”Kommissionärerna sätter ett stort hopp till människans uppfinningsrikedom och tycks i grund och botten tro att många av de ekologiska utmaningar och problem vi idag ser som oundvikliga – och som för närvarande omöjliggör en hållbar utveckling – kan komma att undvikas i takt med nya tekniska landvinningar.” (Jagers, 2005, s.
16)
Sverker C. Jagers syftar här på Brundtlandskommissionens starka tilltro till den framtida teknologin och hur den skall underlätta hållbar utveckling.
Skolans roll
När det gäller elevernas referensramar har vi med våra intervjuer och observationer lagt märke till att det inte bara är genom skolans undervisning som eleverna har fått sitt personliga förhållningssätt och sin medvetenhet till hållbar utveckling. Familj, vänner, olika massmediala verktyg och idrottsklubbar är exempel där eleverna tar upp information. Det får oss att ställa frågan vad skolan har för roll i lärandet för hållbar utveckling samt hur de andra referensramarna når fram och påverkar elevernas syn och medvetenhet.
Något vi inte kände till innan vi åkte till Australien var att även idrottsklubbar i vissa fall är delaktiga i lärandet kring hållbar utveckling. Det var emellertid en positiv överraskning för oss och vi tror vidare att det är ett bra sätt att ge eleverna möjligheter till utökade insikter kring begreppet då sport är väl förankrat i många elevers vardag. Att ha diskussioner om solens påverkan på utövandet av sporten och varför kanske träningen tvingas ställas in på grund av för hög temperatur eller för mycket regn tror vi är en bra väg att få eleverna intresserade till att utveckla sitt lärande. Det tyder även de svar som vi fått ta del av i våra intervjusituationer.
En av rektorerna på utbildningscentrumet i storstaden, Pamela, menar att det är viktigt att eleverna ständigt får ta del av och reflektera över flera olika aspekter av begreppet. Det är inte bara skolan som skall agera forum där hållbar utveckling kan behandlas på olika sätt och vis.
Flera elever nämner i intervjuer att de med hjälp av olika massmediala verktyg hämtat information rörande miljöproblem och att det har bidragit till deras tankar.
Exempelvis har en elev sett en dokumentär på tv om den globala uppvärmningen som visat hur Antarktis isberg smälter, vilket leder till att havsytan höjs. Vi tror att media kan ha en stor påverkan på elevernas sätt att tänka och resonera och att media har en stor roll när det gäller att lyfta fram ett intresse kring hållbar utveckling. Pamela lyfter också fram medias roll och berättar att reklamkampanjer av olika slag har varit
populära under det senaste decenniet och tar upp det som ett bra sätt att få folk intresserade av miljörelaterade frågor.
35
Hon betonar vidare att det också är viktigt att det inte bara stannar vid olika
kampanjer som pågår i några månader och sen faller i glömska. Kontinuitet är viktigt för att verkligen förankra en livsstil hos människor och det är av stor vikt att
miljötänket uppmärksammas och finns tillgängligt för oss dagligen i många olika skepnader. Pamela förklarar att det finns en dubbelmoral hos massmedia då det ena sekunden kan visas reklamkampanjer om hur viktigt det är att leva miljövänligt, för att nästa sekund visa reklamfilmer som lockar oss till konsumtion av olika slag. Vi håller med Pamela och ställer oss frågande till hur det hela påverkar eleverna och deras relation till hållbar utveckling.
Media och reklam fyller en stor funktion, men samtidigt är det viktigt att det finns naturliga forum för elever (och även vuxna) att diskutera hållbar utveckling och utbyta erfarenheter, tankar och idéer. Här har hemmet och skolan viktiga roller.
Efter att ha tagit del av intervjusvar från elever, observationer och samtal med lärare och rektorer känner vi att vi fått ta del av flera olika perspektiv på skolans roll i lärandet för hållbar utveckling. Det är komplext att försöka sig på en allmän uppfattning kring skolans roll och vi har inte tillräckligt med underlag för att dra några slutsatser. Vi får känslan att även många lärare vi talat med känner en osäkerhet kring begreppet och hur de ska förhålla sig och applicera det i en lärandemiljö.
En lärare från en skola som besökte utbildningscentrumet känner att hon inte arbetar tillräckligt mycket med hållbar utveckling och den största anledningen till det är enligt henne tidsbrist. Det finns mycket som ska läras ut till eleverna och hon känner att hållbar utveckling är ett stort begrepp som är svårt att greppa och börja arbeta med. Läraren förklarar vidare att hon och hennes kollegor i arbetslaget försöker ha
begreppet i åtanke när de planerar undervisning men att det ofta tyvärr hamnar i skymundan. Det är något som läraren känner dåligt samvete över och det dåliga samvetet är en av anledningarna till att hennes klass besöker utbildningscentrumet. Dels är tanken med besöket att ge eleverna en rolig och lärorik dag ute i naturen, men också att skänka inspiration till arbetslaget hur de kan arbeta vidare med hållbar utveckling i skolmiljö.
Just denna osäkerhet kring hållbar utveckling känner vi igen hos flera andra lärare vi talat med och frågan är vad denna osäkerhet beror på?
Vi nämnde tidigare att flera lärare upplever att begreppet känns stort och svårt att greppa. Det kan många gånger bero på att man börjar i fel ände. I bakgrundstexten beskrivs hållbar utveckling som ett stort begrepp som man kan tolka på många olika sätt. Det viktigaste tror vi är att först och främst utgå från barnens erfarenhetsvärld och att arbeta med aspekter av begreppet vilka eleverna kan relatera till och knyta an till i deras vardag. ”Think globally, act locally” är ett citat Pamela använde sig av och som sammanfattar hennes syn på hur man bör förhålla sig till begreppet som lärare. Att ge eleverna en chans att påverka deras lokala tillvaro positivt.
36
Ett exempel på det är när en klass i storstaden under en längre period arbetade med bevarandet av de utrotningshotade pingvinerna i området.
I samband med vår undersökning har vi fått en vidare insikt om att inte tolka
begreppet för stort och svårt. En bra början kan vara att låta eleverna få tid att skapa sig en naturlig och personlig relation till växter och djur, för att på längre sikt lära sig att se nya samband med sitt eget agerande och vilka konsekvenser som det leder till, sett ur ett hållbar utveckling-perspektiv.
En annan orsak till att det finns en osäkerhet hos lärare tror vi kan bero på att det finns många olika sätt att tolka styrdokumenten som ska genomsyra lärandet för hållbar utveckling.
Det är många fina ord som är beskrivna i styrdokument men hur ska man egentligen på bästa sätt förvandla dessa ord till handling? Att i stor utsträckning integrera hållbar utveckling i skolans verksamhet är förmodligen lättare sagt än gjort för många och det behövs stöd och inspirationskällor för lärare att främja detta. Enligt oss är det inte bara upp till lärarna i fråga att ta steget utan det krävs också stöd från
skoladministrationen och elevers föräldrar för att skapa goda förutsättningar för lärande för hållbar utveckling.
Man kan i många avseenden dra paralleller till svårigheterna att försöka initiera och implementera ett skolutvecklingsarbete. I initieringsfasen är det viktigt att skolledning och lärare delar på förankringsarbetet och går åt samma håll. Ofta förekommande samtal med elever och kollegor är en nödvändighet för att reflektera över
utvecklingsarbetets form, möjligheter och framtid (Folkesson, m.fl., 2004). Detsamma kan enligt oss appliceras på lärande för hållbar utveckling. I implementeringen behövs det stödjande funktioner om motståndarna till utvecklingsarbetet börjar tappa
motivationen och tålamodet och istället börjar kämpa för en återgång till gamla rutiner (Folkesson, m.fl., 2004). Stödjande funktioner kan i detta avseende vara litteraturseminarier, ständig uppföljning och reflektioner kring arbetets gång, fältexkursioner och studiebesök hos utbildningscentrum som figurerat i denna text.
En annan viktig aspekt att ta upp är enligt oss att inte tappa helheten kring begreppet och försöka göra elever uppmärksamma på vad man faktiskt behandlar för ämnen i klassrummet. Vid våra observationer lade vi märke till att Australiens klimat och miljöproblem flera gånger kom upp till diskussion bland elevernaunder
fältexkursioner samt i klassrumsmiljö, de samtalen är ju en stor del i arbetet för att med tiden skaffa sig en helhetsbild av begreppet.
Att döma av den nära relation många elever har till begreppet enligt vår undersökning får vi också uppfattningen att eleverna har ett intresse att lära sig mer och är öppna för framtida arbete inom området.
37