Adenskog, Magnus (2018) Democratic innovations in Political Systems – Towards a Systemic Approach. Örebro: Örebro university Press.
Annadotter, K., & Werner, I. (2017). Sammanfattande rapport: Projekt Grann- skapseffekter på områdesnivå – en fördjupad studie av bostadsrättsombild- ning i allmännyttan. ISBN: 978-91-85783-80-9, TRITA-FOB-Rapport- 2017:3. KTH Institutionen för Fastigheter och byggande, Avdelningen för
Bygg- och Fastighetsekonomi, Stockholm.
http://kth.diva-portal.org/smash/get/diva2:1150607/FULLTEXT01.pdf Annadotter, K. (2016). Vilka är orsakerna till ett ökat behov av bostäder till
Helsingborgs bostadssociala program och hur ska bostadsbehovet lösas? En förstudie. Rapport, ISBN 978-91-85783-58-8. KTH Arkitektur och Sam- hällsbyggnad, Stockholm.
Annadotter, K., & Blomé, G. (2014). Uthyrningspolicy-jämförelse och diskuss- ion av uthyrningsregler i nio bostadsföretag med fördjupning för Landskrona Stad. Rapport 2014:3, KTH Bygg- och fastighetsekonomi, Stockholm. Bailey, N., Kearns, A., & Livingston, M. (2012). Place Attachment in Deprived
Neighbourhoods: The Impacts of Population Turnover and Social Mix. Housing Studies, 27(2), 208-231.
Benjaminsen, L. & Knutagård, M. (2016). Homelessness Research and Policy Development: Examples from the Nordic Countries. European Journal of
Homelessness, 10 (2): 45–66.
Blomé, G. & Annadotter, K. (2015). Uthyrningspolicys och förmedlingsstrate- gier i kommuner och bostadsföretag. I Social hållbarhet med fokus på bostads-
renovering. En antologi. (1st ed., pp. 151–168). Sustainable Integrated Reno-
vation, Rapport 2015:4.
Bond, G. R., Drake, R. E., & Becker, D. R. (2010). Beyond Evidence-Based Practice: Nine Ideal Features of a Mental Health Intervention. Research on
Social Work Practice, 20 (5): 493-501. doi:10.1177/1049731509358085
Bråmå, Å. (2006). 'White Flight'? The Production and Reproduction of Immi- grant Concentration Areas in Swedish Cities, 1990-2000. 43(7), 1127-1146. Chetty, R., Hendren, N., & Katz, L. F. (2016). The effects of exposure to better neighborhoods on children: New evidence from the Moving to Opportunity experiment. American Economic Review, 106 (4): 855–902.
Clark, Eric (2013). Boendets nyliberalisering och sociala polarisering i Sverige.
Fronesis, (42–42): 151–170.
Enqvist, C. (2017-11-15). Fråga om riksnormen för boendekostnad. Mail. Bo- verket.
Fowler, C. S. (2018). Key assumptions in multiscale segregation measures: How zoning and strength of spatial association condition outcomes. Environment
and Planning B: Urban Analytics and City Science, 45(6), 1055–1072.
67
Försäkringskassan föreskrifter (FKFS 2017:15). Om genomsnittlig och högsta godtagbara bostadskostnad för år 2018, Aktuell lydelse.
Galster, George C. (2012). The Mechanism(s) of Neighbourhood Effects: The- ory, Evidence and Policy implications, in M. van Ham et al. (eds.) Neigh- bourhood Effects Reseach: New Perspectives, ISBN 978-94-007-2308-5, Springer Science+Business Media B.V. 2012
Galster, G. (2007). Should Policy Makers Strive for Neighborhood Social Mix? An Analysis of the Western European Evidence Base. Housing Studies, 22(4), 523-545.
Gough Ian (2017). Heat, Greed and Human Need: Climate Change, Capitalism and Sustainable Wellbeing. Cheltenham: Edward Elgar.
Grander, Martin (2018). For the benefit of everyone?: explaining the significance of
Swedish public housing for urban housing inequality. Tillgänglig på Internet:
https://doi.org/10.24834/978-91-7104-934-6.
Hardin, G. (1968). The Tragedy of the Commons. Science, 162 (3859), 1243– 1248.
Hedin, K., Clark, E., Lundholm, E., & Malmberg, G. (2012). Neoliberalization of Housing in Sweden: Gentrification, Filtering, and Social Polarization.
Annals of the Association of American Geographers, 102(2), 443-463.
doi:10.1080/00045608.2011.620508.
Helsingborg (2018). Hemlöshetskartläggning 2018. Socialförvaltningen, Vuxenenheten, 2018-02-25.
Helsingborg (2017) Granskning av arbetet med långvarigt försörjningsstöd. Stadsrevisionen, Diarienr 2017:6, 18 s., 2017-11-29
Hirvilammi, T., & Helne, T. (2014). Changing Paradigms: A Sketch for Sus- tainable Wellbeing and Ecosocial Policy. 6(4), 2160.
Jensen, C., Johansson, S., & Löfström, M. (2006). Project relationships – A model for analyzing interactional uncertainty. International Journal of Pro- ject Management, 24(1), 4-12. doi: https://doi.org/10.1016/j.ijpro- man.2005.06.004
Knutagård, Marcus (2009). Skälens fångar. Hemlöshetsarbetets organisering, kate-
goriseringar och förklaringar. Dissertation. Malmö: Égalité.
Knutagård, Marcus (2012). "Hemlösa barn och ojämlikhet i hälsa: En redogö- relse för forskningsläget." S. 125-134 in Barn i Malmö: Olika livsvillkor ger
ojämlik hälsa. Kommission för ett socialt hållbart Malmö, Malmö stad.
Knutagård, Marcus & Nordfeldt, Marie (2007). Natthärbärget som vandrande lösning. Sociologisk forskning, 4: 30–57.
Knutagård, Marcus & Kristiansen, Arne (2018). Nytt vin i gamla läglar: Skala
upp Bostad först, boendeinflytande och om att identifiera och stötta ”the missing hero”. Reports in Social Work 2018:1 Lund: School of Social Work, Lund
University.
https://portal.research.lu.se/portal/files/40517521/RRSW_2018_1.pdf Kronofogdemyndighetens meddelande (KFM M 2017:1) Kronofogdemyndig-
hetens information om bestämmande av förbehållsbeloppet vid löneut- mätning, ISSN 1653-994X.
68
Kuhn, R. and Culhane, D.P. (1998). Applying Cluster Analysis to Test a Typol- ogy of Homelessness by Pattern of Shelter Utilization: Results from the Anal- ysis of Administrative Data. American Journal of Community Psychology, 17 (1): 23–43.
Kulander, M. (2013). Do the Elderly Move at the Right Time? Licentiate Thesis, Real Estate and Construction Management, KTH Architecture and the Built Environment, ISBN 978-91-85783-30-4, Stockholm.
Lees, L. (2008). Gentrification and Social Mixing: Towards an Inclusive Urban Renaissance? Urban Studies, 45 (12): 2449-2470. doi:10.1177/0042098008097099
Lind, H., Kulander, M., Gebert Persson, S., & Bellman, L. (2015). Boende för äldre: En studie av 10 kommuner. Rapport, ISBN: 978-91-85783-52-6, KTH, Institutionen för Fastigheter och Byggande, Stockholm.
Länsstyrelserna (2018). Bostadsförsörjning mer än bostadsbyggande. Rapport 2018:3, ISBN 978-91-7675-108-4. Länsstyrelsen Skåne.
Magnusson-Turner, Lena (2008). Who Gets What and Why? Vacancy Chains Stockholm's Housing Market. European Journal of Housing Policy 8(1): 1–19. Ostrom, Elinor (2010) Polycentric systems for coping with collective action and global environmental change. Global Environmental Change, 20 (4): 550-557. Popoola, M. (2002). Integration, en samtidsspegling: en översikt. Stockholm:
Svenska kommunförbundet.
PRO (2015). Ålderdom utan fattigdom - om äldrefattigdom och kvinnors låga pensioner. Rapport, PRO610, Pensionärernas Riksorganisation.
Rasmusson, M, Grander, M & T. Salonen (2018). Flyttkedjor: En litteraturöver-
sikt över befintlig forskning om bostadsflyttkedjor. Tillväxt- och regionplaneför-
valtningen, Stockholms Läns Landsting. http://hdl.handle.net/2043/27027 Raworth, Kate (2018). Donutekonomi: sju principer för en framtida ekonomi.
Göteborg: Daidalos
Rogers, P. J. (2008). Using Programme Theory to Evaluate Complicated and Complex Aspects of Interventions. Evaluation, 14(1), 29–48. doi:10.1177/1356389007084674
Sands, Gary (1976). Housing Turnover: Assessing Its Relevance to Public Pol- icy. Journal of the American Institute of Planners, 42(4): 419–426.
SCB, Ekonomisk välfärdsstatistik 2018:1, Inkomstrapport 2016 – individer och hushåll.
SFS 2016:38. Lag om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Socialtjänstlag (2001:453). t.o.m. SFS 2018:1369, Sveriges Riksdag.
Socialstyrelsen (2013). Ekonomiskt bistånd, Handbok för socialtjänsten. ISBN: 978-91-7555-1302. Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. Senaste version av Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2013:1) om ekonomiskt bistånd.
Socialstyrelsen 2017-11-30. Riksnormen för försörjningsstöd 2018. Nr 3.8- 30469/2017.
Swärd, Hans (red.) (2018). Bedöma och åtgärda fattigdom: om välfärdens skil- jelinjer och samhällets yttersta skyddsnät. Upplaga 1 Lund: Studentlitteratur.
69
Wikström, E. (2018). Mer prisvärda hyresrätter? Hur arbetar utvalda byggbolag för att kunna pressa nyproduktionshyrorna och blir bostäderna som de bygger tillgängliga för de grupper som är mest utsatta på bostadsmarknaden? Mas- teruppsats, Institutionen för Fastigheter och Byggande, KTH, Stockholm. http://kth.diva-portal.org/smash/get/diva2:1215587/FULLTEXT01.pdf