Om elever ska kunna utveckla samarbetsförmågor som finns inskrivna i examensmålen för det estetiska programmet bör pedagoger skapa organisatoriska förutsättningar för eleverna att söka kunskaper tillsammans i olika gruppkonstellationer. Projektet Design Lab har givit mig erfarenheter om hur jag som blivande designpedagog kan iscensätta lärsituationer där
samlärande möjliggörs mellan elever, materialiteter och andra aktörer.
7.1 Samskapandet som verktyg för kunskapsproduktion
Williams, Pramling och Sheridan anser att samlärande är en viktig förmåga i en allt mer globaliserad värld då det är genom dialog och sampel med andra som vi utvecklar ny
förståelse. Kommunikation i tal, skrift och med hjälp av olika medietekniker lyfts i rapporten Barns lärande - en forskningsöversikt fram som viktiga samlärande kompetenser.81 I denna undersökning har jag försökt visa hur elevers samarbete och samlärande sker i en dynamisk process bestående av olika verktyg som: praktiska handlingar, bild, skrift, tal och rörlig bild.
Jag har valt att lyfta samlärandets praktiska dimensioner genom att använda mig av begreppet samskapande.
Inom Design Lab synliggjordes vikten av att kontinuerligt utvärdera och samtala om hur samarbeten utvecklas och betydelsen av en närvarande pedagog som kan vägleda eleverna så att ingen elev utesluts eller tystas. Den elevgrupp som jag följde arbetade med en engagerad och intresserad samarbetspartner vilket skapade en positiv atmosfär i gruppen då deras åsikter och idéer togs på allvar. När elever samarbetar med externa aktörer finns det alltid en risk att de möter människor som inte är engagerade eller bemöter dem på ett negativt sätt. Därför är det viktigt att lägga tid på att samtala om elevernas upplevelser i mötet och samarbetet med externa aktörer.
7.2 Designpedagogik i ett vidgat perspektiv
Utformningen av Design Lab var ett försök att arbeta utifrån ett vidgat designbegrepp i
80 Marner & Örtegren (2003), s.56.
81 Williams, Sheridan & Pramling Samuelsson (2000), s.72-73.
31
skolan. Jag hoppas att projektet kan verka som exempel på hur deltagande design kan iscensättas och gestaltas i pedagogisk praktik. Inom Design Lab fungerade ramverket
participatory prototyping cycle som ett didaktiskt förhållningssätt för att skapa möjligheter för elever att samarbeta med aktörer utanför skolan och att med dem utveckla och testa
prototyper. Williams framhåller att barns samarbeten bör sättas i ett sammanhang där uppgiftens innehåll är viktigare än att följa olika modeller för kamratsamverkan. För mig verkar participatory prototyping cycle inte som en strikt modell utan som ett förhållningssätt som jag som pedagog kan arbeta med för att skapa en lärandemiljö där samlärande möjliggörs och synliggörs.82
Elevgruppen som jag observerade ansåg att samarbetet med en extern aktör gav dem förutsättningar att reflektera över hur deras prototyp kunde vidareutvecklas och gav dem insikter i designens sociala dimensioner. Jag anser att det är av betydelse att
designundervisning ger elever förutsättningar att omsätta designskisser till handling. Att få testa designlösningar i olika miljöer eller i interaktion med användare öppnar möjligheter för reflektion om produkten/tjänsten fungerade som eleverna tänkt sig eller om
produkten/tjänsten behöver vidareutvecklas.
Den arbetsform som eleverna tyckte var lärorik och utvecklande var att visualisera sin idé om odlingslådan i form av en filmad berättelse (dockfilm). Eleverna nämnde flera gånger att arbetsformen var lekfull samt att det gav dem insikter om designs inverkan på människors liv.
Elevernas designlärare Anna uppskattade detta arbetssätt och vill fortsätta arbeta med filmade berättelser. Under arbetsprocessen framkom att dockfilmerna fyllde ytterligare didaktiska funktioner. När filmerna användes som grund för samtal i helklass väcktes frågor i klassen om samarbetsformer och hur elevgrupperna kunde komma vidare i sina arbeten. Jag ser här möjligheter att vidareutveckla dockfilmerna till att även verka som pedagogisk
dokumentation. Hur filmade berättelser som dockfilmer kan verka som pedagogisk
dokumentation i designundervisning är ett outforskat område som jag kommer undersöka i min kommande pedagogiska praktik.
82 Williams (2006), s.74-75.
32
Källförteckning Tryckta källor
Gustavsson Bernt, (2004), Kunskap i det praktiska, Malmö: Studentlitteratur.
Dysthe, Olga, red. (2003), Dialog, samspel och lärande, Lund: Studentlitteratur.
Forslund Frykedal, Karin (2008), Elevers tillvägagångssätt vid grupparbete - om ambitionsnivå och interaktionsmönster i samarbetssituationer, Upplaga 1:1 Linköpings Universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköping.
Kullberg, Birgitta (2004), Etnografi I klassrummet, Lund: studentlitteratur.
Marner Anders & Örtegren Hans (2003), En kulturskola för alla, estetiska ämen och
läroprocesser i ett mediespecifikt och medieneutralt perspektiv, Kalmar: Lenanders grafiska AB.
Molander, Bengt (1996), Kunskap i handling, Göteborg: Daidalos AB.
Simonsen Jesper & Robertson Toni (2013), Routledge International Handbook of Participartory design, New York: Rutledge AB.
Skolverket (2011), Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, Stockholm: Fritzes.
Stensmo, Christer (2002), Vetenskapsteori och metod för lärare, Uppsala: Kunskapsförlaget i Uppsala.
Taguchi Hillevi-Lenz (2009), Varför pedagogisk dokumentation, Stockholm: 08 Tryck.
Williams, Pia (2006), När barn lär av varandra – samlärande i praktiken. Stockholm:Liber.
Williams Pia, Sheridan Sonja & Pramling Samuelsson, Ingrid (2000), Barns samlärande – en forskningsöversikt. Stockholm: Skolverket.
Internetkällor
Leanderson-Andréas Elinne (2013), Samlärande i musikundervisning.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:695396/FULLTEXT01.pdf
Open Lab
http://openlab.se/vad-ar-openlab/
Ramdell Birgitta (2013), Dax för designpedagogik - en förstudie av Form/Designcenter, december 2013.
http://www.rhefab.se/wp-content/uploads/2014/01/dax-f%C3%B6r-designpedagogik_final.pdf
33
Sanders Elizabeth B.-N & Stappers Pieter Jan (2008), Co-creation and the new landscapes of design.
http://www.maketools.com/articles-papers/CoCreation_Sanders_Stappers_08_preprint.pdf
Sanders Elizabeth B.-N (2013), Perspectives on Participation in Design.
http://www.maketools.com/articles-papers/Sanders2013Perspectives.pdf
Sanders Elizabeth B.-N & Simons George (2009), A Social Vision for Value Co-creation in Design.
http://www.maketools.com/articles-papers/Social_Vision_for_Value_CoCreation_in_Design.pdf
Sanders Elizabeth B.-N (2013), Prototyping for the Design Spaces of the Future.
http://www.maketools.com/articles-papers/Sanders2013Prototyping.pdf
Taljo Maria (2011), Runda mattan - En undersökning om att arbeta i grupp med ett gemensamt mål.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:461393/FULLTEXT01.pdf
Interaktiva Institutet (2013), Workshop Bonniers Grid https://www.tii.se/case-workshop-at-bonniers-grid13
Vetenskapsrådet, Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Otryckta källor
Informell gruppintervju, prototyplektion 24 oktober 2014 Ljudupptagning, workshoplektion 17 oktober 2014 Ljudupptagning, prototyplektion 24 oktober 2014 Ljudupptagning, iscensättningslektion 7 november 2014 Fältanteckning, prototyplektion 24 oktober 2014
Bildförteckning
Bild 1: Sanders Elizabeth B.-N (2013), Perspectives on Participation in Design, s.6 http://www.maketools.com/articles-papers/Sanders2013Perspectives.pdf 2014-11-02
Bild 2- 26: Bilder från empirin, oktober-november 2014 av: Therese Dahlqvist