• No results found

Skrivelse om mer resurser till hälso- och sjukvården i region Stockholm

De senaste veckorna har anställda inom akutsjukvården larmat om kaos och stora patientsäkerhetsrisker på akutsjukhusen. Patienter och anhöriga har beskrivit akutmottagningarna som en krigszon, då patienter trängs och vårdas i korridorer och kulvertar i väntan på vårdplats. De här problemen som eskalerade under helgerna beror på underliggande strukturella problem inom sjukvården i Stockholmsregionen, som otillräcklig bemanning och att det saknas vårdplatser och att sjukhusen saknar resurser. Regionens chefläkare har bekräftat det ansträngda läget, och sagt att det finns för få vårdplatser, vilket blev tydligt i trettonhelgen, då trycket mot Södersjukhuset blev enormt efter att Karolinska drabbats av stora it-störningar. För ett år sedan gick Södersjukhuset upp i stabsläge, då var det inget IT-haveri utan ”bara” en ansträngd situation med många patienter på akutmottagningen. I år gick Karolinska Huddinge sjukhus upp i stabsläge, vilket gjorde att ambulanser omdirigerades till bland annat SÖS där det blev en enormt påfrestad situation på akutmottagningen.

Tidigare i veckan hade det socialdemokratiska oppositionsregionrådet Aida Hadzialic begärt att regionstyrelsen kallas in till ett extra möte med anledning av krisen i sjukvården, och velat att chefsläkare och anställda skulle närvara.

Oppositionen vill diskutera patientsäkerheten och har även krävt att varslen på akutsjukhusen dras tillbaka.

På fredagseftermiddagen kallade till slut finansregionråd Irene Svenonius (M) gruppledarna i region Stockholm till ett möte med anledning av situationen i Stockholms sjukvård. I inbjudan hänvisades till att information om läget kommer att ges bland annat på redan inplanerade möten, bland annat i arbets- och personalutskottet den 28 januari och i hälso- och sjukvårdsnämnden den 14 februari. Enligt inbjudan var syftet att ge ”ytterligare möjlighet att skaffa översikt av läget”. Det var alltså inte ett extra inkallat sammanträde med regionstyrelsen.

Informationen som gavs var den information som brukar ges på arbets- och personalutskottet. Den information som gavs är också den som går att läsa i sjätte rapporten om vården under helgerna. Det var inte heller några

personalrepresentanter med på mötet, närvarande anställda var: Johan Bratt chefläkare, Carina Lundberg Uudelepp regiondirektör, Stefan Schildt IT-direktör, Björn Eriksson Hälso- och sjukvårdsdirektör.

Vänsterpartiet

– Just nu finns det ingen som väntar på vårdplats, och det är ingen som har gjort det de senaste dygnen. Också där är läget åter till det normala. Men de följer detta noga, så att det inte ska inträffa något ytterligare var beskedet från tjänstepersonerna. Vi menar att det råder ett systemfel och att det inte är unikt för helger. Nu inträffade två störningar på IT-systemen vilket så klart inte förbättrade situationen, men, det måste finnas marginaler för att det händer saker, influensaperiod, störningar, en stor olycka vad det nu är. Idag finns inga marginaler i vården.

Vänsterpartiet ser att följande åtgärder måste till för att avhjälpa den akuta krisen i vården:

1. Mer resurser till akutsjukhusen.

För att kunna anställa och behålla sjuksköterskor. Sjuksköterskor och

specialistsjuksköterskor måste få löner och arbetstider som gör att de vill arbeta på sjukhusen. Vårt förslag på skattehöjning med 30 öre skulle ge sjukvården 1,3 miljarder kronor extra.

2. Ändrade förutsättningarna för vårdcentralerna.

Vi behöver fungerande vårdcentraler där du ska få tid när du behöver. Planering, kontinuitet och effektivitet förbättras om vårdcentraler får områdesansvar och blir ansvariga för enbart sina listade patienter. Ersättningssystemet ska bygga på hur många patienter som är listade och vilka vårdbehov dessa har, inte hur många besök som görs. Personalen måste få tid till vidareutbildning, något som saknas i dagens system där all tid ska läggas på »produktion«.

3. Gör Nya Karolinskas (NKS) akutmottagning vanlig

NKS akutmottagning måste vara för alla och göras till en »vanlig«

akutmottagning. NKS akut har gått från över 70 000 årliga besökare till strax över 12 000. Alla andra besök har pressats ut på ett redan ansträngt sjukvårdssystem.

Det är ohållbart. Patienterna blir lidande och personalen får inte utbildning och träning vilket man flera gånger påtalat.

4. Placera kommunala biståndshandläggare på akutsjukhusen.

Färdigbehandlade patienter på sjukhusen som ska skrivas ut och få kommunal omsorg och hjälp får idag vänta för länge. I Stockholm är väntetiderna att få lämna sjukhuset bland dom längsta i Sverige. I Norrtälje har man samlat vård och omsorg i en organisation och förbättrat detta betydligt. Låt oss göra det i hela Stockholm. Hjulet är redan uppfunnet.

5. Stärk den avancerade sjukvården i hemmet (ASIH).

Vänsterpartiet

Med ASIH kan mycket svårt sjuka patienter få sjukvård i sitt hem dygnet runt. Men ASIH verkar idag fristående från den övriga hälso- och sjukvården. Vi vill istället att ASIH ska vara en integrerad del av vården, där hemsjukvårdsteam skulle kunna utgå från akutsjukhusen och finnas närvarande på akutmottagningar. Detta skulle förebygga många onödiga inläggningar på akutsjukhus.

6. Inför tillitsstyrning i sjukvården.

Vi vill att vårdpersonal ska kunna ägna sig åt vård istället för administration.

Sjukvården måste bli mer tillitsstyrd och dagens ersättningsmodell med pinnar och produktion måste därför helt avvecklas och ses över. Sjukvårdssystemet i

Stockholm är sedan 13 år utsatt för en total marknadsstyrning och privatisering med köp- och säljtänk. Det är anledningen till att sjukvården inte kan planeras och prioriteras utifrån behov längre. De blågröna som styr lyssnar inte på oss när vi kritiserar det faktum att politiker görs till beställare som lägger över ansvaret på tjänstemän och avtal. Efter det upphör ansvaret och alla skyller på alla. Mitt i allt detta växer byråkratin och administrationen exponentiellt.

Vänsterpartiet kräver att majoriteten sammankallar till ett extra

regionsstyrelsemöte, ett beslutande möte, inte ett informationsmöte, där det sker beslut som kan hjälpa upp situationen i vården, t ex. att avbryta varslen på

akutsjukhusen.

att regionstyrelsen kallas till ett extra sammanträde för att diskutera och besluta om åtgärder för den akuta situationen inom vården i Region Stockholm

Ekonomiska förutsättningar 2020–2030