8. Diskussion
8.4 Slutdiskussion
Genomgående i intervjuerna var att ensamhet betraktades som en subjektiv upplevelse och känsla medan social isolering var ett mer objektivt tillstånd, även om vissa av respondenterna inte explicit gjorde skillnad mellan begreppen “ensamhet” och “social isolering”. Det framkom till exempel att vissa personer väljer att vara ensamma, med betydelsen att de väljer att isolera sig. Vi anser därför att ensamhet är något som man kan drabbas av och som man inte väljer själv medan social isolering kan vara både självvalt och ofrivilligt. Svårigheten att identifiera ensamhet och social isolering kan bero på det faktum att många äldre inte vill berätta om det på grund av att det är ett privat och tabubelagt ämne. Detta stöds även av tidigare forskning. Svårigheter att identifiera ensamhet kan föreligga när det finns ett socialt nätverk kring den äldre personen. Ensamhet är en känsla och kan grunda sig på andra faktorer än antal kontakter, och vi anser därför att det kan finnas en risk att ensamhet inte tas upp i samtal med den äldre om ett socialt nätverk finns.
39
9. Slutsatser
Studien visar på vikten av biståndshandläggarens roll i arbetet med den äldre. Biståndshandläggaren möter ofta ensamhet och social isolering hos äldre men upplever svårigheter att identifiera dessa fenomen.
Forskning visar att ensamhet kan leda till ökade hälsoproblem och till och med dödlighet varpå vi ser ett stort behov av utökade sociala insatser, både inom den kommunala verksamheten och genom privata initiativ. Resultatet i vår studie visar att ensamhet och social isolering kan vara kopplat till bristen av nära relationer till familj eller vänner samt en saknad av det tidigare livet. Vi anser därför att ensamhet och social isolering kan minskas både genom sociala interventioner samt genom närmare relationer till familj och vänner. Även fysiska hjälpmedel, till exempel en rollator, kan vara en hjälp för den äldre att komma ut i samhället och leva ett aktivt liv vilket minskar risken för social isolering och ensamhet.
Eftersom denna studie är genomförd i kommuner i Dalarna ser vi ett behov av att liknande studier genomförs även i andra delar av Sverige. Vi ser även ett behov av kvantitativa studier för att systematiskt kartlägga arbetet med ensamhet och social isolering. Detta skulle bidra till både ökad kunskap och ökad kvalitet i arbetet med den äldre.
40
Referenslista
Andersen, I. (2012). Den uppenbara verkligheten (2.,uppl.). Lund: Studentlitteratur
Andersson, K. (2004). Det gäller att hushålla med kommunens resurser – biståndsbedömares syn på äldres sociala behov. Socialvetenskaplig tidskrift, 3: 275-292.
Andersson, L., (2013). Äldreomsorg i utveckling mot välfärdspluralism. I L. Andersson (red.)
Socialgerontologi (s. 389-407). Lund: Studentlitteratur.
Bekhet, A. K. & Zauszniewski, J. A. (2012). Mental health of elders in retirement
communities: is loneliness a key factor?, Archives of Psychiatric Nursing, 26 (3): 214-224. Doi:10.1016/j.apnu.2011.09.007
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2.,uppl.). Malmö: Liber Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3.,uppl.). Malmö: Liber
Cohen-Mansfield, J., Hazan, H., Lerman, Y. & Shalom, V. (2016). Correlates and predictors of loneliness in older-adults: a review of quantitative results informed by qualitative insights.
International Psychogeriatrics, 28 (4): 557-576. Doi: 10.1017/S1041610215001532
Cohen-Mansfield, J., & Perach, R. (2015). Interventions for alleviating loneliness among older persons: A critical review. American Journal of Health Promotion, 29 (3): 109-125. Doi: 10.4278/ajhp.130418-LIT-182
Dahlberg, L. (2013). Äldreomsorg i utveckling mot välfärdspluralism. I L. Andersson (red.)
Socialgerontologi (s. 221-249). Lund: Studentlitteratur.
Dahlberg, L., Andersson, L. & Lennartsson, C. (2016). Long-term predictors of loneliness in old age: results of a 20-year national study, Ageing & Mental Health, 22 (2): 190-196. Doi: 10.1080/13607863.2016.1247425
Heyleen, L. (2010). The older, the lonelier? Risk factors for social loneliness in old age.
41
Johansson, S. & Leonard, R. (2007). Aktivt medborgarskap: en jämförelse mellan Sverige och Australien. I S. Johansson (red.) Social omsorg i socialt arbete (s. 80-97). Malmö: Gleerups
Jönsson, H. & Harnett, T. (2015). Socialt arbete med äldre. Stockholm: Natur & Kultur Kadowaki, L., Wister, A., & Chappell, N. (2015) Influence of mome care on life satisfaction, loneliness, and perceived life stress, Canadian Journal on Aging, 34 (1): 75-89. Doi:
10.1017/S0714980814000488
Kharicha, K., Iliffe, S., Manthorpe J., Chew‐Graham, C. A., Cattan, M., Goodman, C., Kirby‐ Barr, M., Whitehouse, J. H., Walters, K. (2017) What do older people experiencing
loneliness think about primary care or community based interventions to reduce loneliness? A qualitative study in England. Health and Social Care in the Community, 25 (6): 1733–1742. Doi: 10.1111/hsc.12438
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3.,uppl.) Lund: Studentlitteratur
Lipsky, M. (2010). Street-level bureaucracy: dilemmas of the individual in public services. (30th anniversary expanded ed.) New York: Russell Sage Foundation.
Nicholson, N., R. (2012) A review of social isolation: An important but underassessed condition in older adults. The Journal of Primary Prevention, 33: 137–152. Doi: 10.1007/s10935-012-0271-2
Olaison, A. (2010) Creating images of old people as home care receivers: categorizations of needs in social work case files, Qualitative Social Work, 9 (4): 500–518. Doi:
10.1177/1473325010367820
Olaison, A. (2017) Processing older persons as clients in elderly care: A study of the micro- processes of care management practice. Social Work in Health Care, 56 (2): 78-98. Doi: 10.1080/00981389.2016.1265625
Olaison, A. & Cedersund, E. (2006) Assessment for home care: negotiating solutions for individual needs. Journal of Ageing Studies, 20: 367-380. Doi: 10.1016/j.jaging.2005.11.004
42
Poscia, A., Stojanovic J., La Milia D, Duplaga M., Grysztar M., Moscato U., … Magnavita N. (2018) Interventions targeting loneliness and social isolation among the older people: an update systematic review. Experimental Gerontology, 102: 133–144. Doi:
10.1016/j.exger.2017.11.017
Rokach, A. (2012). Loneliness updated: an introduction. Journal of Psychology, 146 (1-2): 1- 6. Doi: 10.1080/00223980.2012.629501
Socialtjänstlagen (2001:453). Hämtad 14 december, 2018 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/svenskforfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453
Socialstyrelsen (2012). Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. (SOSFS 2012:3). Stockholm: Socialstyrelsen
Sohlberg, P. & Sohlberg, B. (2013). Kunskapens former: vetenskapsteori och
forskningsmetod (3.,uppl.). Stockholm: Liber
Statistiska Centralbyrån. (2015). Nästan 300 000 ensamma i Sverige. Hämtad 2018-12-21 från https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Nastan-300-000-ensamma-i-Sverige/ Victor, C. R., Scambler, S. & Bond, J. (2009). The social world of older people.
Understanding loneliness and social isolation in later life. Maidenhead: Open University
Press
Wolmesjö, M. (2014). Introduktion. I M. Wolmesjö & A. Staaf (Red.), Rätt till bistånd i
äldreomsorg (s. 13-29). Malmö: Gleerups
World Health Organization. (2017). Mental health of older adults. Hämtad 2018-10-29 från http://www.who.int/en/news-room/fact-sheets/detail/mental-health-of-older-adults
43
Bilagor
Bilaga 1: Intervjuguide
Inledande frågor:
1. Hur länge har du jobbat med biståndsbedömning som rör äldre personer?
Ensamhet och social isolering
2. Vad betyder begreppet “ensamhet” för dig?
3. Vad betyder begreppet “social isolering” för dig?
4. Hur vanligt förekommande är det att du inom ditt yrke träffar äldre personer som är ensamma eller socialt isolerade?
5. Arbetar du som biståndshandläggare med att identifiera personer som upplever ensamhet och/eller social isolering hos äldre personer och i så fall hur?
- Om ja, skiljer sig arbetssätten åt för att identifiera personer som upplever ensamhet respektive social isolering?
6. Hur ser du på möjligheten att identifiera dessa fenomen?
7. Finns det svårigheter med att identifiera dessa fenomen? - Om ja, vilka?
8. Finns det något bedömningsinstrument som du utgår ifrån i mötet med den äldre? - Om ja, finns ensamhet och social isolering med som teman eller frågor?
Sociala insatser
9. Hur pass vanligt förekommande är det att det sociala insatser beviljas?
10. Beviljas sociala insatser vid både ensamhet och social isolering eller endast vid en av dem?
44
11. Hur pass vanligt förekommande är det att en äldre person som inte har ett högt omvårdnadsbehov beviljas sociala insatser i jämförelse med en person som har ett högt omvårdnadsbehov?
12. Hur går du tillväga för att informera om sociala insatser?
Uppföljning av sociala insatser 13. Hur går uppföljning av beslut till?
14. Följer du som biståndshandläggare upp sociala insatser? - Om ja, hur går du tillväga då?
- Om ja, hur upplever du resultatet av sociala insatser mot ensamhet och social isolering (Får du reda på om den sociala insatsen har förebyggt/minskat ensamhet/social isolering?)
Biståndshandläggarens roll
15. Hur upplever du att du som biståndshandläggare kan hjälpa den äldre att förebygga eller minska ensamhet och social isolering?
16. Finns det situationer där du upplever att du inte har makt att hjälpa den äldre att förebygga eller minska ensamhet och social isolering?
- Om ja, i vilket avseende?
17. Hur upplever du att ensamhet och social isolering uppmärksammas i utredningar i jämförelse med andra behov?
18. Finns det något som du skulle vilja ändra på för att bättre kunna hjälpa äldre personer att bryta ensamhet och social isolering?
45
46