Institutionen för samhällsvetenskaper, Södertörns högskola, 141 89 Huddinge, tfn 08-608 40 00,
Besöksadress: Alfred Nobels allé 7, Flemingsberg
55
Kapitel 5 Slutdiskussion
5.1 Diskussion
Vårt syfte var att ta reda på hur media gestaltar och framställer socialarbetarnas arbetsmiljö och dess effekter. Under arbetet med denna studie har vi sett att socialarbetarnas arbetsmiljö framställs i artiklarna som katastrofal. Vi läser om socialarbetare som flyr på grund av tunga arbetskrav och om en arbetsmiljö präglad av hot och våld. Genom läsningen av den tidigare forskningen och de insamlade tidningsartiklarna kan vi se att det inte är speciellt stora skillnader i hur de skriver fram arbetssituationen för socialarbetarna trots det långa tidsspannet mellan artiklarna och studierna.
Vi, precis som de flesta i samhället konsumerar massmedia näst intill dagligen. Vår världsbild formas av det vi möter och det vi ser, vilket får oss studieförfattare att fundera över vår egen framtid. Som nyexaminerade socionomer och därmed nya i yrkeskåren får vi en bild genom media av vår kommande arbetsplats, som inte gestaltas ur en så önskvärd synvinkel. Vi tänker oss att det som synliggörs i artiklarna inte enbart påverkar oss utan även allmänheten, såtillvida att framställningen sällan är positivt vinklad. Frågan är vad det genererar för intryck på läsarna angående socialtjänsten, dess yrkeskår och som arbetsplats, om media frekvent gestaltar den i negativa sammanhang? Media anses vara en central informationskälla i samhället och vår föreställning var att medierna har ett inflytande på allmänhetens uppfattning av verkligheten.
Oavsett hur journalisterna, politikerna eller läsarna konstruerar och förstår omvärlden, anser vi att mediagestaltning bidrar till att skapa åsikter och forma värderingar efter medieinnehållet.
Hur artiklarna om socialarbetarnas arbetsmiljö skildrats anser vi förmedlar, medvetet eller omedvetet, en häpnadsväckande bild till allmänheten som medför tvivel. Vi ställer oss därmed frågan om vad medias skildring av en nedåtgående socialtjänst har för intryck på oss. Det vill säga, hur ska vi som inte är färdigutbildade, hantera den bild som media skapar av socialtjänstens arbetsmiljö utan att bli avskräckta från att arbeta med myndighetsutövning?
Vi kan inte försäkra att vi fått fram ett generaliserbart resultat på hur medias gestaltning exakt påverkar allmänheten eller vilka effekter det framkallar. Men vi kan ändå med hjälp av de olika
Institutionen för samhällsvetenskaper, Södertörns högskola, 141 89 Huddinge, tfn 08-608 40 00,
Besöksadress: Alfred Nobels allé 7, Flemingsberg
56
gestaltningarna förstå att det journalisterna förmedlar är till viss del utifrån ett informativt perspektiv men samtidigt finns det möjligtvis ett egenintresse från aktörerna som får komma till tals vinkla gestaltningarna efter journalisternas egna värderingar. Vi frågar oss om det är ett fenomen skapat av massmedia utifrån vad som lockar flest prenumeranter eller om gestaltningen är ett resultat av hur dagens samhälle är konstruerat när det gäller hjälpyrken.
Kommer vi kunna ha möjlighet att påverka vår framtida arbetsplats? Eller kan vi redan nu räkna med att gå på knäna inom en snar framtid?
5.2 Avslutande ord och uppslag till vidare studier
Resultatet som framkommer i studien belyser medias tendenser att framställa socialarbetarnas arbetsmiljö som “katastrofal” samtidigt som att politiker och chefer gör uttalanden om förbättringsplaner. Förhoppningen med studien och dess resultat är att belysa medias framställning av socialarbetarnas arbetsmiljö och genom detta bidra till att uppmärksamma de förändringar som skulle behöva ske.
Under studiens gång uppmärksammade vi journalisternas tendenser att omnämna handlingsplaner, utredningar från arbetsmiljöverket och fackrepresentanters missnöje med långa implementerings tider, vilket bidrog till vår uppfattning om att vidare studier angående de handlingsplaner som tas upp i artiklarna. Vår nyfikenhet angående handlingsplanerna och arbetsmiljöverkets granskningar rymdes inte i denna studie men finns kvar. Har någon eller några av de utformade handlingsplanerna implementerats? Hjälpte den sänkta arbetstiden som en av tidningsartiklarna tar upp? Vidare anser vi även att det vore intressant för framtida forskning att undersöka socialarbetarnas uppfattning om medias framställning av deras arbetsmiljö. Avslutningsvis anser vi att medias bild av socialarbetarnas arbetsmiljö är skrämmande. En arbetsplats som präglas av hot, våld, ohälsa och stress är något som borde tas på allvar. Politiker borde prioritera ekonomiska resurser för att stärka upp socialtjänsten i Sverige vad gäller arbetsmiljön.
Institutionen för samhällsvetenskaper, Södertörns högskola, 141 89 Huddinge, tfn 08-608 40 00,
Besöksadress: Alfred Nobels allé 7, Flemingsberg
57
Referens
Akademikerförbundet, SSR (u.å). Kampanj: Stoppa kompetensflykten.
<https://akademssr.se/fortroendevald/kampanj-stoppa-kompetensflykten> [2019-04-15]
Andersson, G & Lundström, T. (2004) Socialarbetare om massmedier. Nordisk sosialt arbeid, (01), pp.2–18. Oslo: Universitetsforlaget Idunn.
< https://www-idunn-no.till.biblextern.sh.se/file/pdf/33196411/nsa_2004_01_pdf.pdf >
Arbetsmiljöverketa (2016) Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön – viktiga pusselbitar i en god arbetsmiljö. Vägledning till föreskrifterna om organisatorisk och social
arbetsmiljö. AFS 2015:4 [Elektronisk resurs]. Arbetsmiljöverket
<
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/bocker/den-organisatoriska-och-sociala-arbetsmiljon-viktiga-pusselbitar-i-en-god-arbetsmiljo-vagledning-h457.pdf >
Arbetsmiljöverketb (2016) Faktablad Socialsekreterare, Korta arbetsskadefakta Nr 2/2016 [Elektronisk resurs]. Arbetsmiljöverket
< https://www.av.se/globalassets/filer/statistik/arbetsmiljostatistik-socialsekreterare-korta-arbetsskadefakta-nr-2-2016-faktablad.pdf >
Arbetsmiljöverketc (2018) Arbetsorsakade besvär 2018 [Elektronisk resurs]. Arbetsmiljöverket
< https://www.av.se/globalassets/filer/statistik/arbetsorsakade-besvar-2018/arbetsorsakade_besvar_2018_rapport.pdf >
Arbetsmiljöverketd (2018) Projektrapport - Socialsekreterares arbetsmiljö [Elektronisk resurs]. Arbetsmiljöverket
< https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/rapporter/slutrapport-socialsekreterares-arbetsmiljo.pdf >
Ben Shlomo, S. & Levin‐Keini, N. (2017). Who owns the trauma? A Kleinian perspective on the dialogue between child protection social workers and the media. Child & Family Social Work, ss. 146-154.
Bengtsson, S, Bolin, G, Forsman, M, Jakobsson, P och Johansson, S (2017). Medielandskap och mediekultur: en introduktion till medie- och kommunikationsvetenskap. 1. uppl.
Stockholm: Liber
Blomberg, H. (2019). "We're not magicians!" On the Use of Rhetorical resourcesmin Swedish news media narratives portraying the social services and social workers. Qualitative social work, 229–246.
Blomberg-Kroll, H. Kroll, C. Lundström, T. & Swärd, H. (red.) (2007). Sociala problem och socialpolitik i massmedier. [Elektronisk resurs]. Lund: Studentlitteratur
Eklöf, M (2017). Psykosocial arbetsmiljö: begrepp, bedömning och utveckling. Upplaga 1 Lund: Studentlitteratur
Institutionen för samhällsvetenskaper, Södertörns högskola, 141 89 Huddinge, tfn 08-608 40 00,
Besöksadress: Alfred Nobels allé 7, Flemingsberg
58
Enbom, J. Sjöström, S. & Öhman, A. (2014). Institutionella villkor för mediehantering - en jämförande kartläggning mellan socialtjänst, skola och polis. Socialvetenskaplig tidskrift, ss.
105–126.
Esaiasson, P. (red.) (2017). Metodpraktikan konsten att studera samhälle, individ och marknad. Johanneshov: MTM
Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. 2., utök. uppl.
Stockholm: Liber, ss. 16–43
Jacobsen, D, I. (2012). Förståelse, beskrivning och förklaring: introduktion till samhällsvetenskaplig metod för hälsovård och socialt arbete. 2., utök. Uppl.
Lund: Studentlitteratur
Josefsson, C. (2017). Med bredden som spets: om socionomers yrkesidentitet. (1. Uppl.) Stockholm: Idealistas förlag.
Lloyd, C. King, R. & Chenoweth, L. (2002). Social work, stress and burnout: A review.
Journal of Mental Health, 255-265.
Mediekompass (2018). Texter i tidningen [lärobjekt]. Tema: Mediekunskap. Publicerad 1 januari. < http://www.mediekompass.se/lektionstips/texter-i-tidningen/ > [2019.04.13]
Nationalencyklopedin. (u.å.a). Arbetsmiljö.
< https://www-ne-se.till.biblextern.sh.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/arbetsmiljö > [2019-05-24]
Nationalencyklopedin. (u.å.b). Tredje statsmakten.
< http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/tredje-statsmakten > [2019-04-22]
Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2015). Från stoff till studie, om analysarbete i kvalitativ forskning. Lund: studentlitteratur. uppl. 1:1
SFS 1949:105. Tryckfrihetsförordning. Stockholm: Justitiedepartementet L6.
Shehata, A (2015) Journalistikens dagordningar och gestaltningar I: Handbok i journalistikforskning. Michael Karlsson, Jesper Strömbäck (red.) 1. uppl. Lund:
Studentlitteratur, ss. 353–372.
Strömbäck, J. (2014). Makt, medier och samhälle: En introduktion till politisk kommunikation. (2:1 Uppl.). Lund: författaren och studentlitteratur
Tham, P. (2018). A professional role in transition: Swedish child welfare social workers’
descriptions of their work in 2003 and 2014. British Journal of Social Work, 449–467.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. < ISBN 978-91-7307-352-3 >
Widén, P. (2015). Kvalitativ textanalys. I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) Handbok i kvalitativ analys. 2., utök. uppl. Stockholm: Liber, ss. 176–193.
Institutionen för samhällsvetenskaper, Södertörns högskola, 141 89 Huddinge, tfn 08-608 40 00,
Besöksadress: Alfred Nobels allé 7, Flemingsberg
59
Bilaga
Empiriskt material – tidningsartiklar
Bouvin, E. och Dragic, M. (2018). Sju av tio socialsekreterare har tröttnat och vill byta yrke. Dagens Nyheter, 11 maj, s. 4.
Fagerström, E. (2016). Forskare: attitydskifte nödvändigt. Sydsvenskan, 30 mars, ss. 2–3.
Grahn-Hinnerfors, G. och Larsson, A. (2016). Rädslan gör folk sjuka. Göteborgs-Posten, 10, maj, ss. 8–9.
Göteborgs-Posten. (2018). Kortare arbetstid ska få folk att stanna, 4 september, ss. 11–12.
Göteborgs-Posten. (2015). Svårt att leva upp till lagen, 14 november, ss. 6–7.
Haglund, A. (2018). Socialsekreterare flyr sitt tungt belastade yrke. Svenska Dagbladet, 15 december, s. 18.
Nandorf, T. (2017). Hot och våld är vardag för socionomerna. Dagens Nyheter, 8 november, s. 19.
Nandorf, T. (2015). Dyster bild av socialsekreterares vardag. Dagens Nyheter, 15 februari, ss.
34–35.
Pettersson, M. (2019). Socialtjänsten specialutbildas för att hantera hot. Göteborgs-Posten, 24 mars, s. 18.
Pradet, E. (2018). Socialsekreterare: "Pulsen gick upp bara jag kom till jobbet". Svenska dagbladet, 23 april, s. 6.
Sydsvenskan (2016). Socialsekreterarna får allt mindre stöd, 19 oktober, s. 4.
Sydvik, P. (2019). Arbetsmiljön i Angered tvingar fram dyra konsulter. Göteborgs-Posten, 15 mars, s. 13.
Tottmar, M. (2016). Personalen flyr – ny plan ska rädda socialtjänsten. Dagens Nyheter, 8 februari, s. 6.
Westerberg, O. (2018). Varannan socialsekreterare sömnlös på grund av jobbet. Sydsvenskan, 7 april, s. 4.
Yousuf, E. (2018). V vill satsa på Göteborgs socialtjänst. Göteborgs-Posten, 28 augusti, ss.
13–14