Vi skrev i inledningen att enligt den nationella utvärderingen av slöjden hade både föräldrar och elever svårt att se nyttan av slöjdämnet och det är därifrån vår frågeställning kommer. Lärarutbildarna talade om att det fanns en viss okunskap bland kollegorna om varför slöjden var viktig och att det talades alldeles för lite om slöjdens nytta i det offentliga rummet.
6.3.1 Dialog
Att ha en god dialog ser vi som en av de viktigaste sakerna för att tydliggöra ämnet för elever, kollegor och föräldrar. Det var också det som nästan alla lärarutbildare talade om när de svarade på frågan. Genom dialogen tydliggörs slöjdämnet för eleven och förhoppningsvis kan eleven på ett tydligare sätt se nyttan med slöjden och se de kunskaper som eleverna tar till sig genom slöjdandet. Vygotskij hävdade att de funktioner som eleverna lär sig i skolan har sitt upphov i social aktivitet och uppstår på två olika plan. Först uppkommer det i samverkan med varandra och sedan kan det ”flytta in” och bildas på ett inre plan.72
Vi anser att det är lärarens uppgift att försöka skapa ett intersubjektiv rum där alla elever känner att de vågar säga och göra det de känner. Säljö, Eva Riesbeck och Jan Wyndham skriver i Dystes bok att samtalet ansikte mot ansikte är i sin vardaglighet människans främsta resurs för att bevara, anpassa och utveckla kunskaper och färdigheter. De skriver också att samtalet tillåter människor att dela erfarenheter med varandra,73 vilket vi tycker är viktigt. När vi har diskuterat våra tidigare praktikperioder har vi kommit fram till att det finns tre sätt som kunskap kan överföras från en individ till en annan. Den första är imitation där eleven härmar antingen läraren eller en elev. Det vill säga att eleven ser någon som gör något och lär sig av att iaktta istället för att fråga slöjdläraren hur man ska göra. Det andra är genom instruktion. Vi menar att det är när läraren visar ett moment för eleven som sedan eleven ska utföra. Till sist överförs kunskap när eleverna i grupp försöker att lösa ett moment eller en uppgift. Alla dessa sätt där kunskap överförs kräver en dialog, arbetet i slöjdsalen skulle vara mycket torftigt om inte dialogen fanns. En lärarutbildare (TX, a) sa att man verbaliserar det man gör i
slöjden alldeles för lite och då är det svårt för eleverna att prata om det som de har gjort.
Som vi skrev tidigare genom att läraren ser till att det finns en god dialog i klassrummet ser eleverna tydligare vad de har lärt sig och de förstår då också nyttan med slöjden. Genom att verbalisera det som görs i slöjdsalen blir eleverna förhoppningsvis medvetna om att det dom
72 Dyste. (2001). s.78 73 Ibid. s.219
38 gör i slöjdsalen också hänger ihop med andra ämnen och att slöjden inte bara är ett roligt och lustfyllt ämne utan eleverna får också känna att; - Okej det här är också en del av kemin tillexempel. En lärarutbildare (TX, a) sa att jag tycker att föräldrarna kan fråga eleverna om
hur de har gjort de arbeten som de kommer hem med från slöjden. Då hjälper föräldrarna både barnet och slöjdläraren med det fjärde steget i slöjdprocessen, att både följa upp och få förklara hur barnet har gått tillväga. Om eleverna också kan sätta ord på vad de gör tror vi att föräldrarna också kan se att eleverna ”faktiskt” lär sig något i slöjden som de
förhoppningsvis kan ha nytta av i framtiden.
6.3.2 Utvärdering
För att medvetandegöra slöjdämnet för eleverna krävs det också att läraren och som vi skrev här ovan att föräldrarna följer upp elevernas arbeten och låter barnen sätta ord på vad de lärt sig. På de skolor där vi har varit på praktik har eleverna ofta fått skriva några rader i en loggbok i slutet av lektionen. Genom loggboksanteckning får eleverna möjlighet till självreflektion av det arbete som de har genomfört. Vi båda fick upplevelsen att det som skrevs i böckerna ofta inte var särskilt seriöst. En god planering och strukturering från lärarens sida tror vi här är av betydelse. Molander skriver om kunskap och reflektion som konversation i boken Kunskap i handling.
I reflektionen skall vad man gör och gjort få träda fram, utan att tvingas fram. För att en sådan process skall utvecklas måste man upptäcka och konfronteras med vad man har gjort och vem man är. [... Man kommer att se sig själv speglad och reflekterad genom andra och genom vad man gör …], [… Endast om konversationen blir en process där personen eller personerna växlar mellan inlevelse och distans kan den bli en genuin reflektionsprocess. I all reflektion ingår dessutom en växling mellan del och helhet …].74
Många elever vi mött ute på praktik har haft bråttom med att producera för att kunna ta hem föremålet och visa upp. Tillåter läraren eleverna att ta hem föremålet utan en utvärdering tycker vi att hela elevens arbete faller. Den färdiga slöjdprodukten är ofta mycket viktig för eleven. Men det är inte bara en pryl utan också resultatet av eget engagemang, tidigare
erfarenheter och nya kunskaper. Kunskap är en relation mellan människan och hennes värld.75 Utifrån en idé, planera, prova, erfara, lösa och värdera utvecklar eleven ett eget sätt att lära som också är till nytta även utanför slöjdsalen.
74 Molander. (2000). s.148 75 Uljens. (1997). s.115
39
6.3.3 Diskussionsledare, bollplank, feedback
I slöjdundervisningen ska läraren fungera som diskussionsledare, bollplank och ge eleverna feedback. Steinberg skriver i Aktiva värderingar för2000-talet om
diskussionsledarens roll och vad rollen innebär. Ledaren ska bland annat uppmuntra eleverna att fatta beslut som är medvetna. Ledaren ska även hjälpa eleverna att undersöka olika alternativ som finns tillgängliga samt hjälpa eleverna att väga konsekvenserna, fördelar och nackdelar av idéer, intressen, attityder och beteenden. Ledaren skall också uppmuntra eleverna att tänka på vad de är stolta och nöjda över och ge dem tillfälle att bekräfta egna val samt låta eleverna få understryka mönster eller upprepade handlingar hos sig själva.76
Genom en konsekvent tillämpning av respons påverkar vi ett aktivt värderande. Steinberg menar också att en värderingsrespons är att ge barnen något att fundera på vad det gäller dennes sätt att vara, dennes attityder, intressen och värderingar. En värderingsrespons innebär inte bara att eleven måste få ett färdigt svar på sin fråga, eller att läraren måste hitta en lösning på ett problem, utan den stimulerar till eftertanke och självkännedom. Målet är att främja en utvecklingsprocess som vi kan kalla för värderingsresponsen.77
Det spelar ingen roll hur stor ämneskunskap man har om man inte kan förmedla den vidare till eleverna. Kommunikationen mellan lärare och elev är mycket viktig. Vi tycker att det är viktigt att uppmuntra eleverna att fatta egna beslut och låta eleverna undersöka de alternativ som finns. Det finns så många sätt att lösa uppgifter på i slöjdsalen och kanske har inte alltid läraren det rätta svaret. Det är viktigt att låta eleverna få prova sina egna kunskaper. Stenassen & Sletta skriver i boken Grupprocesser att det är viktigt att ge eleverna utmaningar för att ge eleverna ansvar och låta dom själva testa sina egna vingar. De skriver även om den frihet eleverna har i slöjdämnet och genom friheten får de upptäcka meningen med arbetet. Även om de har styrda uppgifter blir resultatet olika beroende på den kunskap som eleverna innehar.78
76
Steinberg, John. M. (1994). Aktiva värderingar för 2000-talet. Solna: Ekelundsförlag. s.34
77 Ibid s.39
40
6.3.4 Tydliggöra syften och mål
För att eleverna ska få en tydlig bild av vad slöjdämnet innebär och vad det är som eleverna ska lära sig i skolan kan det vara bra att sätta upp målformuleringarna för slöjdämnet i slöjdsalen. Här handlar det om att det är läraren som har ansvaret för att visa eleverna vad slöjden enligt riksdagsbeslut innebär. På högstadiet får eleverna betyg i slöjd och då är det viktigt att eleverna vet vilka mål som ska uppfyllas för att få tillexempel ett VG eller MVG. I Nationella utvärderingen av slöjdämnet framkommer det att 89% av slöjdlärarna uppger att det stämmer ganska bra att de talar om för eleverna vad som är bestämt i slöjdens nationella kursplan att de ska lära sig. Eleverna uppger också att de till stora delar är insatta i såväl målen som vad som krävs för olika betyg i ämnet.79 Men även fast slöjdlärarna och eleverna anser enligt Nationella utvärderingen i slöjd 2003 att de är insatta i slöjdens mål så måste slöjdämnet tydliggöras ännu mer för att eleverna skall se nyttan i slöjden. Vi tycker som vi skrev tidigare (6.2) att det finns många bra delar i både läroplanen och kursplanen i slöjd som motiverar ämnet och som kan användas för att eleverna skall se nyttan och meningen med slöjden.
6.3.5 Dialog med kollegor
För att tydliggöra ämnet för kollegor tror vi att man måste våga föra en diskussion även med dem. Slöjdläraren måste även få ta plats i skolan och visa och tala om vilken viktigt roll slöjden har i skolan. Vi skrev tidigare om ämnesöverskridande arbete och att det har kommit att bli allt vanligare på skolor runt om i Sverige. Här tycker vi att ett gott samarbete med de andra lärarna på skolan skulle komma att föra in slöjden så att den skulle få en ganska central roll i skolan.
7 Slutord
Slöjdämnet är ett mycket viktigt ämne. Det tycker vi att det framkommer i den här uppsatsen. Slöjden innehåller många viktiga bitar som behövs för att utveckla alla förmågor hos
eleverna. Det handlar om att slöjdläraren måste våga tala om ämnet och lyfta fram ämnets styrkor. I slöjdundervisningen har diskussionen och det verbala en central roll. Läraren måste skapa en trygg miljö där eleverna vågar tala och sätta ord på det som har gjort och lärt sig. Detta tror vi kan göra att eleverna kan berätta för sina föräldrar hur de utvecklats inom ämnet och både eleven och föräldrarna kan se meningsfullheten med slöjdämnet.
41 Läroplanen och kursplanen innehåller många viktiga och bra delar som kan motivera ämnet. Det är viktigt att eleverna också tar del av de mål och syften som slöjdämnet innehåller. Läraren kanske måste formulera om viktiga delar som eleverna tar del av för att göra det lättare för eleverna att förstå vad det ska lära sig och varför.
Slöjden är ett fritt och lustfyllt ämne. Vi tycker att det ska fortsätta att vara det men under organiserade former. Att slöjden är lustfyllt och fritt tycker vi är en styrka och den vill vi behålla. Vi vet att ett ämne som är så roligt även kan utveckla och lära eleverna för ett meningsfullt och livslångt lärande.
42