3. Skuldsättningen 1. Inledning
3.9. Skuldsättning för gifta studerande
I tab. 25 redovisas uppgifter om skuldfrekvens och genomsnittsskuld för de examinerade som varit gifta någon del av sin studietid med uppdel-ning på om maken varit inskriven vid universitet eller högskola eller ej.
Här har också medtagits uppgifter om makens nettoskuldsättning.
De examinerade som har make som är inskriven vid universitet eller hög-skola är nettoskuldsatta till 66 procent om de varit gifta mer än 1/3 men högst 2 / 3 av studietiden och till 58 procent om de varit gifta mer än 2 / 3 av studietiden. Om maken ej varit inskriven vid universitet eller högskola är procenttalen 69 resp. 52. Skillnaden i skuldfrekvens är således inte särskilt stor med avseende på om maken varit inskriven vid högre läroanstalt eller ej.
De genomsnittliga skuldbeloppen för de skuldsatta är däremot väsentligt olika. De examinerade vilkas make varit inskriven vid universitet eller
Tab. 25. Antalet nettoskuldsatta (exkl. föräldralån) samt genomsnittlig skuld bland de gifta examinerade läsåret 1959/60 efter tiden som gifta, samt makes
studieför-hållanden och skuldsättning
Makes studier
Make inskriven vid universi-tet eller högskola Exklusive makes
nettoskuld-sättning
Inklusive makes nettoskuld-sättning
Make ej inskriven vid uni-versitet eller högskola Exklusive makes
nettoskuld-sättning
Inklusive makes nettoskuld-sättning
Okänt om maken varit in-skriven vid universitet eller
högskola
Exklusive makes nettoskuld-sättning
Inklusive makes nettoskuld-sättning
Gifta mer än 1/s men högst 2/3
av studietiden
Totala an-talet
198 198
238 238
1 1
därav skuld-satta
131 131
164 164
Okänt om skuld
1 1
Ge- nom- snitt-skuld lig
för
samt-liga
8 510 14 540
9 750 9 430
D:o för de
skuld-satta
12 870 21970
14150 13 770
Gifta mer än 2/3 av studietiden
Totala an-talet
133 133
346 346
9 9
därav skuld-satta
77 77
180 180
7 7
Ge- nom- snitt-lig skuld
för
samt-liga
6 910 11550
6 850 7140
9 680 9 680
D:o för de
skuld-satta
11940 19 940
13160 13 720
12 440 12 440
högskola redovisar ung. 6 000—7 000 kr. skuld för maken. Om man ser skuldsättningen exklusive makens nettoskuldsättning redovisar de stude-rande vilkas make ej bedrivit högre studier något högre genomsnittlig skuldsättning. Medräknas däremot makes nettoskuldsättning ligger givetvis de examinerade vilkas make studerat vid universitet eller högskola betydligt högre.
I tab. 26 redovisas skuldsituationen för de gifta examinerade med hän-syn tagen till den underhållsskyldighet de har.
Bakom underhållsskyldighetens uppdelning i konsumtionsenheter i tab.
26 ligger följande resonemang. Hänsyn bör tagas till dels åldern hos den person varemot underhållsskyldigheten förelegat, dels tiden som under-hållsskyldigheten utövats i förhållande till bruttostudietiden. I det första avseendet h a r gränsdragningen gjorts mellan barn och vuxna. För barn har tidsenheten multiplicerats med konstanten 0,5, medan för de vuxna, som dock förekommit i ringa utsträckning, konstanten varit 1,0. 0 konsumtions-enhet betyder självfallet att ingen underhållsskyldighet funnits, medan 1/4
5—630789
"o
konsumtionsenhet kan innebära att man haft underhållsskyldighet för ett barn under halva studietiden. Av nedanstående tablå framgår att den största andelen skuldsatta återfinns bland dem som h a r liten underhållsskyldig-het. Här må erinras om h u r det tidigare kunde konstateras att de som varit gifta över två tredjedelar av tiden hade lägre andel skuldsatta än öv-riga gifta.
Make inskriven vid universitet eller högskola . . Make ej inskriven vid universitet eller högskola
Andel skuldsatta bland samtliga gifta med medellång studietid
Mindre än 1U Mer än >/«
konsumtions-enhet konsumtions-enhet 0
konsum-tionsenhet 65
60 73 76 53
57
^ I tab. 27 redovisas skuldsättningen för de gifta examinerade med medel-lång studietid som icke någon del av studietiden varit hemmaboende. För-delning sker efter tiden för äktenskapets varaktighet. Härav framgår att skuldfrekvensen är väsentligt lägre bland dem som varit gifta mer än 2/3 av studietiden än bland övriga examinerade. De genomsnittliga skuldbe-loppen är för examinerad från de fria fakulteterna i stort sett desamma i de olika civilståndsgrupperna. För examinerade från övriga studiebanor med medellång studietid sjunker skuldbeloppet allteftersom äktenskapets var-aktighet ökar.
Tab. 27. Genomsnittlig nettoskuld (exkl. föräldralån) bland de gifta examinerade läsåret 1959/60 med medellång studietid som icke under någon del av studietiden
varit hemmaboende
Examensgrupp Skuldsättning
Civilstånd Gifta högst Va
av studietiden
Gifta mer än 1j3
men högst 2/3
av studietiden Medellång studietid, fria fak.
Samtliga därav skuldsatta
Skuldsatta i % av samtl. . . . ' . ' Genomsnittlig skuld för de skuldsatta
Medellång studietid, övriga Samtliga
därav skuldsatta [ Skuldsatta i % av samtl
Genomsnittlig skuld för de skuldsatta Medellång studietid, samtliga Samtliga
därav skuldsatta [ Skuldsatta i % av samtl , Genomsnittlig skuld för de skuldsatta.
199 143 72 12 830
126 94 75 16 730
325 237 73 14 380
148 109 74 11670
85 65 76 15 330
233 174 75 13 040
Gifta mer än a/«
av studietiden
230 113 49 12 900
118 81 69 13 020
348 194 56 12 950
68
4. F ö r v ä r v s a r b e t e 4.1. Inledning
Förvärvsarbetets omfattning har mätts på två olika sätt. För det första h a r för varje examinerad beräknats h u r stor andel av studietiden som han h a r förvärvsarbetat. Hänsyn h a r därvid tagits till om arbetet varit helt studie-hindrande eller ej (enligt den examinerades egna värderingar.). För det andra h a r den sammanlagda inkomsten av förvärvsarbete under hela studie-tiden summerats för var och en av de examinerade. Det är givet att dessa båda metoder inte behöver ge likartade värden för den enskilde. En person som haft ett synnerligen kvalificerat arbete under en kortare tid får t. ex.
en hög sammanlagd inkomst men en liten andel förvärvsarbete. Å andra sidan kan man tänka sig någon form av praktikantarbete eller kårarbete, ty även sådant hänföres till förvärvsarbete, med ringa ekonomiskt utbyte.
Såsom redan tidigare n ä m n t s har dessutom de bägge slagen av informa-tion vad gäller de fria fakulteterna insamlats vid olika tillfällen, varför någon rimlighetskontroll av uppgifterna inte h a r k u n n a t göras vid bearbet-ningen. Beträffande dem som inte redovisat någon förvärvsarbetstid, men väl inkomst av förvärvsarbete, är en betydande del sådana som haft tjänst som assistenter eller amanuenser vid universiteten.
I förvärvsarbete h a r inräknats dels helt studiehindrande förvärvsarbete, dels sådant som bedrivits parallellt med studier. Tiden för parallellarbetet har därvid multiplicerats med en konstant, som varierar med arbetets
om-fattning. Vid heltidsarbete ( = 4 0 timmar per vecka) är den 2 / 3 . Det är därför inte möjligt att beräkna den absoluta tiden som förvärvsarbete in-nehafts inom de olika kategorierna, utan man får nöja sig med att k u n n a konstatera att examinerade från universitetens fria fakulteter har största andelen som aldrig haft någon form av förvärvsarbete, medan de examine-rade med lång studietid har den största andelen som haft förvärvsarbete nå-gon period under studietiden. Vid jämförelse mellan de olika examensgrup-pernas förvärvsarbetsandel måste man beakta att studietiden även skiljer sig avsevärt mellan grupperna, varför samma andel inte uttrycker lika myc-ket förvärvsarbete absolut sett.