organiseras så att den kan möta utvecklingsbehoven. Lärarna gav, som jag nämnt tidigare, många gånger uttryck för att tiden inte räckte till. Tidsbrist, olösta problem och frånvaro av handledning och stöd ser jag dels som brister i arbetsorganisationen och där hade skolans ledning ett stort ansvar, dels som en prioriteringsfråga för lärarna själva. Att sätta planering och genomförande av de egna handlingarna i centrum måste ingå i lärarnas eget ansvar. Tid till reflektion,

kollegiala samtal och en kompetensutveckling som främjar ökad professionalisering måste skolledarna ansvara för att den ryms inom arbetstidens ram. Att skolledarna då ges

nödvändiga förutsättningar för att ta detta ansvar är också avgörande. Enligt Skolverket (2001) är det förståelsen för hur skolan och skolans undervisning påverkar elevernas förutsättningar och behov av stöd som avgör sättet att organisera undervisningen och de arbetsformer som väljs. Avreglering och decentralisering av skolsektorn har påverkat utbildningssystemet. Förutsättningar och engagemang för skolan varierar över landet, något som starkt missgynnar likvärdigheten. Jämkningar och hänsyn måste alltid göras på

transformeringsarenan enligt Linde (2006) men de intervjuade lärarnas egen utveckling gavs det ingen plats för i deras dagliga arbete i skolan.

Det är mycket viktigt att skapa utrymme för den utveckling skolarbetet kräver och som lärarna har ansvaret för. Mentorerna upplevde att det var omöjligt att individanpassa

undervisningen. Även här kan jag se brister i ledarskapet som en grundorsak. Ett konsekvent och tydligt ledarskap med genomtänkta strategier är avgörande för problemlösning inom arbetslagets ram och något som bl.a. resulterar i mer individanpassade åtgärder visar en enkätstudie av Persson (2002). En annan orsak, som mentorerna själva tog upp, var att det i deras grundutbildning saknades inslag av specialpedagogik, något som ytterligare motiverar fortbildning.

Referenser

Ahlberg, A. (2001). Lärande och delaktighet. Lund. Studentlitteratur.

Ahlberg, A. Specialpedagogik av igår, idag och i morgon. Pedagogisk Forskning i Sverige

2007 årg 12. Nr 2 s. 84–95 issn 1401-6788

Asp-Onsjö, L. (2006). Åtgärdsprogram – dokument eller verktyg? ACTA UNIVERSITATIS GOTHOBURGENSIS.

Atterström, H., Persson, R. (2000). Brister eller olikheter?: Specialpedagogik på alternativa

grundvalar. Lund. Studentlitteratur.

Björck-Åkesson, E. (2007). Specialpedagogik – Ett kunskapsområde med många

dimensioner. I C. Nilholm, & E. Björck-Åkesson (Red.) Reflektioner kring

specialpedagogik (ss.85-93). Vetenskapsrådets rapportserie 5:2007.

Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken. Lund: Studentlitteratur.

Emanuelsson, I., Persson, B. (1996). PEDAGOGISK FORSKNING I SVERIGE, 1996, Årg 1, Nr 1, s 25-39. ISSN 1401-6788

Europeiska samarbetsorganisationen för utveckling av undervisning för elever i behov av särskilt stöd,( 2009). Key Principles for Promoting Quality in Inclusive

Education – Recommendations for Policy Makers, Odense, Danmark: European

Agency for Development in Special Needs Education.

Fejes, A., Thornberg, R. (2009). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.

Giota, J., Emanuelson, I. (2011). Specialpedagogiskt stöd, till vem och hur? Göteborgs universitet. RIPS: Rapporter från institutionen för pedagogik och

specialpedagogik, nr 1.

Hammer, M.R. (2004). Using the Self-Advocacy Strategy to Increase Student Participation in IEP Conferences. Intervention in School and Clinic, 39 (5), 295-300. Kvale,S. Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Kärfve, E. (2006). Den mänskliga mångfalden – diagnosen som urvalsinstrument. I

Hallerstedt, G (red.) DIALOGENS MAKT. Om kunskap, pengar och lidande. (ss. 5959-72). Bokförlaget Daidalos AB: Göteborg.

Lee-Tarver, A. (2006). Are Individual Education Plans a Good Thing? A Survey of Teachers´ Perceptions of the Utility of IEP in Regular Education Settings. Journal of

Instructional Psychology 33, 263-272.

Linde, G. (2006). Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteori. Lund: Studentlitteratur. Nilholm, C. Specialpedagogik Vilka är de grundläggande perspektiven? Pedagogisk

Forskning i Sverige 2005 årg 10 nr 2 s 124–138 issn 1401-6788

Nilholm, C. (2007). Vad och vems är kunskapsobjektet? – reflektioner över hur den

specialpedagogiska praktiken kan och bör studeras. I C. Nilholm, & E. Björck- Åkesson (Red.) Reflektioner kring specialpedagogik (ss.100-112).

Vetenskapsrådets rapportserie 5:2007.

Northern Lights on PISA 2009 – focus on reading. Hämtad från

http://www.norden.org/sv/publikationer/publikationer/2012-501

Persson, B. 1995: Specialpedagiskt arbete i grundskolan: En studie av förutsättningar,

genomförande och verksamhetsinriktning. (Specialpedagogiska rapporter, 4)

Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för specialpedagogik.

Persson, B. (2002). Kartläggning av åtgärdsprogram och särskilt stöd i grundskolan. Skolverket.

Persson, B. (2008). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber. Riddell, S., Banks, P., Wilson, A., Kane, J., Baynes, A., Dyson, A., Millward, A. (2001).

Raising Attainment of Pupils with Special Educational Needs. Hämtad från

http://www.scotland.gov.uk/Resource/Doc/158339/0042887.pdf

Strandberg, L. (2006). Vygotskij i praktiken. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag. SFS 1994:1194. Grundskoleförordningen. Stockholm: Allmänna förlaget.

SFS 1985:1100. Skollagen. Stockholm: Justitiedepartementet. SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Justitiedepartementet.

SOU 1974:53. Skolans arbetsmiljö. Betänkande avgivet av utredningen om skolans inre

arbete – SIA. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolverket (2001). Att arbeta med särskilt stöd med hjälp av åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2010). Skolverkets lägesbedömning.

Hämtad från www.skolverket.se/statistik-och-analys 2012-02-13 Skolverket. (2012). PRESSMEDDELANDE 2012-05-04.

Hämtad från www.skolverket.se/...pressmeddelanden/.../skolan-blir-allt- mindre-lik... 2012-11-12

Skolöverstyrelsen (1980). Lgr 80. Läroplan för grundskolan, allmän del. Stockholm: Skolöverstyrelsen och Liber Utbildningsförlaget.

SVT Peil. (2011). Jämför slutbetygen för alla grundskolor med årskurs 9. Hämtad från http://pejl.svt.se/skola/lista/?andel behoriga larare=on&kommun=0484&lan=04&larartathet=on&medel meritvarde=on&sortera=-medel meritvarde

TALIS. (2008). Creating Effective Teaching and Learning Environments First Result´s from

TALIS. Hämtad från http://www.oecd.org/edu/school/43023606.pdf 2013-04-22

Tideman, M. (2004). Den stora utmaningen – om att se olikheter som resurs i skolan. I Jacobsson, K., Lansheim, B., Ranagården, L., Rosenqvist, J., Tideman, M. Den

stora utmaningen Om att se olikhet som resurs i skolan. (ss. 225-243).

Halmstad: Halmstad Tryckeri AB.

Utbildningsdepartementet (2009). Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet. Lpo 94. Stockholm: Fritzes

Bilaga 1

Missivbrev

Som ett led i min utbildning ska jag nu göra en studie om organisationen kring det specialpedagogiska stödet. Syftet är att, utifrån ett pedagogperspektiv, undersöka hur det särskilda stödet till eleverna ser ut. För att få svar på mina frågeställningar har jag planerat för intervjuer med såväl klasslärare som specialpedagog/speciallärare och jag skulle vilja träffa dig under vecka 18. Jag beräknar att intervjun kommer att ta mellan 30 och 60 minuter och spelas då in. Tanken är att den kan göras på skolan.

I enlighet med de forskningsetiska principerna är ditt deltagande helt frivilligt, du kan när som helst avbryta intervjun och du kommer att garanteras anonymitet. Det insamlade materialet kommer endast att användas i forskningssyfte.

Med vänliga hälsningar

Johanna Hindersson Mälardalens Högskola Mobil ……….

Bilaga 2

Intervjuguide

Mentor

Frågorna nedan rör endast elever i skolår 9.

Hur många elever har du i skolår 9 som omfattas av särskilt stöd?

Vad anser du om omfattningen av det särskilda stödet? Täcker det alla elever som är i behov av det? Vad anser du detta beror på? Vad avgör vilka elever som kommer ifråga? Hur många av eleverna som omfattas av stödet idag har tidigare fått stödinsatser? Kontinuerligt eller med avbrott?

Var ges det särskilda stödet?

Inom den elevgrupp som eleven tillhör, enskilt, i särskild undervisningsgrupp eller i form av anpassad studiegång? Finns det särskilda skäl till det? Vem ansvarar för elev med anpassad studiegång?

Vem/vilka kartlägger behovet av särskilt stöd?

Finns det någon handlingsplan att gå efter? Vem tar initiativ till att utreda stödbehov? Hur kartläggs behovet? Är elev och vårdnadshavare delaktiga när särskilt stöd ska utredas? Hur presenteras den tänkta stödinsatsen? – för eleven – för vårdnadshavaren – för undervisande lärare?

Vad anser du om dina kunskaper för att till fullo anpassa undervisningen efter elevernas förutsättningar och behov?

Hur har du fått den kunskapen? Ser du möjligheter i arbetet med elever i behov av särskilt stöd? Ser du begränsningar i arbetet med elever i behov av särskilt stöd?

Hur ser ditt samarbete med specialpedagogerna/speciallärarna ut?

På vilket sätt är hon/han/de involverade i undervisningen?

Hur många av de elever som omfattas av särskilt stöd har ett åtgärdsprogram?

Vad avgör vilka som får/inte får ett åtgärdsprogram? Hur dokumenteras stödinsatsen om det inte finns ett åtgärdsprogram? Hur följs stödet upp om det inte finns ett åtgärdsprogram?

När upprättas ett åtgärdsprogram?

Vem tar beslutet om åtgärdsprogram? Hur går det till, finns det någon handlingsplan eller mall för vad som skall tas upp? Vem tar initiativet? Vilka deltar? Görs en pedagogisk utredning? Hur går den till? Vad tas upp runt eleven (styrkor, behov)? I vilken mån tas hela situationen runt eleven med i utredningen? Vilka får ta del av innehållet? Vem ansvarar för att stödinsatsen genomförs? Vem ansvarar för uppföljning? Vilka är i så fall med?

Kan du ge exempel på några ”vanliga åtgärder” i åtgärdsprogrammen på skolan?

Kan du ge fler exempel?

Hur förvaras era åtgärdsprogram?

Intervjuguide

Specialpedagog

Frågorna nedan rör endast elever i skolår 9.

Hur många elever har du i skolår 9 som omfattas av särskilt stöd?

Var ges det särskilda stödet?

Vem/vilka kartlägger behovet av särskilt stöd?

På vilket sätt organiserar du stödundervisningen?

Vad anser du om dina kunskaper för att till fullo anpassa undervisningen till elever i behov av särskilt stöd?

På vilket sätt anpassar du undervisningen efter elevernas förutsättningar och behov? Hur har du fått den kunskapen? Ser du möjligheter i arbetet med elever i behov av särskilt stöd? Ser du begränsningar i arbetet med elever i behov av särskilt stöd?