6.2 Resultatdiskussion
6.2.3 Skolhälsovårdens roll
Variation i skolhälsovårdens resurser påverkar skolsköterskors möjligheter att främja hälsa hos elever och kan förstärka eller försvaga skolsköterskans hälsofrämjande roll. Trots detta, visar huvudresultatet att skolsköterskan anses som en person som har en central roll för att främja hälsa och sunda levnadsvanor hos alla elever. Enligt resultatet från intervjuerna, anses beteendeförändring mot sunda levnadsvanor som en process där skolsköterskan har en vägledande och stödjande roll för elever och föräldrar. Huvudresultatet i den här studien är i
hälsobudskapet genom en individuellt anpassad hälsoupplysning baserad på elevens och föräldrarnas kunskap och förståelse. En allmän rådgivning och bidra till kunskapsökning kan beaktas som nödvändiga insatser men är inte tillräckliga vid beteendeförändringar.
Som det påvisats både i huvudresultatet i denna studie samt andra tidigare studier, kan skolsköterskans roll också diskuteras som något som försöker underlätta attityds- och beteendeförändring hos elever och deras familjer (Magnusson et al., 2012). Nakano et al., (2013) pekar på en kontinuerlig inspirerande och förstärkande roll som det centrala för skolsköterskan för att främja hälsa hos alla elever. Skolsköterskan syftar till att mobilisera elevens resurser genom att öka självmedvetenhet, kapacitet och kompetens samt motivation för en ökad delaktighet hos eleven och hens familj för att ha mer ansvar, inflytande och kontroll över hälsobeteenden och levnadsvanor. Dessa vägledande och stödjande roller i den hälsofrämjande processen kan diskuteras som skolsköterskans centrala roll för att öka empowerment hos elever för att förbättra sin egen hälsa genom att göra hälsosamma val. Som Berger-Jenkins et al. (2000), Wainwright et al. (2000) och Naidoo och Wills (2009) framhåller, samt genom resultatet från den här studien, kan skolsköterskan också anses ha en nyckelroll för att öka och förbättra self-efficacy hos alla elever på skolan.
En utveckling av evidensbaserade arbetsstrategier som har sina grund i beprövade teoretiska modeller, kan underlätta förändringsprocessen för både skolsköterskan, elever och
vårdnadshavare. HBM, som har ett centralt fokus på motivationsskapande, samt medverkar till ökad empowerment och self-efficacy hos individer, kan främja ett praktiskt ramverk för skolhälsopersonalen, framförallt skolsköterskan (National Cancer Institutes, 2005; Nutbeam et.al, 2010). Detta praktiska ramverk kan underlätta och effektivisera skolsköterskans
hälsofrämjande arbete vid beteendeförändringar hos elever mot sunda levnadsvanor.
Modellen har sin utgångspunkt i psykologi och fokuserar på individers attityder och tro kring en hälsobeteende. En ökad self-efficacy som ökar individernas tro och förmåga att vidta lämpliga handlingar vid beteendeförändring, identifieras i modellen som en nyckelfaktor (National Cancer Institutes, 2005; Nutbeam et.al, 2010). Modellen har därför goda
förutsättningar som en grund för skolsköterskors arbete för att främja sunda levnadsvanor på ett beprövat och evidensbaserat sätt.
7
SLUTSATSER
Skolhälsopersonalen definierar sunda levnadsvanor som att skapa förutsättningar för att öka motivation hos elever för att ha mer kontroll över sina egna hälsa genom att välja att äta nyttigt, röra på sig mycket och sova och vila tillräckligt. Resultatet visar att för att nå optimala effekter bör skolhälsovårdens förebyggande och hälsofrämjande insatser grundas och prioriteras enligt elevens enskilda behov och resurser.
Resultatet i den här studien visar att skolsköterskornas förutsättningar och möjligheter att arbeta hälsofrämjande ser väldigt olika ut. Huvudresultatet visar begränsningar i de stödjande resurserna i form av brist på tid och kompetens såväl som brist på konkreta riktlinjer för skolsköterskor för att åstadkomma de beteendeförändringar som behövs för att främja sunda levnadsvanor hos alla elever. Studien visar att tydliga och praktiska
arbetsstrategier utifrån ett holistiskt perspektiv behöver utvecklas, liksom en samverkan på olika nivåer, både inom och utanför skolan, mot ett gemensamt hälsofrämjande mål.
Vidare visar resultat att beteendeförändring mot sunda levnadsvanor upplevs som en process där skolsköterskan har en vägledande och stödjande roll. Health Belief modellen (HBM) som har ett centralt fokus på att öka motivation, empowerment och self-efficacy hos individer, kan främja ett praktiskt ramverk för skolhälsovårdens personal för att stärka deras vägledande och stödjande roller och underlätta beteendeförändringsprocessen för både elever och skolhälsovårdens personal.
Denna studie visar att det behövs mer forskning för att utveckla evidensbaserad kunskap och ett evidensbaserat ramverk för att bemöta de upplevda utmaningarna inom skolhälsovårdens hälsofrämjande arbete för att främja sunda levnadsvanor hos elever.
REFERENSLISTA
Andersson, I. (2006). Epidemiologi för hälsovetare- en introduktion. Lund: Studentlitteratur
Axelsson, R., & Bihari Axelsson, S. (2007). Samverkan och folkhälsa: Begrepp, teorier och praktisk tillämpning. I R. Axelsson., & S. Axelsson-Bihari (Red.). Folkhälsa i
samverkan: Mellan professioner, organisationer och samhällssektorer. (ss. 11-31).
Lund: Studentlitteratur.
Berger-Jenkins, E., Rausch, J., Okah, E., Tsao, D., Nieto, A., Lyda, E., & McCord, M. (2014). Evaluation of a Coordinated School-Based Obesity Prevention Program in a Hispanic Community: Choosing Healthy and Active Lifestyles for Kids/Healthy Schools
Healthy Families. American Journal of Health Education, 45(5), 261-270. DOI: 10.1080/19325037.2014.932724
Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder (2:a uppl.). Malmö: Liber.
Cernerud, L. (2014). Skolhälsovård – tillbakablick och framtidsperspektiv. I J. Milerad & C. Lindgren (Red), Evidensbaserad elevhälsa. (ss. 23 – 32). Lund: Studentlitteratur. Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen (3:e uppl.). Stockholm: Liber. Elo, S., & Kyngäs, H. (2008). The qualitative content analysis process. Journal of Advanced
Nursing, 62(1), 107-115. doi:10.1111/j.1365-2648.2007.04569.x.
Feste, C., & Anderson, R. M. (1995). Empowerment: from philosophy to practice. Patient education and counseling, 26(1), 139-144. doi:10.1016/0738-3991(95)00730-N Folkhälsomyndigheten. (2015). Övervikt och fetma. Folkhälsomyndigheten. Hämtad den 23
januari, 2015, från http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/statistik- och-undersokningar/enkater-och-undersokningar/nationella-
folkhalsoenkaten/levnadsvanor/overvikt-och-fetma/
Golsäter, M., Lingfors, H., Sidenvall, B., & Enskär, K. (2012). Health dialogues between pupils and school nurses: A description of the verbal interaction. Patient education
and counseling, 89(2), 260-266. doi:10.1016/j.pec.2012.07.012
Green, J., & Tones, K. (2010). Health Promotion: Planning and strategies (2nd ed.). London: Sage Publications.
Haglund, B. & Svanström, L. (1995). Samhällsmedicin – en introduktion. Lund: Studentlitteratur.
Isma, G. E., Bramhagen, A. C., Ahlstrom, G., Östman, M., & Dykes, A. K. (2012). Swedish Child Health Care nurses conceptions of overweight in children: a qualitative study.
Janz, N. K., & Becker, M. H. (1984). The health belief model: A decade later. Health
Education & Behavior, 11(1), 1-47. doi: 10.1177/109019818401100101
Karolinska Institutets folkhälsoakademi (KFA), (2011). Starka samband mellan
levnadsvanor och skolprestationer, COMPASS – en studie bland 15-åringar i Stockholms län. Stockholm: Karolinska Institutets folkhälsoakademi.
Kvale, S., & Brinkman, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Landstinget Västmanland. (2012). Fetma. Göteborg: 1177 vårdguiden. Hämtad den 12 september, 2014, från http://www.1177.se/Vastmanland/Fakta-och-
rad/Sjukdomar/Fetma/.
Lavelle, H. V., Mackay, D. F., & Pell, J. P. (2012). Systematic review and meta-analysis of school-based interventions to reduce body mass index. Journal of public health,
34(3), 360-369. doi:10.1093
Leeman, J., Sommers, J., Vu, M., Jernigan, J., Payne, G., Thompson, D., Heiser, C., Farris, R., & Ammerman, A. (2012). An Evaluation Framework for Obesity Prevention Policy Interventions. CDC-Preventing Chronic Disease, 9. doi: 10.5888/pcd9.
Lundin, N. (2014). Att leda och kvalitetsäkra elevhälsan enligt den nya skollagen. I J. Milerad & C. Lindgren (Red), Evidensbaserad elevhälsa. (ss. 59 - 71). Lund: Studentlitteratur. Lundman, B., & Hällgren Graneheim. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär & B.
Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso-och sjukvård (2:a uppl.). (s. 188-199). Lund: Studentlitteratur.
Magnusson, M. B., Kjellgren, K. I., & Winkvist, A. (2012). Enabling overweight children to improve their food and exercise habits–school nurses’ counselling in multilingual settings. Journal of clinical nursing, 21(17‐18), 2452-2460. doi: 10.1111/j.1365- 2702.2012.04113.x
Marmot, M., Friel, S., Bell, R., Houweling, T. A., & Taylor, S. (2008). Closing the gap in a generation: health equity through action on the social determinants of health. The Lancet, 372(9650), 1661-1669. doi:10.1016/S0140-6736(08)61690-6
Medin, J., & Alexandersson. K. (2000). Begreppen Hälsa och hälsofrämjande - en
litteraturstudie. (1:7 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Melo, H., de Moura, A. P., Aires, L. L., & Cunha, L. M. (2013). Barriers and facilitators to the promotion of healthy eating lifestyles among adolescents at school: the views of
Nakano, T., Kasuga, K., Murase, T., & Suzuki, K. (2013). Changes in healthy childhood lifestyle behaviors in Japanese rural areas. Journal of School Health, 83(4), 231-238. DOI: 10.1111/josh.12021
National Cancer Institutes. (2005). Theory at a Glance: A Guide for Health Promotion
Practice. U.S. Bethesda, Maryland: Department of Health and Human Services,
National Institutes of Health, National Cancer Institute. Health communication capacity collaborative.
Nutbeam, D., Harris, E, & Wise, M. (2010). Theory in a nutshell. (3:a uppl.). London: McGraw-Hill.
Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder - att planera, genomföra
och rapportera en undersökning (4:1 uppl.). Lund, Sverige: Studentlitteratur.
Prop. 2002/03:35. Mål för folkhälsan. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad den 15 april, 2014, från http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/1259
Prop. 2007/08:110. En förnyad folkhälsopolitik. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad den 15 april, 2014, från http://www.regeringen.se/sb/d/9251/a/100978
Socialstyrelsen. (2010). Lägesrapport 2010: Folkhälsa, Hälso- och sjukvård, Individ- och
familjeomsorg, Stöd och service till personer med funktionsnedsättning, Vård och omsorg om äldre(Lägesrapport 2010, 2010-3-21). Västerås: Edita Västra Aros AB.
Socialstyrelsen. (2011a). En folkhälsopolitik med människan i centrum. Sveriges Riksdag. Stockholm, 2011/12:166. Hämtad den 15 juni, 2014, från
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Propositioner-och- skrivelser/En-folkhalsopolitik-med-mannis_GZ03166/?html=true.
Socialstyrelsen. (2011b). Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011:
Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor, stöd för styrning och ledning(2011-11-11). ISBN: 978-91-86885-66-3.
Västerås: Edita Västra Aros AB.
Socialstyrelsen. (2014a). Vägledning för elev hälsans, bilaga 3. elevhälsans framväxt: en
kort historik(25007680/2014-4-3). Falun: Edita Bobergs. Hämtad den 23 januari,
2015, från https://www.yumpu.com/sv/document/view/25007680/2014-4-3/197 Socialstyrelsen. (2014b). Vägledning för elevhälsan. Socialstyrelsen, Skolverket.
Artikelnummer: 2014-10-2. Hämtat den 5 dec, 2014, från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19526/2014-10- 2.pdf
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtat den 15 april,
Västerås stad. (2014). Grundskolor. Västerås: Västerås stad. Hämtad den 23 januari, 2015, från http://www.vasteras.se/forskolaskola/grundskolor/Sidor/grundskolor.aspx WHO. (1986). The Ottawa charter for health promotion. First International Conference on
Health Promotion. Hämtad den 20 maj 2014, från
http://www.who.int/healthpromotion/conferences/previous/ottawa/en/ WHO. (2014). Noncommunicable Diseases (NCD) Country Profiles. World Health
Organization. Hämtad den 18 september, 2014, från http://www.who.int/nmh/countries/swe_en.pdf
WHO. (2015a). Noncommunicable diseases: Fact sheet. World Health Organization: WHO. Hämtad den 9 februari, 2015, från
http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs355/en/
WHO. (2015b). The top 10 causes of death: Major causes of death. World Health Organization: WHO. Hämtad den 9 februari, 2015, från
http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs310/en/index2.html
Wainwright, P., Thomas, J., & Jones, M. (2000). Health promotion and the role of the school nurse: a systematic review. Journal of advanced nursing, 32(5), 1083-1091.
Winroth, J., & Rydqvist, L. G. (2008). Hälsa & Hälsopromotion med focus på individ-,
grupp-och organisationsnivå. Stockholm: SISU Idrottsböcker. ISBN:
9789185433353.
Wändahl, Y & Melerad, J. (2014). Hälsobesöket – ett hälsofrämjande verktyg. I J. Milerad & C. Lindgren (Red), Evidensbaserad elevhälsa. (ss. 85 - 96). Lund: Studentlitteratur. Wicklander, M. K. (2005). The United Kingdom National Healthy School Standard: A
framework for strengthening the school nurse role. The Journal of school nursing,
BILAGA A: HEALTH BELIEF MODEL
Health Belief Model
Concept Definition Potential Change Strategies
Perceived Beliefs about the chances • Define what populations(s) are at risk and
susceptibility of getting a condition their levels of risk
• Tailor risk information based on an
individual’s characteristics or behaviors
• Help the individual develop an accurate
perception of his or her own risk
Perceived severity Beliefs about the • Specify the consequences of a condition
seriousness of a condition and recommended action
and its consequences
Perceived benefits Beliefs about the • Explain how, where, and when to take
effectiveness of taking action and what the potential positive
action to reduce risk or results will be
seriousness
Perceived barriers Beliefs about the material • Offer reassurance, incentives, and
and psychological costs assistance; correct misinformation
of taking action
Cues to action Factors that activate • Provide ”how to” information, promote
”readiness to change” awareness, and employ reminder systems
Self-efficacy Confidence in one’s ability • Provide training and guidance in
to take action performing action
• Use progressive goal setting
• Give verbal reinforcement
• Demonstrate desired behaviors
BILAGA B: INFORMATIONSBREV
Hej!
Mitt namn är Linda Aqaian och studerar folkhälsovetenskap på Mälardalens högskola. Nu skriver jag mitt examensarbete inom folkhälsovetenskap på kandidatnivå och har valt att fokusera på skolan som hälsofrämjande arena.
Syfte med uppsatsen är att undersöka skolhälsopersonalens upplevelser av att främja sunda levnadsvanor hos 6 - 10 år skolbarn. Datasamlingen kommer att utföras under april månad, vecka 14 och 15 vilket innebär att jag kommer att intervjua en skolläkare, fyra skolsköterskor samt en samordnande skolsköterska. Samtliga intervjupersoner har valts enligt
urvalskriterier som var att jobba/har jobbat inom hälsovård med skolbarn.
Varje intervju kommer att ta högst 60 minuter och den kommer att spelas in genom en bärbar dator med hjälp av en mjukvara som heter Jet Audio. Detta görs för att underlätta samt att öka säkerhet och noggrannhet av bearbetning av insamlade materialen.
Deltagandet i den här studien är helt frivilligt. Du kan avbryta ditt deltagande när du vill. Studien görs med stor hänsyn till konfidentialitet- och anonymitetskravet. Det innebär att du kommer att förbli helt anonym under hela studiegången. Allt material av dig i studien
kommer att kodas med en siffra och då inget namn av dig kommer att finnas med i studien. Den insamlade data kommer endast användas till den här studien och inte användas i andra sammanhang och med andra syfte. Allt materialet kommer att raderas efter studien avslutar. Studien ska inte skada någon i samhället. Du kommer att få en kopia av uppsatsen när den är godkänd av högskolan.
Jag är mycket tacksam över ditt deltagande! Med vänliga hälsningar
Kontaktuppgifter:Tgn.11001@student.mdh.se, therese.gustavsson87@gmail.com, Telefon: 0730559010
Huvudhandledare: Elisabeth Jansson: Elisabeth.jansson@mdh.se Bihandledare: Madelene Carlsson: madelene.carlsson@vasteras.se
BILAGA C: INTERVJUGUIDE
Berätta om mig själv, om vem jag är och vad syftet med uppsatsen är: Syfte med uppsatsen är att undersöka skolhälsopersonalens upplevelser av att främja sunda levnadsvanor hos elever i 6 - 10 års ålder.
Informera om samtyckeskravet och konfidentialiteskravet. Börja spela in intervjun.
Inledande frågor
Vad har du för roll i skol hälsoarbetet?
Hur många skolbarn ansvarar du för och hur många antal timmar per vecka? Hur länge har du arbetat inom skolhälsovård?
Hur länge har du arbetat på din nuvarande arbetsplats?
Upplevelser av att främja sunda levnadsvanor hos elever
1. Hur definierar du sunda levnadsvanor?
2. Vad gör skolhälsovården för att främja sunda levnadsvanor hos 6 - 10 år skolbarn? Vilka prioriteringar anser du är viktiga för att främja sunda levnadsvanor hos den här målgruppen?
3. Vad anser du att hälsosamtalet innebär?
(Kan du berätta om hur du upplever hälsosamtalet som metod för att främja sunda levnadsvanor?)
4. Angående praktiska förutsättningar (exempelvis dina egna förutsättningar och/eller organisationens förutsättningar), vad upplever du som möjligheter för att du ska kunna arbeta för att främja sunda levnadsvanorna hos 6 - 10 år skolbarn?
Hur upplever du kompetensutveckling hos skolhälsovårdens personal?
Vad upplever du som hinder för att främja sunda levnadsvanorna hos eleverna?
(Anser du någonting som kan förbättra förutsättningarna eller underlätta arbetet för att främja sunda levnadsvanor hos elever?)
5. Vilka är era samarbetspartner (intressenter) för att främja sunda levnadsvanor hos barnen?
6. Vad anser du att du kan göra för att öka engagemang och medverkan hos barn och föräldrar för att främja sunda levnadsvanor? (Hur anser du att du kan öka föräldrars samarbete?) (vilka är sätten att kommunicera med föräldrar?)
Anser du att det finns olika mottagande bland skolbarnen eller föräldrarna? Jag menar att upplever du att olika barn mottar dina förslag för sunda levnadsvanor på olika sätt? I så fall, vad kan vara orsaker till dessa olika mottagande?
7. Hur upplever du att du bäst skapar incitament och motivation för förändring av levnadsvanor hos 6 – 10 åriga barn?
8. Kan du ge mig en bild av vilka anvisningar och riktlinjer som finns för skolhälsovårdens arbete med sunda levnadsvanor hos skolbarn?
Hur upplever du att dessa anvisningar och riktlinjer är praktiska och genomförbara? (Är dessa anvisningar och riktlinjer tillräckligt praktiska för att arbeta efter dem? Hur har du möjligheten att följa dem i ditt arbete?)
Finns det någonting bland dessa nämnda anvisningar och riktlinjer som du anser kan förändras/förbättras?
Finns det någonting som du vill lägga till? Tack så mycket för att jag fick intervjua dig!
BILAGA D:
ÖVERSIKT ÖVER KONSTRUKTION AV KONDENSERING, KOD OCH KATEGORIMeningsenhet Kondensering Kod Underkategori Kategori
Det är ett stort begrepp förstås. Sunda levnadsvanor då tänker jag att det är att motivera barnen och föräldrar också till att göra val som stärker deras hälsa så man säga. Att göra egna val som stärker deras hälsa skulle jag kunna säga kort fattad.
Att motivera både barnen och föräldrar till att göra egna val som stärker deras hälsa. Val som stärker elevers hälsa Definition av sunda levnadsvanor Syn på sunda levnadsvanor
Men att de sitter så mycket still kommer att bli problem för hälsan framöver för de inte får starka kroppar, det blir inte starka skelett för att de inte har tränat".., om de inte har sprungit med sina kroppar när de är barn, jag tror de kommer att få problem när de är större.., äldre. Det är viktigt att barn inte bli för tjock därför de kommer att få problem med hjärtan och levern.
Stillasittande har negativa
konsekvenser på barnens hälsa och välmående och elever kommer att få problem när de blir äldre. Negativa konsekvenser av stillasittande bland barn Konsekvenser av osunda levnadsvanor
Meningsenhet Kondensering Kod Underkategori Kategori
När man ska till någon förändring som håller då måste man ha med föräldrarna. Du måste ha en bra relation med föräldrarna, så är det de som gör förändringen
hemma. Så att vill du göra någonting som håller i längden så måste du föräldrarna med. Samarbete med föräldrarna är en viktig förutsättning för att nå positiva och hållbara förändringar mot sundare levnadsvanor hos elever. Föräldrar som viktig samarbetsp artner Samarbete med föräldrarna Förutsättningar för att främja sunda levnadsvanor hos elever
Man behöver något annat perspektiv om vissa problem, man kan se problemen på olika sätt. Det tror jag är jätte viktigt, jag kan bidra med mitt och någon annan bidra med sitt. Möte med föräldrar, man har olika roller tror jag. Det känns jätte viktig att samarbeta med dem. Samverkan mellan olika professioner anses som en viktig förutsättning. Samverkan mellan olika professione r anses som en viktig förutsättnin g Samverkan mellan olika professioner
Meningsenhet Kondensering Kod Underkategori Kategori
Så detta skulle jag säga är ett
bekymmer som absolut inte bara gäller Västerås utan ännu i högre grad i många andra kommuner. ... det är alltså…
tidfördelningen skulle jag säga. Den tiden som skolläkare och skolsköterskor får på skolan, som är krympande, det skulle jag säga är det största hindret. Och jag kan inte hitta något annat.
Den tiden som skolläkare och skolsköterskor får på skolan är krympande och det är ett stor hinder som leder till starkare prioriteringar inom skolhälsovårds arbete. Tidsbrist leder till andra prioriteringar inom skolhälsovårde ns arbete.
Tidsbrist som ett hinder Hinder och svårigheter för att främja sunda levnadsvanor hos elever