SLOVENIEN

Slovenien har inte någon officiell färdplan ännu eftersom den till och med februari var ute på remiss och därefter har Sloveniens regering anpassat planen efter önskemål och kommentarer. Det som finns publicerat är en sammanfattning av innehållet i den färdplan som var ute på remiss. Innehållet kan därför skilja sig från den publicerade fulltextversionen, men är antagligen i det stora hela lika. Draft strategy for the

transition of Slovenia to a low carbon society by 2050 heter färdplanen som Republic of

Slovenia, government office of climate change (u.å.) har publicerat, det är den som är referens i detta avsnitt om inget annat anges.

Sloveniens totala utsläpp av växthusgaser uppgick 2009 till drygt 19 miljoner ton CO₂ -ekv (UNFCCC 2012) där energisektorn är den enskilt störst bidragande sektorn men där transportsektorn också utgör en stor del, se tabell 10. I bilaga B finns den

53

Tabell 10: Sloveniens utsläpp av växthusgaser i absoluta tal 2009 och andelen av de totala utsläppen,

uppdelade på sex stora utsläppssektorer (UNFCCC 2012).

Utsläpp 2009 [10⁶ ton CO2-ekv] Andel av de totala utsläppen [%] Energi 6,5 33,5 Transport 5,3 27,3

Bostad & service 1,9 9,8

Industri 2,8 14,4

Jordbruk 2,2 11,3

Avfall 0,6 3,1

Med low-carbon society menas ett samhälle som har lägre växthusgasemissioner än vad ekosystemet klarar av att absorbera. Målet för Slovenien är att stödja det globala målet om att den globala medeltemperaturen inte ska stiga med mer än 2 ⁰C jämfört med förindustriell tid. För att göra det ska växthusgasemissionerna minska med 80 % fram till 2050 och understiga 4 miljoner ton CO2-ekv. Det ger utsläpp på 2 ton/capita årligen vilket anses vara kolneutralt. Utsläppsminskningen i Slovenien beräknas bli

långsammare än för EU totalt, 22 % till 2030 och 50 % till 2040. Den långsammare minskningstakten förklaras av ett ökat transportbehov och en låg energi- och material produktivitet i industrisektorn. Det gör att dessa två sektorer kommer att öka sina utsläpp innan de kan minskas. För att Slovenien ska nå målet om en utsläppsminskning kan de flexibla mekanismer som finns under Kyotoprotokollet utnyttjas.

4.9.1 Energisektorn

Slovenien producerade 2009 drygt 16 000 GWh el och 9 000 TJ värme, hur

uppdelningen mellan energibärare ser ut visas i figur 13. I bilaga A ses den statistik som figuren baseras på.

Figur 13: Sloveniens elproduktion och värmeproduktion 2009, fördelat på energibärare.

Inom energisektorn ska utsläppen vara noll och importen av olja ska vara obefintlig 2050. Importen av kol ska vara nere på noll redan till 2020. För att uppnå dessa mål ska

54

energieffektiviseringar i alla sektorer ske, både i byggnader och när det gäller

framställning av värme, smarta energinät ska byggas och användningen av förnybara källor ska vara en del i minskningen. Den förnybara energikällan ska bestå av

vattenkraft, biomassa, geotermisk energi, solkraft och en liten del vindkraft.

4.9.2 Transportsektorn

Inom transportsektorn ska emissionerna minska till 1,24 miljoner ton per år.

Tillgängligheten ska öka för alla oavsett social grupp eller geografiskt läge. Cykel och gång ska vara huvudalternativet när det gäller persontransport. För att minska

godstrafiken på vägarna ska t.ex. järnvägen restaurera och göra huvudstaden till en knutpunkt med höghastighetståg ut i landet. Genom att utveckla nya energisnåla motorer med lägre koldioxidutsläpp och bygga elnät som kan förse dessa bilar med energi kommer emissionerna av växthusgaser minska ytterligare. Samhällsplaneringen ska vara sådan att material och energieffektivitet ökar medan behovet av transporter minskar. De lokala leveranserna ska öka medan de långväga transporterna minskar.

4.9.3 Bostads- och servicesektorn

Precis som energisektorn ska bostads- och servicesektorn vara helt koldioxidfri till 2050. År 2050 ska alla hus vara passiv hus eller självförsörjande på energi. Övergången till detta är tänkt i tre steg. År 2020 ska alla nya hus uppnå den givna standarden. År 2030 ska alla offentliga byggnader uppnå standarden för att alla byggnader 2050 ska uppnå målet. För det här krävs information till allmänheten om energieffektiviseringar och förnybara energikällor. Utvecklingen och realiseringen av passivhus ska stödjas. En utveckling mot grön turism är viktigt. Slovenien ska också vara ledande i utbildningen för grön utveckling och gröna jobb.

4.9.4 Industrisektorn

Industrisektorn ska minska sina utsläpp till ungefär 1 miljon ton CO2-ekv per år detta fortfarande då Slovenien ska ha en stark konkurrenskraft gentemot andra länder när det gäller industrin. Detta ska regeringen stödja genom bl.a. styrmedel.

4.9.5 Jord- och skogsbrukssektorn

1,225 miljoner ton/år ska utsläppen i jordbrukssektorn som mest vara år 2050, detta inkluderar inte bränslen. Landet ska vara självförsörjande på mat till åtminstone 80 %. Det ska finnas incitament för att införa ekologiskt jordbruk och för forskning på området. Förutom att försöka motverka klimatförändringarna ska jordbrukssektorn också anpassas till de förändringar som följer av ett ändrat klimat.

För att minska de inhemska emissionerna kan skogen användas som kolsänka. Hur den kommer att kunna användas i framtiden är dock oklart då det spelar roll hur det ses på kolsänkan som ett alternativ till utsläppsminskning internationellt.

4.9.6 Avfallssektorn

Utsläppen ska minskas till ungefär 340 kg ton/år. Samtidigt ska deponeringen vara mindre än 10 % av avfallshanteringen och inte bidra till några utsläpp av växthusgaser. För att uppnå målen ska sopsortering främjas så att användningen av avfall ska kunna

55

öka, som t.ex. energi men också genom materialåtervinning. Lagstiftningen behöver stärkas så att kraven på avfallshantering blir större och sanktioner för de som inte sköter sig blir större. Tillsynen måste bli lätt att genomföra.

4.9.7 Sektorsvis minskning

I tabell 11 ses de sektorsvisa utsläppsminskningarna som Slovenien presenterar i sin färdplan.

Tabell 11: Utsläpp sektorsvis 2050 enligt Sloveniens vision, samt hur stor minskningen är jämfört med

1990 och 2009 års nivå i respektive sektor.

Utsläpp 2009 [10⁶ ton CO2 -ekv] Utsläpp 2050 [10⁶ ton CO2 -ekv] Minskning jämfört 1990 [%] Minskning jämfört 2009 [%] Energi 6,1 0 100 100 Transport 5,3 1,24 60 76,6

Bostad & service 1,9 0 100 100

Industri 0,8 ~1 77 64,3

Jordbruk 2 1,225 ej bränsle 51 44,3

Avfall 0,6 0,0034 99,5 99,5