Skolans betydelse för övergången till vuxenlivet

Då alla föräldrar under intervjuerna berättade hur deras barn har någon form av sysselsättning efter skolgången bedömer vi att detta anses som viktigt. De före detta elevernas

förutsättningar varierar idag från uppdrag på dagcenter till service- och industriyrken hos både kommuner och privata arbetsgivare. Vi bedömer att skolans inblandning i att skapa

praktikperioder som lett fram till barnens sysselsättning efter skoltiden upplevs som mycket viktig av föräldrarna. Detta överensstämmer med Kostiainen och Petterssons (2007)

undersökning. Mineur (2013) drar slutsatsen att gymnasiesärskolan har en positiv inverkan på ungdomarnas möjligheter att få jobb efter fullgjord skolgång.

Även i perspektivet av avslutad skolgång återkommer flera föräldrars berättelser till hur viktigt de anser det vara att eleverna får lära sig vardagskunskap. Flera av eleverna bor idag inte kvar hos sina föräldrar och flera av föräldrarna återkommer i intervjuerna till hur viktigt de anser det vara att särskolan lär ut kunskaper både om hur man kan utnyttja sina rättigheter i samhället och hur man kan bli en så självständig individ som möjligt. Vår studie skiljer sig från det Berthén (2007) fann i sin doktorsavhandling. Vi tolkar det som att kritiken kring omsorgshanteringen, att skolan ställer för låga krav och erbjuder för få möjligheter till lärande i särskolan, ses som något negativt medan föräldrarna i vår studie framhåller vikten av

vardagskunskap, något vi anser till stor del kunna vara kunskaper som eleverna kan tillgodogöra sig under omsorgshanteringen.

Samtalen med föräldrarna har genomsyrats av en tilltro till särskolans resurser, kunskap och betydelsen av att få ett personligt och relationellt bemötande. Ett relationellt bemötande som vilar på anpassat och empatiskt förhållningssätt ses av föräldrarna som helt avgörande för att få vardagssamverkan och livsutmaningarna att bära hela vägen genom skolan. Skolan behöver rusta barnen för att möta livet efter särskolan.

48

8. Förslag till vidare forskning

Under arbetet med denna studie har det blivit tydligt att föräldrar ofta upplever starka känslor i samband med att deras barn utreds, diagnostiseras och placeras i särskolan. Vissa

representanter för olika yrkesgrupper beskrivs som okänsliga i en tid då villkoren för livet förändras. Vi skulle gärna se en studie som undersöker hur myndigheter och skolor kommunicerar med föräldrar som har nydiagnostiserade barn.

Alla föräldrar i undersökningen uttrycker hur viktigt de anser det vara att deras barn ska klara så mycket som möjligt på egen hand i livet. Vi skulle välkomna en studie som undersöker vilka vardagskunskaper skolan kan bidra till att elever i särskolan får lära sig och hur det skulle kunna säkerställas att elever får lära sig de vardagskunskaper de kan tillgodogöra sig. Tolkning av elevens utrymme i den proximala zonen - kanske kan mer specifika samtal med föräldrar bidra till detta?

49

Referenser

Alla elektroniska källor är hämtade under oktober 2017 - april 2018.

Adelswärd, V. (1996). Att förstå en berättelse - eller berättelsen om älgen. Stockholm: Brombergs. Ahlberg, A. (1999). På spaning efter en skola för alla. Specialpedagogiska rapporter, Nr 15. Göteborg: Göteborgs universitet, institutionen för pedagogik och didaktik.

Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik - att bygga broar. Stockholm: Liber.

Andersson, I. (2003). Föräldrars möte med skolan. Forskning nr 15. I v vä ä . ä .

American Psychiatric Association, APA, (2013). Diagnostical and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5). Washington, DS: American Psychiatric Publishing.

Aspelin, Jonas. (2013). Vad är relationell pedagogik? I J. Aspelin (red.), Relationell specialpedagogik - i teori och praktik (s. 13-25). Kristianstad: University press.

Axelsson, T. (2007). Rätt elev i rätt klass. Skola, begåvning och styrning 1910-1950. Linköping Studies in Arts and Science No. 379. Linköping: Linköpings universitet.

Biesta, G. (2015). What is education? On good education, Teacher Judgement, and Educational Professionalism. European Journal of Education. Vol 50, No 1 2015, DOI:10.111/ejed.12109

B D. (2007). pedagogiska arbete i ett verksamhetsteoretiskt perspektiv. Estetisk-filosofiska fakulteten, Pedagogik, Karlstads universitet, Karlstad.

Crain, W. (2011). Theories of development. Concepts and applications. 6th edition. Upper Saddle River, NJ: Pearson Education, Inc.

Creswell, J.W. (2013). Qualitative inquiry and research design: choosing among five approaches. (3., [updated] ed.) Thousand Oaks: SAGE Publications.

Diener, S. (2011). “D myc u m g m på” p p v på samverkan mellan hem och skola. (Rapport HT-2910-112). Göteborg: Sociologiska institutionen, Göteborgs Universitet. Tillgänglig:

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/29871/1/gupea_2077_29871_1.pdf

Dobbins, M. & Abbott, L. (2010). Developing partnership with parents in special schools: parental perspectives from Northern Ireland. Journal of Research in Special Educational Needs, 10: 23–30. doi:10.1111/j.1471-3802.2009.01140.x

50

Emanuelsson, I. Persson, B. & Rosenqvist, J. (2001). g m p c p g g m å u p v . Stockholm: Skolverket.

Frithiof, E. (2009). Underbart är kort - en gemensam läroplan för särskola och grundskola i knappt två decennier. Växjö: Institutionen för pedagogik.

Förenta Nationerna. (2008). FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Hämtad 2016-11-24 från

http://www.regeringen.se/contentassets/0b52fa83450445aebbf88827ec3eecb8/fns-konvention-om- rattigheter-for-personer-med-funktionsnedsattning-ds-200823

Germeten, S. (2013). Personal narratives in life history research. Scandinavian Journal of Educational Research, 57(6), 612-624.

Goodson, I., & Sykes, P. (2001). Life research in educational settings. Buckingham and Philadelphia: Open University Press.

Granlund, M. (2009). Vad är utvecklingsstörning? Hämtad 2017-11-28 från http://www.poms.nu/konf/Mats_Granlund.pdf

Grunewald, K. (1996). Medicinska omsorgsboken: om utvecklingsstörning och andra funktionshinder. (4:e rev. uppl.) Stockholm: Natur och kultur.

Grunewald, K. (2009). Från idiot till medborgare. Stockholm: Gothia

Göransson, K. (u.å.) Hur kan man förstå utvecklingsstörning? [Videofil]. Hämtad 2016-11-23 från http://ppv.webvideocore.net/ppv-

I34F1ID91G8E88G/ppv_index.php?l=ppv&a=play_video&ccode=I34F1ID91G8E88G&ccode=I34F1 ID91G8E88G&cid=67480&pwidth=800&pheight=450&ipp=-

1&iwidth=990px&thumbs=1&theme=0&ppvcss=&ps=0&outPage=&id=1186620#top Hodge, N. & Runswick-Cole, K. (2008). Problematising parent–professional partnerships in education, Disability & Society, 23:6, 637-647

Hotulainen, R. & Takala, M. (2013). Parents' views on the success of integration of students with special education needs. International Journal of Inclusive Education.

Volume 18, 2014 - Issue 2.

Hughes, M. T., Valle-Riestra, D. M., & Arguelles, M. E. (2008). The Voices of Latino Families Raising Children with Special Needs. Journal Of Latinos And Education, 7(3), 241-257.

Ineland, J. (2013). Mäta hälsa, levnadsvanor och livsvillkor hos personer med utvecklingsstörning c m g p p v c v v g Umeå: Umeå universitet.

Ineland, J., Molin, M., & Sauer, L. (2015). Utvecklingsstörning, samhälle och välfärd. Malmö: Gleerups.

51

Jepson Wigg, U. (2016). Att analysera livsberättelser. I A. Fejes. & R. Thornberg. (red.) Handbok i kvalitativ analys. (s. 238-255). (2:a uppl.) Stockholm: Liber.

Johansson, A. (2005). Narrativ teori och metod. Lund: Studentlitteratur. Kostiainen, K. & Pettersson, S. (2007). Konsekvenser av placering i särskolan

En studie om uppfattningar och medvetenheten om konsekvenser för skolplacering i särskolan. Stockholm: Lärarhögskolan.

Kvale, S & Brinkmann, S (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund, Studentlitteratur. Lidqvist-Johansson, C. (2014). Vägen till och genom grundsärskolan.

En studie om föräldrars upplevelse av hur skolgången sett ut för deras barn med intellektuell funktionsnedsättning (Självständigt arbete). Kalmar-Växjö: Linnéuniversitetet. Tillgänglig: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:774114/FULLTEXT01.pdf

Liljegren, B (2001). m p g - u m m v vå g Lund: Lunds Universitet.

Mineur, T. (2013). Skolformens komplexitet – elevers erfarenheter av skolvar-

g c g gym (Doktorsavhandling). : Institutionen för hälsovetenskap och medicin. Örebro universitet. Tillgänglig: http://oru.diva-

portal.org/smash/get/diva2:638535/FULLTEXT01.pdf

Norenbom, T. (2016). Vårdnadshavarnas erfarenheter kring stödet till sitt barn med intellektuell funktionsnedsättning.: En intervjustudie. ( pp på v vå). ä v p. . v . T ä

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:937058/FULLTEXT01.pdf

Riessman, C. K. (2003). Analysis of personal narratives. I James A. Holstein & Jaber F. Gubrium (Red.), Inside interviewing. New Lenses, New Concerns. (s. 331–347). London: Sage

Publications Ltd.

Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare. (2018). Om vardagskunskap. Tillgänglig: http://www.rfs.se/uppdragen/Om-vardagskunskap/

Rogers, C. (2007). "Experiencing an "Inclusive" Education: Parents and Their Children with "Special Educational Needs." British Journal Of Sociology Of Education 28, no. 1: 55-68.

Rosenqvist, J. (2001). Aktuell svensk forskning om särskolan (Pedagogiska psykologiska problem, nr. 674). Rapport, Malmö: Malmö högskola.

Singer, I. B. (1976). Naftali the story-teller and his horse, Sus. New York: Farrar, Straus & Giroux.

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolinspektionen. (2010). Undervisningen i svenska i grundsärskolan. Rapport 2010:9. Stockholm: Skolinspektionen.

52

Skolverket. (2001). Kvalitet i särskola - en fråga om värderingar. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2002). g u . Dnr 103404. Tillgänglig: https://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.10942!/sarskola2.pdf

Skolverket. (2007). Kommunernas särskola - Elevökning och variation i andel elever mottagna i särskolan. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2009). Kunskapsbedömning i särskolan och särvux – ett stödmaterial för samtal och verksamhetsutveckling. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2013). Mottagning i grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2013a). Läroplan för gymnasiesärskolan. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2016). Läroplan för grundsärskolan 2011 (reviderad 2016). Stockholm: Skolverket. Skolverket (2017). Statistik om grundsärskolan. Tillgänglig: https://www.skolverket.se/statistik-och- utvardering/statistik-i-tabeller/grundsarskola

Storfors, T. (2017). Föreläsning om didaktik och vetenskap samt en kursintroduktion. Föreläsning Mälardalens högskola 20170126.

SOU 2004:98. mm m u g c u v c g g u v c - mm . Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.

Sverke. M. (2011). Design, urval och analys i kvantitativa undersökningar. I B. Gustavsson (Red), Kunskapande metoder inom samhällsvetenskapen (s. 21-45). (3., rev uppl.) Lund: Studentlitteratur. Swärd, A-K. & Florin, K. (2011). Särskolans verksamhet - upplägg, pedagogik och bemötande. Lund: Studentlitteratur.

Szönyi, K. (2005). Särskolan som möjlighet och begränsning: Elevperspektiv på delaktighet och utanförskap. Stockholm: Stockholms Universitet.

Säljö, Roger (2015). Lärande - en introduktion till perspektiv och metaforer. Gleerups Utbildning AB. Thomas, D. R. (2006). A general inductive approach for analyzing qualitative evaluation data.

American journal of evaluation, 27(2), 237-246.

Trost, J. (2010) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Utholm, I. (1998). Barn med utvecklingsstörning. I Bergquist, S. (Red.), Att möta barn i behov av särskilt stöd. (s. 73-111). Stockholm: Liber.

. (2001). v - åg m v g . Stockholm: Skolverket. Vetenskapsrådet, (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

53

Wibeck, V. (2010). u g upp m u g upp v u m u g m . Lund: Studentlitteratur.

Westlund, I. (2016). Hermeneutik. I A. Fejes. & R. Thornberg. (red.) Handbok i kvalitativ analys (s. 71-89). (2:a uppl.) Stockholm: Liber.

World Health Organization (2008). International classification of functioning, disability and health. Genève: World Health Organization.

D. (2012). D g u v m g pedagogiska praktik. M M ä .

Östlund, D. (2013). Omsorgsarbete i träningsskolan. I J. Aspelin. (red.) Relationell specialpedagogik - i teori och praktik. (s. 95-106). Kristianstad: Kristianstad University Press.

54

Bilaga 1

Missivbrev