Vi har visat att socialsekreterarnas möjligheter att tänja på sitt handlingsutrymme till stor del styrs av vem socialsekreteraren är som person. En driven person som finner möjligheter i det
41
mesta istället för att se hinder kan vidga sitt handlingsutrymme. Är det rimligt, ska det för klientens insatser spela någon roll vem de möter hos socialtjänsten?
Kanske borde det finnas en mer nationell enighet inom socialt arbete med mer tydliga riktlinjer kring vad som ska ingå i barnperspektivet. För trots att det idag finns riktlinjer är utrymmet till tolkning stort och förutsättningarna för att ett barn ska få det stöd och den hjälp det behöver kan skilja sig åt. Utifrån den forskning vi har tagit del samt vad delar av resultatet visar tänker vi att det är bra för barnen att få berätta sin historia så snart som möjligt, för att bryta tabun som finns kring våldet inom familjen. Vi tänker också att om polisens arbete drar ut på tiden och barnet står själv med sin berättelse för länge kanske de börjar tveka.
Bekräftelse över det som har hänt är något av det viktigaste för dessa barn (Eriksson & Näsman, 2009). Resultatet visar också på att eventuella budgetbegränsningar kan innebära att socialsekreterarna slåss om resurserna. Är det rättsäkert? Ska hur engagerad barnets
socialsekreterare är bli avgörande för vilken hjälp de kan få? Dagens handlingsutrymme gör att det finns en stor variation inom socialt arbete i Sverige, på både gott och ont. Det kan till exempel innebära att socialsekreterarna kan gå utanför sina ramar. De kan trots att föräldrarna inte vill ta emot hjälp, hota om LVU för att de ser att det är det bästa för barnet men det kan också som vi skrev vara en risk för att vissa inte får den hjälp de behöver. Hur hade det då sett ut med ett mer begränsat handlingsutrymme? Hade det automatiskt blivit mer rättsäkert? Det är svårt att säga, vi tror att det kan vara bra med en variation och ett handlingsutrymme för socialsekreterarna, men vissa tydligare riktlinjer kring barnperspektivet kan vi se ett behov av.
Den tidigare forskning vi tagit del av visar att barn som inte längre bor tillsammans med sin aggressiva pappa kan ha svårt att känna sig helt trygga. Något som vi då tycker är viktigt är att även arbeta motivationsinriktat med papporna så att de vill ta emot hjälp. Vi har under våra intervjuer förstått att det arbetet är under uppbyggnad i flera av kommunerna, en del socialsekreterare har fått utbildning inom det och andra har nämnt att de försöker tänka på och arbeta mer med pappan.
Vi har med vår studie haft ambitionen att förstå hur barnperspektivet beaktas i
socialsekreterares möte med familjer där våld förekommer. Det är som vi sagt ett relativt nytt område inom forskningen, men den forskning som bedrivits har visat på vissa brister i arbetet med barnperspektivet. Att inom forskningen fortsätta lyfta fram och öka kunskapen i arbetet med barn som upplever våld anser vi är av vikt för en framtida utveckling.
42
Referenser
Arnell, Ami & Ekbom, Inger (2010). och han sparkade mamma: trappanmodellen i möte med
barn som bevittnat våld. 3. uppl. Stockholm: Gothia
Bryman, Alan (2011).Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber
Burcar, Veronica (2008) Mäns våld mot kvinnor i nära relationer – och barn som upplever
våld, en forsknings- och kunskapsöversikt. Polishögskolans serie i polisiärt arbete:
Sörentorp Solna
Ekbom, Inger & Landberg, Åsa (2007), ”Fokuserade terapigrupper för förskolebarn” I Eriksson, Maria (Red.), Barn som upplever våld: nordisk forskning och praktik, 1. uppl., Stockholm Gothia förlag
Eliasson, Mona (2000) Mäns våld mot kvinnor Norhaven A/S, Viborg, Danmark
Eriksson, Maria (2003) I skuggan av pappa – familjerätten och hanteringen av fäders våld. Diss. Uppsala Universitet, Stehag: Gondolia
Eriksson, Maria & Näsman, Elisabeth (2008) ”Barn som offer och aktörer” Sociologisk
forskning vol. 45 nr 2: 81-86
Eriksson, Maria & Näsman, Elisabeth (2009) ”Utsatta barn i familjerättsprocesser: utredares bemötanden och barns strategier”. Socialvetenskaplig tidsskrift nr 1
Forsberg, Hannele & Pösö, Tarja (2007) ”Rädsla, förvirring, glädje - barnets position vid övervakat umgänge”. I Eriksson, Maria (Red.), Barn som upplever våld: nordisk forskning
och praktik, 1. uppl., Stockholm Gothia förlag
Hindberg, Barbro (1990).Familjevåld som drabbar barn. Stockholm: Socialstyr.
Hindberg, Barbro (2001).När omsorgen sviktar: om barns utsatthet och samhällets ansvar.
2.uppl., Stockholm: Rädda barnen
Hjörne, Eva, Juhila, Kirsi & van Nijnatten Carolus (2010) “Negotiating dilemmas in the practices of street-level welfare work”, International Journal of Social Welfare 19: 303-309 ISSN 1369-6866
Hydén, Margareta (1995). Kvinnomisshandel inom äktenskapet: mellan det omöjliga och det
möjliga. 1. uppl. Stockholm: Liber utbildning
Johansson, Roine (2007).Vid byråkratins gränser: om handlingsfrihetens organisatoriska begränsningar i klientrelaterat arbete. 3. uppl. Lund: Arkiv
43
Järvinen, Margaretha & Mik-Meyer, Nanna (2003a), ”Inledning: Att skabe en klient”, I: Järvinen, Margaretha & Mik-Meyer, Nanna (red.) At skabe en klient: institutionelle
identiteter i socialt arbejde. Köpenhamn.: Hans Reitzel
Järvinen, Margaretha & Mik-Meyer, Nanna (2003b), Institutionelle paradokser, I: Järvinen, Margaretha & Mik-Meyer, Nanna (red.) At skabe en klient: institutionelle identiteter i
socialt arbejde. Köpenhamn.: Hans Reitzel
Karlsson, Kay (2008). Anknytning: om att tolka samspelet mellan föräldrar och små barn. 1. uppl. Stockholm: Gothia
Källström Cater, Åsa (2004) Negotiating normality and deviation – fathers violence against
mother from children’s perspectives Örebro Studies in social work 5. Diss.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009).Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl.
Lund: Studentlitteratur
Leviner, Pernilla (2011).Rättsliga dilemman i socialtjänstens barnskyddsarbete. Diss.
Stockholm : Stockholms universitet, 2011
Lipsky, Michael (2010).Street-level bureaucracy: dilemmas of the individual in public services. 30th anniversary expanded ed. New York: Russell Sage Foundation
McAlister Groves, Betsy (2001) “When home isn’t safe: Children and domestic violence”.
Smith College Studies in social work Vol. 71 no 2: 183-207
Norström, Carl & Thunved, Anders (2010). Nya sociallagarna: med kommentarer, lagar och
förordningar som de lyder den 1 januari 2010. 23. uppl. Stockholm: Norstedts Juridik
Repstad, Pål (2007) Närhet och distans, kvalitativa metoder i samhällsvetenskap 4:e upplagan Studentlitteratur
Rosell, Sven (2011) ”Dåligt skydd för våldsutsatta kvinnor och barn”. Socionomen nr 6: 66-67 Stanley, Nicky, Miller, Pam & Richardson Foster, Helen (2012) “Engaging with children’s
and parent’s perspectives on domestic violence”. Child & family social work vol: 17 no 2: 192-201
Sundhall, Jeanette (2008) ” Tystade barn? om barns röster i utredningstexter”. I Maria Eriksson, Åsa Källström Cater, Gunilla Dahlkild-Öhman & Elisabeth Näsman, (red.):
Barns röster om våld, att tolka och förstå. Malmö: Gleerups Utbildning AB
Thomassen, Magdalene (2007) Vetenskap, kunskap och praxis - introduktion i
44
Weinehall, Katarina (1997) Att växa upp i våldets närhet. Ungdomars berättelser om våld i
hemmet. Diss. pedagogiska institutionen, Umeå universitet
Överlien, Carolina (2007) ”Barn som upplever våld mot mamma – vad säger forskningen?”
Nordisk socialt arbeid volym 27 nr 4, 238-250
Överlien, Carolina & Hydén, Margareta (2007) ”Att tvingas lyssna – hur barn bevittnar pappas våld mot mamma”. Barn: nytt fra forskning om barn i Norge Vol. 25 nr 1: 9-25 ISBN: 0800 - 1669
Överlien, Carolina & Hydén, Margareta (2009) “Children’s actions when experiencing domestic violence”, Childhood- A global journal of child research vol. 16 no 4: 479-296 Öystein Steinsvåg, Per (2007) Få slut på våldet – om säkerhetsarbete för barn, I Eriksson,
Maria (Red.), Barn som upplever våld: nordisk forskning och praktik, 1. uppl., Stockholm Gothia förlag
Elektroniska källor:
Brå (2012) Misshandel mot kvinnor
http://www.bra.se/bra/brott--statistik/kvinnomisshandel.html Brott & Statestik/Kvinnomisshandel/ Misshandel mot kvinnor [2012-10-08]
Brå Rapport (2009:12). Våld mot kvinnor och män i nära relationer: våldets karaktär och
offrens erfarenheter av kontakter med rättsväsendet. Stockholm: Brottsförebyggande rådet
(BRÅ) Tillgänglig på Internet: http://www.bra.se/extra/measurepoint/?module_instance=4&name=V_ld_mot_kvinnor_i_ n_ra_relationer_webb.pdf&url=/dynamaster/file_archive/090528/6e024e8bbb1ac22fa441d 47fcc3bec1a/V%255fld%255fmot%255fkvinnor%255fi%255fn%255fra%255frelationer% 255fwebb.pdf
Socialstyrelsen, (2005), När mamma blir slagen [Elektronisk resurs] : att hjälpa barn som
levt med våld i familjen. (2005). Stockholm: Socialstyrelsen
45