6. Resultat
7.7 Slutdiskussion
Studiens resultat visar tydligtpå att det fanns en förändring i anhörigrollen vid den närstående äldres flytt från egen bostad till äldreboende, för anhöriga till äldre med BPSD-diagnos. Flertalet respondenter bekräftade hur deras anhörigroll hade förändrats, där dessa tidigare hade agerat anhörigvårdare i hemmet, för att i nuläget vara en besökare på äldreboendet. Respondenterna uttryckte blandade känslor utefter den förändrade situationen och anhörigrollen. Vidare hade samtliga av de deltagande respondenterna en bra och positiv upplevelse av vården på boendet. Respondenterna uttryckte att de kände sig delaktiga och involverade i vården av sin mor eller maka, där deras önskemål och åsikter beaktades av vårdpersonalen.
Med hjälp av studiens teoretiska utgångspunkter kan dessa ses som relevanta analysverktyg. Dessa analysverktyg kan ha bidragit till att få en djupare förståelse för anhörigperspektivet på äldre med BPSD-diagnos och anhörigas situation på äldreboende. Det resultat som har framkommit i vår studie sesvara samstämmig med majoriteten av resultatet ur den tidigare forskningen, främst gällande resultatet kring den förändrade anhörigrollen och upplevelsen av vården på boendet. Vad gäller anhörigas delaktighet kring vården av sin äldre, ses våra resultat inte vara samstämmigt med vissa resultat, som har illustrerats i avsnittet för tidigare forskning. Ur den tidigare forskningen som vi har tagit del av, ses anhörigas delaktighet på äldreboenden vara begränsad och otillräcklig.
Vår studie innefattar en undersökning av endast ett boende, där utsagorna i det stora hela var av positiv karaktär utifrån respondenternas egna erfarenheter och känslor. För fortsatt forskning kan det vara av vikt att genomföra en jämförande studie mellan olika boenden, eftersom anhörigas utsagor kan vara unika utifrån deras egen kontext. Detta för att undersöka anhörigas eventuellt förändrade anhörigroll samt deras delaktighet i och upplevelse av vården av sin äldre.
42
Vidare är vår förhoppning med studiens relevans för socialt arbete att biståndshandläggaren i kombination med den demografiska utvecklingen, ska fortsätta uppmärksamma anhörigas röst och vetskap kring sin närstående äldres situation samt behov. Detta mot bakgrund av respondenternas utsagor, där respondenterna uttrycker sitt engagemang angående sin mor eller makas vård och flytt till äldreboende. Med detta sagt, är det av fortsatt vikt att väga in anhörigas röst i arbetet som biståndshandläggare för att bidra till lämpliga val av kommunala insatser utefter äldres situation och behov. Vidare mot bakgrund av socialtjänstlagen (SFS 2001:453), den tidigare forskningen och vår studies resultat, kan det även ses som att anhörigas situation och behov är av fortsatt vikt att beaktas av biståndshandläggaren. I en vidare bemärkelse är det av vikt för området för socialt arbete, att se till anhörigas förändrade situation när deras närstående äldre flyttar till ett äldreboende.
43
Referenser
Abbey, A., Schneider, J., & Mozley, C. (1999). Visitors' views on residental homes. The British
Journal of Social Work, 29(4), 567-579.
Abramsson, M., & Hagberg, J-E. (2012). Omsorgens skugga: äldres strategier i boendet. I Eva Jeppsson-Grassman & Anna Whitaker (Red.), Åldrande och omsorgens gestaltningar: Mot
nya perspektiv (s. 125-144). Lund: Studentlitteratur.
Andershed, B. (1998). Att vara nära anhörig i livets slut: Delaktighet i ljuset - delaktighet i
mörkret. Uppsala: Uppsala universitet.
Andersson, I. (2011). Min syster fick alzheimer: Om vård och bemötande ur ett
anhörigperspektiv. Stockholm: Gothia.
Bryman, A. (2013). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Collins, L. G.,& Swartz, K. (2011). Caregiver Care. American Family Physician, 83(11), 1309- 1317
Efendic, E. &, Fahlin, L. (2016). Biståndshandläggaren och samvetsstressen: En kvalitativ
intervjustudie (Kandidatuppsats). Falun: Högskolan Dalarna. Tillgänglig: http://du.diva- portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A902380&dswid=-4754
Goffman, E. (2009). Jaget och maskerna: En studie i vardagslivets dramatik. Stockholm: Norstedts.
Irving, J. (2015). Beyond family satisfaction: Family-perceived involvement in residential care: Family involvement in residential care. Australasian Journal on Ageing, 34(3), 166-170. doi:10.1111/ajag.12163
Jarrick, A.,& Josephson, O. (1996). Från tanke till text: En språkhandbok för uppsatsskrivande
studenter. Lund: Studentlitteratur.
Jegermalm, M. (2003). Stöd till äldres anhöriga. I Eva Jeppsson-Grassman (Red.),
Anhörigskapets uttrycksformer (s. 157-184). Lund: Studentlitteratur.
Jegermalm, M., Malmberg, B., & Sundström, G. (2014). Anhöriga äldre angår alla. Jönköping: Hälsohögskolan.
44
Jegermalm, M. & Jeppsson Grassman, E. (2012). Omsorgens gestaltningar I civilsamhället. I Eva Jeppsson-Grassman & Anna Whitaker (Red.), Åldrande och omsorgens gestaltningar:
Mot nya perspektiv (s. 31-51). Lund: Studentlitteratur.
Jeppsson-Grassman, E. (2003). En bok anhörigskap. I Eva Jeppsson-Grassman (Red.),
Anhörigskapets uttrycksformer (s. 11-19). Lund: Studentlitteratur.
Kramer, B. J.,& Lambert, J. D. (1999). Caregiving as a Life Course Transition Among Older Husbands: A Prospective Study. The Gerontologist, 39(6), 658-667. doi: 10.1093/geront/39.6.658
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
McCaig, C. & Dahlberg, L. (2010). Introduction to Research and Evaluation Basics. I Colin McCaig & Lena Dahlberg (Red.), Practical research and evaluation: A start-to-finish guide
for practitioners (s. 13-28). London: SAGE.
Poletti, M., Nuti, A., Cipriani, G., & Bonuccelli, U. (2012). Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia: Factor analysis and relationship with cognitive impairment.
European Neurology, 69(1), 76-82. doi: 10.1159/000341956
Riley, M. W. (1998). A life course approach: Autobiographical notes. I J. Z. Giele & G. H. Elder Jr. (red.), Methods of life course research: Qualitative and quantitative approaches (28-51). London: Sage.
Sandberg, J., Lundh, U., & Nolan, M. R. (2001). Placing a spouse in a care home: the importance of keeping. Journal of clinical nursing, 10(3), 406-416
Seitz, D., Purandare, N., & Conn, D. (2010). Prevalence of psychiatric disorders among older adults in long-term care homes: A systematic review. International Psychogeriatrics, 22(7), 1025-1039. doi:10.1017/S1041610210000608
Smith, M., & Bowers-Brown, T. (2010). Different Kinds of Qualitative Data Collection Methods. I Colin McCaig & Lena Dahlberg (Red.), Practical research and evaluation: A
45
Socialstyrelsen (2004). God vård i livets slut: En kunskapsöversikt om vård och omsorg om
äldre. Hämtad 2016-11-03, från http://docplayer.se/8794874-God-vard-i-livets-slut-en- kunskapsoversikt-om-vard-och-omsorg-om-aldre.html
Socialstyrelsen (2012). Anhöriga som ger omsorg till närstående: omfattning och
konsekvenser. Hämtad 2017-04-01, från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18811/2012-8-15.pdf Socialstyrelsen (2016). Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom: stöd för
styrning och ledning. Hämtad 2016-11-01, från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20399/2016-11-7.pdf Socialstyrelsen (2016). Stöd till anhöriga: Vägledning för kommunerna för tillämpning av 5
kap. 10 § socialtjänstlagen. Hämtad 2017-02-18 från
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2016/2016-7-3/Sidor/default.aspx
SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Hämtad 2 april, 2017, från Riksdagen, http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453
Twigg, J., & Atkin, K. (1994). Carers Perceived: Policy and practice in informal care. Buckingham: Open University Press.
Whitaker, A. (2008). Fokus på Anhöriga: Anhörigskap och anhörigstöd i särskilt boende.
Hämtad 2016-11-01, från
https://www.socialstyrelsen.se/SiteCollectionDocuments/fokus_anhoriga_7.pdf
Whitaker, A. (2009) Family involvement in the institutional eldercare context. towards a new understanding. Journal of Aging Studies, 23(3), 158-167. doi:10.1016/j.jaging.2008.12.006 Wolmesjö, M. (2014). Introduktion. I Maria Wolmesjö & Annika Staaf (Red.), Rätt till bistånd
i äldreomsorg: Etik, juridik, praktik och profession (s. 13-28). Malmö: Gleerups.
Wolmesjö, M. (2014). Biståndshandläggarrollen. I Maria Wolmesjö & Annika Staaf (Red.),
Rätt till bistånd i äldreomsorg: Etik, juridik, praktik och profession (s. 33-49). Malmö:
46
Wolmesjö, M. (2014). Norrköpings kommun. I Maria Wolmesjö & Annika Staaf (Red.), Rätt
till bistånd i äldreomsorg: Etik, juridik, praktik och profession (s. 161-174). Malmö:
Gleerups.
Öberg, P. (2013). Livslopp i förändring. I Lars Andersson (Red.), Socialgerontologi (s. 51-73). Lund: Studentlitteratur.
47
Bilagor
Bilaga 1
Intervjuguide
Bakgrund
1. Hur gammal är du?
2. Vem är du i relation till din äldre?
3. Hur länge har din äldre bott på detta boende?
4. Hur såg boendesituationen ut innan din äldre flyttade hit?
Anhörigrollen
5. Har din äldre varit i behov av din hjälp innan flytt till äldreboendet? 6. Vem kom med förslaget om flytt till äldreboende?
7. Vad var skälet till din äldres flytt till detta boende?
8. Upplever du att din roll som anhörig kan ha förändrats då din äldre flyttat till detta boende?
9. Hur ofta besöker du din äldre? 10. Vad brukar ni göra vid besöken?
Delaktighet i och upplevelse av vården
11. Hur upplever du vården på boendet?12. Vad anser du att din äldre är i behov av på boendet? 13. Anser du att boendet tar hänsyn till dessa behov?
14. Hur ser du på kommunikation och bemötande mellan dig och vårdpersonalen? 15. Känner du att du blir involverad eller har någonting att säga till om angående vården
för din äldre?
16. Vilka för- och nackdelar har din äldres flytt till äldreboende inneburit för dig?
48
Bilaga 2
Blankett för etisk egengranskning av studentprojekt som involverar människor Projekttitel: Anhörigperspektivet på äldre med beteendemässiga och psykiska symtom vid demens Student/studenter: Cassandra Lundblad & Malin Gustafsson
Handledare: Magnus Jegermalm
Ja Tveksamt Nej
1 Kan frivilligheten att delta i studien ifrågasättas, d.v.s. innehåller studien t.ex. barn, personer med nedsatt kognitiv förmåga, personer med psykiska funktionshinder samt personer i beroendeställning i förhållande till den som utför studien (ex. på personer i beroendeställning är patienter och elever)?
x
2 Innebär undersökningen att informerat samtycke inte kommer att inhämtas (d.v.s. forskningspersonerna kommer inte att få full information om undersökningen och/eller möjlighet att avsäga sig ett deltagande)?
x
3 Innebär undersökningen någon form av fysiskt ingrepp på forskningspersonerna?
x
4 Kan undersökningen påverka forskningspersonerna fysiskt eller psykiskt (t.ex. väcka traumatiska minnen till liv)?
x
5 Används biologiskt material som kan härledas till en levande eller avliden människa (t.ex. blodprov)?
x
6 Avser du att behandla känsliga personuppgifter som ingår i eller är avsedda att ingå i en struktur (till exempel ett register)?
Med känsliga personuppgifter avses, enligt
Personuppgiftslagen (PuL), uppgifter som berör hälsa eller sexualliv, etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse samt medlemskap i fackförening
x
7 Avser du att behandla personuppgifter som avser lagöverträdelser som innefattar brott, domar i brottmål, straffprocessuella tvångsmedel eller administrativa
frihetsberövanden, och som ingår i eller är avsedda att ingå i en struktur (till exempel ett register)?
x
49
Bilaga 3
50