Slutdiskussion

Musikundervisning som inspireras av barns lek kan utformas på ett sätt som hjälper dem att utveckla sin musikalitet. Att få skapa och improvisera bidrar till lustfyllt lärande. Ofta handlar det om att våga ta plats samtidigt som ingen ska behöva bli tvingad till det. Nova väntade och iakttog hur Stella och jag gick till väga i aktiviteten innan hon kände sig bekväm eller kände att det fanns utrymme för henne att ta initiativ till sång. Gruppdynamiken kan ha påverkat hur barnen och jag interagerade med varandra eftersom det fanns viss utmaning i att hitta

utrymme att ta plats och känna sig trygg med att skapa. Stella tog ofta initiativ och väntade sällan in Nova även när jag sjöng eller ställde frågor specifikt till Nova. Utifrån filmen gick det också att se att mitt eget agerande vid flera tillfällen påverkade eller avbröt Nova när hon försökte säga eller sjunga något. Det var något jag inte var uppmärksam på under tiden vi lekte.

Genom samspelet lärde vi känna varandra bättre. Jag fick bättre förståelse för hur barnen tänkte när vi kommunicerade och skapade tillsammans. Då kunde jag aktivt använda det jag lärde mig om barnen för att utmana deras kreativa förmåga. På så sätt kunde barnen troligen närma sig sina proximala utvecklingszoner. Barnen skapade egna ramar och frågeställningar i leken och ritandet som gjorde att jag fick mer information om deras tankar och reflektioner än i samtal med barnen. Min roll skiftade mellan att vara deltagare i leken och lärare med

frågeställningar om leken vilket kan ha påverkat hur barnen förstod syftet med samtalet. I lek kan barn tänka på saker som inte är närvarande eller uppenbara (Smidt, 2010, s. 145). Stella och Novas kognitiva förmåga synliggjordes i leken.

För att förstå barnens lek och sångimprovisation behövde jag ha ett öppet förhållningssätt till deras relation till musik. Genom att vara lyhörd kunde jag ta tillvara på barnens idéer men var ibland inte lika lyhörd när det gällde att ta ett steg tillbaka och att skapa utrymme för

reflektion. Det kan ha behövts både för barnens och min egen skull. Eventuellt påverkades hela situationen eftersom det redan fanns en idé om vad vi skulle göra, förberedelser och en mobilkamera som filmade observationerna. Situationen upplevdes växla mellan faktisk lek och improviserat framförande. Eftersom vi inspirerades av varandra och lekte utifrån varandras idéer var det viktigt att barnen fick byta lek och riktning. Då kunde de prova sina kunskaper och idéer ur olika roller och perspektiv.

Genom att ta tillvara på barns improvisation, skapande och berättande, genom bland annat sång, kan jag i min framtida undervisning underlätta barns lärande och utveckling inom ämnet musik. Musiklektioner i grundskolan kan ha moment med musikskapande där läraren i

samråd med barnen skapar eller föreslår ramar som barnen kan imitera och utgå ifrån i sitt skapande. Tydliga ramar som till exempel antal toner, givna rytmiseringar och tema kan vara förslag att utgå från som bidrar till fantasi och skapande.

Lektioner och moment kring musikskapande täcker många av de kunskapskrav som står skrivna i skolans styrdokument. Istället för att utforma musiklektioner utifrån de centrala innehåll och kunskapskrav som står skrivna i kursplanen för musik i läroplanen för

grundskola, förskoleklass och fritidshem (Lgr11, 2019) kan lektioner utformas utifrån ett inre

behov och intresse att skapa och ändå nå de angivna kursmålen i ämnet musik. Det handlar om att barn ska få möjlighet att lära, utvecklas och utforska musikalitet utifrån sig själva. Till exempel genom att skapa musik och sånger, vilket Nova och Stella gjorde och visade att de hade kunskap om i den här undersökningen. Barn börjar sjunga och göra musik redan när de är mycket små. Det vill jag aktivt arbeta med och ta vara på i min musikundervisning för att integrera barns egna erfarenheter och intressen med ämnet musik i skolan.

5.8.Vidare forskning

För att utforma och prova teorier om hur lärande sker när barn utforskar musikalitet behövs flera längre studier göras. Då finns tid och resurser att analysera utifrån olika faktorer som kan spela roll i barns musikaliska utveckling. Vuxna och barn behöver en öppen och bred syn på vad musikalitet är utan värderingar som hämmar spontanitet och mod att skapa. Det kan vara olika beroende på individ, roll, situation och sammanhang. När barn och vuxna utforskar musikalitet utvecklas och förändras vår uppfattning om vad musikalitet är. Det behövs kontinuerliga diskussioner för att synliggöra bredden och komplexiteten i vad musik innebär. Barns skapande bidrar till att få syn på deras process och inre känslospråk. Det kan tas tillvara på i undervisning genom att låta barn vara med och bestämma innehåll och tillvägagångssätt. Den vuxne kan lära sig om barns intressen och förutsättningar genom att låta barn få mer utrymme att bestämma i musikaktiviteter och lägga större betoning på rörelse. Det kan

underlätta lärandet om barn får röra sig samtidigt som de sjunger eller spelar eftersom kropp och sinne samspelar. När vi försöker dela upp musikaliska aktiviteter i element som sång och rörelse separerar vi funktioner i hjärnan som samverkar. Barn som får utforska musikalitet tidigt i livet bygger nätverk mellan olika känslouttryck. Det bidrar till att få syn på inre processer som främjar personligt uttryck och konstnärligt skapande.

Referenser

Abrahamsson, S. & Wennberg, S. (2015). Rösträtt - Barns rätt till musik på barns villkor. I Y. Hofvander Trulsson & A. Houmann, (Red.), Musik och lärande i barnets värld (s. 29–37). Lund: Studentlitteratur.

Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion - Vetenskapsfilosofi och

kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.

Angelo, E. & Sæther, M. (2014). Barnet och musiken - En introduktion i musikpedagogik för

förskollärare. Malmö: Gleerups.

Bell, J. (2011). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur. Bjørkvold, J.-R. (2005). Den musiska människan. Malmö: Runa förlag.

Brandell, K. (2018). Musikskapande barn. (Självständigt arbete, Uppsala Universitetet). Från https://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1204513/FULLTEXT01.pdf Hämtad

2019-09-04

Burnard, P. (2015). Kreativ undervisning för barn i förskolan och grundskolan. I Y.

Hofvander Trulsson & A. Houmann, (Red.), Musik och lärande i barnets värld (s. 13–28). Lund: Studentlitteratur

Dewey, J. (2004). Individ, skola och samhälle - Utbildningsfilosofiska texter. Stockholm: Natur & kultur.

Ehrlin, A. (2015). Musik i förskolan. I Y. Hofvander Trulsson & A. Houmann, (Red.), Musik och lärande i barnets värld (s.119 - 129). Lund: Studentlitteratur.

Fangen, K. (2005). Deltagande observation. Stockholm: Liber.

Fagius, G. (2007). Barn och sång: Om rösten, sångerna och vägen dit. Lund: Studentlitteratur.

Frost, 2013. [Film] , Chris Buck & Jennifer Lee, USA: Disney

Fryklund, E. & Wennberg, S. (2014). Gemensam sång. I Y. Holmberg, (Red.), Rösträtt - Musik på barns villkor (s. 55–71). Stockholm: Ghermans Musikförlag.

Hammersley, M. & Atkinson, P. (1995). Ethnography - Principles in practice. London: Routledge.

Hansen Orwenhag, M (2013). Barnintervjun - Ur barnperspektiv och barns perspektiv. I E. Erlandson & L. Sjöberg, (Red.), Barn- och ungdomsforskning - Metoder och arbetssätt (s. 157–177). Lund: Studentlitteratur.

Hattie, J. (2009). Synligt lärande - En syntes av mer än 800 metanalyser om vad som

påverkar elevers skolresultat. Stockholm: Natur och kultur.

Holmberg, Y. (2014). Musikskap - Musikstunders didaktik i förskolepraktiker.

(Doktorsavhandling, Malmö Högskola, Fakulteten för lärande och samhälle). Från https:// portal.research.lu.se/portal/files/3078418/4352960.pdf Hämtad 2019-09-19

Hwang, P. & Nilsson, B. (2011). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur & Kultur. Huizinga, J. (1949). Homo Ludens - A study of the play - Element on culture. London:

Routledge & Kegan Paul. Från http://art.yale.edu/file_columns/0000/1474/ homo_ludens_johan_huizinga_routledge_1949_.pdf Hämtad 2019-10-03

Johansson, E. & Pramling, I. (2007). “Att lära är nästan som att leka” - Lek och lärande i

förskola och skola. Stockholm: Liber.

Jansson, R. (2007). Stora musikguiden - Musikteori för alla. Stockholm: Notfabriken music publishing.

Kullberg, B. (2004). Lust- och undervisningsbaserat lärande - ett teoribygge. Lund: Studentlitteratur.

Nachmanovitch, S. (1990). Spela fritt - Improvisation i liv och konst. Göteborg: Ejeby. Persson Aronson, M. (2013). Ska vi leka med musik? - Om förutsättningar för barns eget

kreativa musikutforskande inom ramen för förskolans verksamhet och tillsammans med vuxna. (Magisteruppsats, Örebrouniversitetet). Från https://www.diva-portal.org/smash/

get/diva2:653682/FULLTEXT02.pdf Hämtad 2019-09-11.

Saar, T. (2005). Konstens metoder och skolans träningslogik. (Forskningsrapport, Karlstads universitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap) Från https://www.diva-portal.org/ smash/get/diva2:25217/FULLTEXT02.pdf Hämtad 2019-10-01.

Skolverket Lgr11 (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: reviderad 2019. Stockholm: Skolverket. Från https://www.skolverket.se/

publikationsserier/styrdokument/2019/laroplan-for-grundskolan-forskoleklassen-och-fritidshemmet-reviderad-2019 Hämtad: 2019-12-31.

Skoog, T. (2013). Måste man välja vilket ben man måste stå på? Om metodtriangulering. I E. Erlandson & L. Sjöberg, (Red.), Barn- och ungdomsforskning - Metoder och arbetssätt (225–243). Lund: Studentlitteratur.

Small, C. (1998). Musicking - The meanings of performing and listening. Middletown, Connecticut: Wesleyan University Press.

Smidt, S. (2010). Vygotskij och de små och yngre barnens lärande. Lund: Studentlitteratur. Strandberg, L. (2006). Vygotskij i praktiken - Bland plugghästar och fusklappar. Stockholm:

Norstedts akademiska förlag.

Sundin, B. (1995). Barns musikaliska utveckling. Falköping: Liber Utbildning.

Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken - Ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur. Säljö, R. (2015). Lärande - En introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerups

Utbildning.

Uddén, B. (2001). Musisk pedagogik med kunskapande barn: Vad Fröbel visste om visan som

tolkande medel i barndomens studiedialog. (Doktorsavhandling. Kungliga

Musikhögskolan i Stockholm, Centrum för Musikpedagogisk forskning). Från https:// pubs.sub.su.se/5574.pdf Hämtad 2019-09-17

Vetenskapsrådet (2017). God Forskningssed. Från https://www.vr.se/download/

18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf Hämtad 2019-10-01

Vygotskij. L S. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen: Göteborg: Daidalos. Vygotsky. L S. (1978). Mind and society - The development of higher psychological

processes. London: Harvard University Press.

Wallerstedt, C. (2015). Musikdidaktik i förskolan - Att utveckla barns skapande förmåga. Stockholm: Gothia Fortbildning.

Wassrin, M. (2013). Musicking - kreativ improvisation i förskolan. (Licentiatuppsats, Stockholms Universitetet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen) Från http:// www.diva-portal.org/smash/get/diva2:613061/FULLTEXT01.pdf Hämtad 2019-09-04. Wiklund, U. (2001). - Den lydiga kreativiteten: Om barn, estetik och lärande.