Förutom själva begreppet har uppsatsen haft till syfte att konkretisera det legala skyddet mot sexuella trakasserier. Enligt tidigare redogörelse finns ett relativt heltäckande skydd mot sex- uella trakasserier där exempelvis reglerna om aktiva åtgärder kompletterar det renodlade för- budet mot sexuella trakasserier. Förutom diskrimineringslagens skydd finns även det arbets- miljörättsliga skyddet vilket ger ytterligare en myndighet ansvar att motverka förekomsten av sexuella trakasserier. Även om den reella effekten av att reglera sexuella trakasserier både inom diskrimineringsrätten och inom arbetsmiljörätten är svår att mäta har inte någon direkt nackdel kunnat skönjas av att samma företeelse skyddas av flera olika lagar.
En möjlig brist som uppmärksammats i skyddet är att sexuella trakasserier endast skyddar mellan utvalda personer, vilket bland annat leder till att den grupp som främst utsätter arbets- tagare för sexuella trakasserier också är den grupp som inte är under rättsligt ansvar. Enligt Arbetsmiljöverkets statistik är den grupp som främst utsätter arbetstagare för sexuella trakas- serier utomstående parter (så som kunder och patienter etc.) och inte personer inom organisat- ionen.Frågan är då hur heltäckande skyddet mot sexuella trakasserier är när den grupp som i högre utsträckning också utför de sexuella trakasserierna inte inbegrips i lagens reglering. Möjligheten att ändra detta är dock komplicerad. Förbudet mot sexuella trakasserier utgår till stor del utifrån arbetsgivarens ansvar att motverka diskriminering och att arbetsgivaren är
ansvarig om det förekommer sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Det finns ingen reglering av diskriminering mellan privatpersoner. Att då gå emot detta och reglera sexuella trakasse- rier mellan privatpersoner ändrar också vad den rättsliga regleringen av diskriminering är. Att utöka skyddet till att gälla alla individer som kan komma i kontakt med en arbetstagare på en arbetsplats kan betyda att vi också måste omvärdera vad diskriminering är enligt lag. Kanske är det istället mer lämpligt att i dessa fall använda sig av straffrättens brott sexuellt ofredande.
Källförteckning
Litteratur
Adlercreutz, Axel & Mulder Johann, Bernad, Svensk arbetsrätt, 14 uppl., Norstedts Juridik, Visby, 2013. [cit. Adlercreutz & Mulder 2013]
Andersson, Ulrika & Wegerstad, Linnéa, Sexualbrott – kriminaliserad sexualitet eller sexua- liserad kriminalitet?, Juridisk tidskrift 2016/17 nr 1, s. 3-18. [cit. Andersson & Wegerstad 2016]
Ask, Henric & Ericson, Bo, Kränkande särbehandling i arbetslivet - hur hanteringen
sker och kan ske inom det rättsliga systemet, Ny juridik 2017, s. 7. [cit. Ask & Ericson 2017] Asp, Petter, Ulväng, Magnus & Jareborg, Nils, Kriminalrättens grunder, 2 uppl., Uppsala, 2013. [cit. Asp, Ulväng & Jareborg 2013]
Christensen, Anna, Strukturella aspekter på diskrimineringslagstiftning och normativaföränd- ringsprocesser.I: A. Numhauser-Henning (red.), Perspektiv på lika behandling och diskrimi- nering. Lund 2000: Juristförlaget i Lund. [cit. Christensen 2000]
Clark, Haley, ”A Fair Way to Go: Justice for Victim-Survivors of Sexual Violence” I Powell Anastasia, Henry, Nicola & Flynn, Asher (red.) Rape Justice: Beyond the Criminal Law. Pal- grave Macmillan. 2015. [cit. Clark 2015]
Ericson, Bo & Gustafsson, Kerstin, Arbetsmiljölagen, Studentlitteratur, 2014. [cit. Ericson & Gustafsson 2014]
Fransson, Susanne & Stüber, Eberhard, Diskrimineringslagen – En kommentar, 2 uppl., Norstedts Juridik, 2015. [cit. Fransson & Eberhard 2015]
Glavå, Mats & Hansson, Mikael, Arbetsrätt, 3 uppl., Studentlitteratur, Lund, 2016. [cit. Glavå & Hansson 2016]
Iseskog, Tommy, Arbetsmiljöansvar, 12 uppl., Norstedts Juridik, 2015. [cit. Iseskog 2015] Jareborg, Nils, Friberg, Sandra, Asp, Petter & Ulväng Magnus, Brotten mot person och för- mögenhetsbrotten, 2 uppl., Iustus Förlag, Uppsala, 2015. [cit. Jareborg m.fl. 2015]
Sandgren, Claes, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, 3 uppl., Norstedts Juridik, Stockholm, 2015. [cit. Sandgren 2015]
Sigeman, Tore & Sjödin, Erik, Arbetsrätten – En översikt, 7 uppl., Wolters Kluwer, Visby, 2017, [cit. Sigeman & Sjödin 2017]
Lernestedt, Claes, Sexualitet är i betraktarens öga? Tendenser i svensk sexualstraffrätt, sedda bl a genom ett rättsfall och debatten kring det, Juridiska föreningen i Finland 2004, nr. 3–4, s. 398–434. [cit. Lernestedt 2004]
Lernestedt, Claes, På jakt efter det ”sexuella” i sexualbrotten – HD om så kallad ”otrohets- kontroll”, Blendow Lexnova Expertkommentar, 2015. [cit. Lernestedt 2015]
Lundgren, Eva, Heimer, Gun, Westerstrand, Jenny och Kalliokoski, Anne-Marie, Slagen dam. Mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige – en omfångsundersökning, Brottsoffermyndig- heten, Umeå, 2001. [cit. Lundgren, Heimer, Westerstrand m.fl. 2001]
Nyström, Birgitta, EU och arbetsrätten, 5 uppl., Wolters Kluwer, Stockholm, 2017. [cit. Ny- ström 2017]
Swanstein, Filippa & Henrikz, Karin, Diskrimineringslagen – från princip till verklighet, 2 uppl., Studentlitteratur, Lund, 2017 [cit. Swanstein & Henrikz 2017]
Wegerstad, Linnéa, Skyddsvärda intressen & straffvärda kränkningar. Om sexualbrotten i det straffrättsliga systemet med utgångspunkt i brottet sexuellt ofredande, Lunds universitet, Lund, 2015. [cit. Wegerstad 2015]
Witkowska, Eva, Sexual harassment in schools. Prevalence, structure and perceptions, Ar- betslivsinstitutet, Stockholm, 2005. [cit. Witkowska 2005]
Offentligt tryck – Internationellt
Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande fri- heterna, den 10 december 1948 [cit. Europakonventionen]
Rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet [cit. Direktiv 2000/78/EG]
Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/73/EG om ändring av rådets direktiv
76/207/EEG om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor
Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet [cit. Direktiv 2006/54/EG] Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (2007), FEUF-fördraget [cit. FEUF]
Internationella rättsakter
FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, 10 december 1948
FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, 16 december 1966 FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter, 16 december 1966
FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, 18 december, 1979
Offentligt tryck – Nationellt
Propositioner
Prop. 1978/79:175 Med förslag till lag om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet, m.m.
Prop. 1976/77:149 Om arbetsmiljölagen m.m. Prop. 1990/91:113 Om en ny jämställdhetslag, m.m. Prop 1990/91:140 Arbetsmiljö och rehabilitering Prop. 1997/98:55 Kvinnofrid
Prop. 2004/05:45 En ny sexualbrottslagstiftning
Prop. 2004/05:147 Ett utvidgat skydd mot könsdiskriminering Prop. 2007/08:95 Ett starkare skydd mot diskriminering
Prop. 2015/16:135 Ett övergripande ramverk för aktiva åtgärder i syfte att främja lika rättig- heter och möjligheter
Statens offentliga utredningar
SOU 1953:14 Förslag till brottsbalk
Myndighetsmaterial
AFS 1993:17 Kränkande särbehandling i arbetslivet
AFS 2015:4 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt råd om tillämpning av föreskrifterna.
Arbetsmiljöverket, Arbetsmiljön 2017, Arbetsmiljöstatistisk rapport 2018:2 (2018-10) [cit. Arbetsmiljöstatistisk rapport 2018:2]
Arbetsmiljöverket, Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön – viktiga pusselbitar i en god arbetsmiljö, Vägledning till Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4 (2016) [cit. Vägledning till Arbetsmiljöverkets föreskrifter om orga- nisatorisk och social arbetsmiljö, AV 2016]
Brottsförebyggande rådet, Kriminalstatistik 2017, (2018) [cit. Kriminalstatistik 2017, BRÅ 2018]
Diskrimineringsombudsmannen, Redovisning av regeringsuppdrag om särskilda insatser för att motverka diskriminering på arbets- och bostadsmarknaden, diarienummer LED 2017/384 handling 4 (2018-02-27) [cit. Diarienummer LED 2017/384 handling 4, DO (2018-02-27)] Diskrimineringsombudsmannen, Årsredovisning 2018, diarienummer LED 2019/82, handling 1 (2019) [cit. Diskrimineringsombudsmannen årsredovisning 2018]
Regeringskansliet, Uppdrag till Diskrimineringsombudsmannen om särskilda informationsin- satser gällande arbetet mot sexuella trakasserier m.m., Diarienummer: Ku2018/00556/DISK (2018-03-19) [cit. Uppdrag till Diskrimineringsombudsmannen om särskilda informationsin- satser gällande arbetet mot sexuella trakasserier m.m]
Elektroniska källor
Nyhetsartiklar
Codrea-Rado, Anna, ”#MeToo Floods Social Media With Stories of Harass-ment and Assault”, The New York Times (2017-10-16),
<https://www.nytimes.com/2017/10/16/technology/metoo-twitter-facebook.html>, besökt 2019-02-11. [Cit. Codrea-Rado, ”#MeToo Floods Social Media With Stories of Harass-ment and Assault”, The New York Times (2017-10-16)]
De la Reguera, Erik, Så stor är nätkampanjen #metoo: ”Uppenbart att kvinnor världen över fått nog”, DN (2017-10-18), <https://www.dn.se/kultur-noje/sa-stor-ar-natkampanjen-metoo-
uppenbart-att-kvinnor-varlden-over-fatt-nog/>, besökt 2018-02-11. [cit. De la Reguera, ”Up- penbart att kvinnor världen över fått nog”, DN (2017-10-18)]
Sköld, Henrik & Ohlin, Jonas, ”#metoo samlar snart alla branscher i Sverige – här är lis- tan”, SVT (2017-11-20), <https://www.svt.se/nyheter/inrikes/metoo-samlar-snart-alla- branscher-i-sverige-har-ar-listan>, besökt 2019-02-11. [cit. Sköld & Ohlin,”#metoo samlar snart alla branscher i Sverige – här är listan”, SVT (2017-11-20)]
Thörnqvist, Ingrid, ”Fler anmälda sexbrott sedan #metoo visar nya siffror”, SVT (2017-12- 07), <https://www.svt.se/nyheter/inrikes/fler-anmalda-sexbrott-sedan-metoo-visar-nya- siffror>, besökt 2019-02-11. [cit. Thörnqvist, Ingrid, ”Fler anmälda sexbrott sedan #metoo visar nya siffror” SVT (2017-12-07)]
”Jurister vittnar: ”Domaren ville ha oralsex i gengäld”, SvD Kultur (2017-12-15)
<https://www.svd.se/jag-kommer-att-forstora-din-karriar-innan-den-borjat>, besökt 2019-03- 22. [cit. ”Jurister vittnar: ”Domaren ville ha oralsex i gengäld”, SvD Kultur (2017-12-15)]
Övriga elektroniska källor
Diskrimineringsombudsmannen, Granskning av arbetsgivares rutiner och riktlinjer mot tra- kasserier, sexuella trakasserier och repressalier (2018-08-15) <http://www.do.se/lag-och- ratt/stallningstaganden/arbetsgivares-rutiner-och-riktlinjer-mot-trakasserier/> besökt 2019-04- 23 [cit. Granskning av arbetsgivares rutiner och riktlinjer mot trakasserier, sexuella trakasse- rier och repressalier, DO (2018-08-15)]
Diskrimineringsombudsmannen, Motverka diskriminering på arbets- och bostadsmarknaden, Ku2017/01798/DISK (2017-08-24) <http://www.do.se/om-do/vad-gor-
do/regeringsuppdrag/satsning-for-att-motverka-diskriminering-pa-arbets-och-
bostadsmarknaden/>, besökt 2019-04-23 [cit. Motverka diskriminering på arbets- och bo- stadsmarknaden, DO (2017-08-24)]
Diskrimineringsombudsmannen, DO utvidgar tillsyn av rutiner och riktlinjer mot trakasserier (2018-11-22) <http://www.do.se/om-do/pressrum/aktuellt/aktuellt-under-2017/do-utvidgar- tillsyn-av-rutiner-och-riktlinjer-mot-trakasserier/> [cit. DO utvidgar tillsyn av rutiner och rikt- linjer mot trakasserier, DO (2018-11-22)]
Nationalencyklopedin, Diskriminering, besökt 2019-04-23 <https://www-ne-
se.db.ub.oru.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/diskriminering> [cit. Nationalencyklopedin, Dis- kriminering]
Diskrimineringsombudsmannen, Granskning av arbetsgivares rutiner och riktlinjer mot tra- kasserier, sexuella trakasserier och repressalier, (2019-03-19) http://www.do.se/lag-och- ratt/stallningstaganden/arbetsgivares-rutiner-och-riktlinjer-mot-trakasserier/ [cit. Granskning av arbetsgivares rutiner och riktlinjer mot trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier, DO (2019-03-19)]