Skolans möjligheter att förändra

Att skolan skall vara en trygg och säker plats som gynnar elevers inlärningsförmåga är något som är självklart och likaså att skolan skall vara jämlik. Trots detta pekar resultaten som redovisats ovan att jämlikheten och den jämlika undervisningen kanske inte är jämlik, trots allt. Det finns en tydlig problematik med att barn med lägre SES missgynnas i skolsystemet och förutsättningarna för att de ska klara skolan med goda betyg är sämre gentemot de eleverna med hög SES. Vad kan då skolan och lärare göra för att ge så goda förutsättningar som möjligt? Brodin anser att skolan är ansvarig för elevers välmående och i detta ansvar ligger även ett ansvar för elevens inlärning. Lärare är ofta en förebild gentemot elever och har en stor makt och genom sitt förhållningssätt i klassrummet har läraren en möjlighet i att kunna påverka dels elevers attityder men även deras förhållningssätt. Kommer en elev från ett

studieovant hem ligger mycket ansvar på lärare och övrig skolpersonal att agera professionellt utifrån sin yrkesroll och i den yrkesrollen ingår det att skapa en studiemotiverande skolmiljö. Brodin menar på det att som lärare är det av vikt att aktivt visa elever att de är accepterade för vilka de är och lyfta deras positiva egenskaper, för att göra skolan till en trygg miljö. Detta gäller oavsett vilka socioekonomiska förhållanden som råder hos eleven, men det är

framförallt av vikt att göra detta för elever som har ett svagt socialt kapital och generellt sett får lite till ingen bekräftelse för sina studieresultat hos klasskamrater eller föräldrar.65 Detta bekräftas av Jobér som även hon menar på att om en elev med låg SES visar upp ett gott betyg hemma inte får samma uppskattning som en elev med hög SES som visar upp ett gott betyg66. Att vara uppmärksam på barn och elevers reaktioner kring problematik som uppstår och att agera på dessa reaktioner kan hjälpa att styra och motivera elever.67 Att skapa en trygg miljö hos elever är inte ett enbart ett moraliskt ställningstagande och ansvar utan även ett lagstadgat sådant, åtminstone när man diskuterar den svenska skolan. SFS 2006:67 slår fast att skolan men även kommunen har ansvaret att skapa inkluderande miljöer för elever och unga så att de känner en trygghet och upplever en likvärdig behandling68_{. Elever med låg SES}

i hemmet får sällan tillräckligt god hjälp med bland annat hemläxor och kan ofta framstå som slarviga och ointresserade av skoluppgifter och räds även då för att be om hjälp. Detta kan även ta sig i uttryck som tidigare nämnt i Berger och Archers artikel där eleverna tar till

65 _{Brodin, (2009): 185–186.} 66 _{Jobér, 2015: 16.}

67 _{Brodin, (2009): 185–186.}

antisociala former för att dölja eventuellt okunskap69. En allt större del elever i Sverige klarar ej kunskapskraven för godkända betyg under högstadiet och konsekvensen blir då naturligt att detta hämmar gymnasieutbildning och möjligheter till att få större valfrihet i framtida

yrkesval. Ett avståndstagande kan då ske gentemot skolan då en känsla av att inte kunna påverka sin egen situation uppstår menar Brodin.70 Det förefaller vara på det sättet att en professionell yrkeskår som har möjligheter och kunskaper att skapa en trygg och inkluderande miljö i kombination med att skolor får likvärdiga resurser kan förändra möjligheterna till den socioekonomiska statusens påverkan på elever skolresultat och därmed även eventuellt förbättra resultat i internationella mätningar. Att på detta sätt minska SES påverkan på skolresultat kan ses som gynnsamt.

Genom att påverka elevers attityder och förhållningssätt har läraren möjlighet att kompensera för den socioekonomiska statusen. Det problematiska i Brodins analys av skolans möjligheter att kompensera fullt för elever med låg SES är diskussionen kring att uppmärksamma dessa elever extra mycket. Att uppmärksamma elever i klassrummet för att bygga deras motivation är något som är allmänt vedertaget och att acceptera elever för vilka de är samt att lyfta fram deras positiva egenskaper för att på så sätt skapa en trygg skolmiljö är svårt att ifrågasätta. Dock kan det eventuellt ifrågasättas om detta är viktigare hos elever med låg SES än hos elever med hög SES, för det förutsätter att elever med låg SES generellt sett kommer från sämre hemförhållanden och inte får den uppmärksamhet de behöver hemma. Detta antagande är problematiskt då det ställer grupperna mot varandra, familjer med låg SES bryr sig

betydligt mindre om sina barn än familjer med hög SES. Detta finns det naturligtvis inga belägg för och är ett påstående som är problematiskt då man underminerar föräldrarnas kompetens att vara goda föräldrar enbart baserat utifrån deras SES.

Skolornas elevsammansättning utvecklas enligt Skolinspektionens rapport från 2010 till att bli allt mer homogen vilket innebär att skolsegregationen ökar och skillnader i resultat mellan skolor även de ökar. Detta samtidigt som effekten av socioekonomisk bakgrund i förhållande till skolresultat såg en stark ökning mellan åren 1991 och 2001. Detta kan ses som en följd av en ökad segregering i samhället och att elever med bättre förutsättningar samlas på vissa skolor. Föräldrarnas utbildningsnivå är den starkast bidragande orsaken till att påverka elevernas betyg visar Skolverket och de elever som har föräldrar som enbart slutfört grundskolan har det genomsnittliga meritvärdet sjunkit sedan 2007 samtidigt som det

69 _{Berger & Archer, (2016): 187–189.} 70 _{Brodin, (2009):187–188.}

omvända gäller för elever med föräldrar som har en hög utbildningsnivå. Skolorna har blivit sämre på att genomföra sitt kompensatoriska uppdrag, en av skolans viktigaste uppdrag. Detta innebär att de inte längre klarar av att ge en likvärdig utbildning samt att kompensera för elevernas olika förutsättningar i den grad som de tidigare har kunnat göra. Vidare menar Skolinspektionen att andra faktorer som lärarens förväntningar på elever och elevernas kamraters prestationsnivå spelar in i hur väl eleven klarar skolan och når kunskapskraven för godkänt. Även resursfördelningen är av vikt och det visar sig att resursfördelningen mellan svenska skolor skiljer sig mycket från kommun till kommun. Som tidigare diskuterats är skolans tillgång till resurser bland de mest effektiva verktygen som skolan har för att kunna kompensera för låg SES. Resurser och undervisningens genomförande är starkt

sammankopplade, men även goda ämnesdidaktiska kunskaper spelar en stor roll.71För att kunna förmå elever att utvecklas och för att kunna förmå dem att uppnå goda resultat krävs det av den undervisande lärare samt skolan att genomföra undervisningen på ett sådant sätt att det skapar motivation och intresse att faktiskt utveckla sin egen kunskap. Elever bör ges möjligheten att kunna få diskutera och reflektera med sina kamrater under lektioner och som lärare bör man ha höga förväntningar på eleverna. Att som lärare ha låga förväntningar på en elev kommer innebära att eleven knappast blir motiverad till att prestera bättre om denne känner att ingen förväntar sig det. Att anpassa undervisning efter behov och förutsättningar och att lägga upp undervisning och utföra den på ett så effektivt sätt som möjligt är avgörande för elevernas möjlighet till kunskapsutveckling. Skolinspektionen menar på att detta i

kombination med att rektor fullföljer sitt pedagogiska uppdrag på ett gott sätt kan leda till att minska socioekonomiska faktorers betydelse för elevens betyg och resultat. Den anpassning som Skolinspektionen menar är viktig menar de även på att skolorna inte klarar av att göra. I sin årsrapport från 2009 framgår det att många elever inte får den utbildning de har rätt till på grund av att den inte anpassas till varje elevs behov och förutsättningar och lektionerna utgår inte ifrån de kursplaner och läroplaner som de bör göra. Undervisning i vissa skolor hamnar kring någon form av medelnivå, utan hänsyn till elevens intressen eller förutsättningar vilket drabbar framförallt elever i två delar av spektrat; de som verkligen behöver hjälp och stöd samt de elever som behöver större utmaningar för att kunna utvecklas så långt som möjligt. Detta i kombination med att Skolverket även menar på det att flertalet rektorer på många

71 _{Skolinspektionen, 2010: 10–11.}

skolor inte har den kompetens som krävs för arbetet i skolan och inte klarar av arbetet som pedagogiska ledare gör att risken för att elever med svårigheter inte klarar kraven ökar.72

72 _{Skolinspektionen, 2010: 11–12.}