• No results found

Som bekant översätts inget i ett vakuum och en översatt text är aldrig en isolerad enhet frikopplad från den omliggande sociokulturella kontexten. I denna undersökning har en komparativ fallstudie gjorts inom DTS och under Tourys paradigm samt med en koppling till Even-Zohars polysystemteori, även om studien inte är uttalat systemteoretisk. Denna studie är kvalitativt inriktad och med en begränsad omfattning och resultaten från den deskriptiva analysen pekar på vad som iakttagits i just denna fallstudie. Dessa undersökta texter ska förvisso ses som ett mikrosystem i ett större litterärt system som i sin tur ingår i det större polysystemet. I enlighet med Toury har källtexter och måltexter

placerats in i en sociokulturell kontext och sedan analyserats utifrån en preliminär- och en operationell normanalys. Hypotesen som formades har att göra med de normer som styr ett visst översättarbeteende och i detta fall kunde tolkningen göras att Hellsings status tillåter att han ”färgar” texterna med sin egen stil och hypotesen stärktes. Att alla översättningar i olika grad präglas av den som översätter dem kan nog de flesta hålla med och är inte särskilt iögonfallande. I detta fall har dock denna översättarstil kunnat kopplas till ett visst författarskap med en utpräglad stil och med en omgärdande ”sociolitterär” kontext.

De avhandlingar som inspirerat denna undersökning har på olika sätt närmat sig begreppet skönlitterär översättning. Gullin (2002) intresserade sig för ”översättarens röst” och fann att i den skönlitterära översättning hon undersökte förekom språkliga skillnader mellan KT och MT som påverkade innehållet. I översättningarna förekom en mer konkretiserad stil på bekostnad av

originalförfattarens abstrakta och poetiska stil. Översättarstilen kunde Gullin koppla till översättarens ambition med att texten skulle förstås av läsaren (Gullin 2002: 92). Lindqvist (2002) har även hon intresserat sig för vuxenlitteratur och skönlitterär översättning och fann i sin forskning att översättning inte står för samma sak inom högprestige- respektive lågprestigelitteratur. Hennes hypotes bekräftades

36

beträffande att högprestigeöversättarna arbetade adekvansinriktat medan lågprestigeöversättarna arbetade acceptansinriktat (Lindqvist 2002: 105, 142). Van Meerbergen (2010), som undersökt bilderboksöversättning, fann i sin avhandling att både preliminära- och operationella normer till viss del styrdes av acceptansinriktning. I sin sociosemiotiska- och multimodala analys såg hon att ord och bild samspelade på ett nytt sätt i översättningarna och därmed uttryckte andra sociala betydelser (Van Meerbergen 2010: 218-220).

I denna undersökning har betydelsen av översättning setts i ljuset av översättarens stil och tangerar därför Gullin och hennes studier av ”översättarens röst” (jfr även Englund Dimitrova 2013, 2014). Hellsings stil har sedan kopplats till denne översättare som en av aktörerna i en

översättningsprocess i en sociokulturell kontext och i ett litterärt system. De undersökta översättningarna förekommer i ett öppet litterärt system där mycket översätts från engelska till

svenska och inom den perifera systemposition som barnlitteraturen har. Donaldsons rika produktion av barnböcker har även en stor spridning i Sverige och i denna fallstudie har kunnat ses att de barn som möter Gruffalon, Herr Pinneman och Zog, den lilla draken, gör inte bara det på svenska utan även på ”Hellsingska”.

O’Sullivan belyser hur klassiker transformeras på olika sätt i översättningen till olika språk. Bl a beskrivs hur Pinocchio i källtexttrogna översättningar inte nått stora framgångar förrän översättningar mer liknat adaptioner mot målkulturen. Med andra ord så finns det olika typer av Pinnocchio

avhängigt i vilket lands utgivning han förekommer. O’Sullivan menar också att de olika

översättningarna av klassiker utformade enligt olika lingvistiska och kulturella förhållanden utgör intressanta diakrona studier (O’Sullivan 2005: 142-146). Likt många klassiska berättelser för barn har de från början varit tänkta för vuxna och sedan adapterats för att passa barn.

Shavit beskriver hur denna vandring in i det barnlitterära systemet liknar det sätt annan litteratur tar sig in i andra perifera system; exempelvis det icke-kanoniserade vuxenlitterära systemet. Som tidigare nämnts belyser även Shavit hur barnlitteratur ofta översätts fritt och översättaren kan manipulera texten i hög grad. Det finns dock normer som styr även här (jfr Even-Zohar 2004: 204, Toury 1995: 53-55). Manipulationerna kan bara ske om de lever upp till de rådande normer som finns i samhället för hur litteratur för barn ska vara, d v s vad som vid en viss tidpunkt och i en viss kultur anses moraliskt lämpligt och korrelerar med barns kognitiva förmåga (Shavit 2006: 26-27). I denna undersökning har setts att ”det Hellsingska arvet” gärna kan föras vidare i dessa översatta texter, vilket bl a nämnts på Alfabetas hemsida (se 6.1.2.4), då denna ’stil’ är djupt rotad i vår inhemska

barnlitterära kanon. Som O’Sullivan nämnde ovan är det intressant ur ett litteratursociologiskt, diakront, perspektiv att se hur översättningar tas emot och utvecklas i olika litterära system. Kan man tänka sig att det förekommit en ”Hellsingsk epok” i den svenska översättningen av Donaldsons engelska bilderböcker? Denna fallstudie har undersökt ett begränsat urval texter och vidare studier skulle behövas för att på ett mer adekvat sätt kunna besvara den frågan.

Då Hellsing närmar sig en minst sagt aktningsvärd ålder av 96 år och det finns indikationer som pekar på att Ulf Stark förmodligen kommer att ta över som översättare (se 6.1.2.4) öppnar detta upp för vidare frågor. Vad händer när en ny översättare tar vid efter att en översättare med en sådan utpräglad stil översatt en viss författare i över ett decennium? Denna synkront inriktade studie aktualiserar som sagt vidare litteratursociologiska frågor om hur översatt litteratur tar sig in i ett litterärt system och om hur olika litteraturer utvecklas och förändras. Att översättning av barnlitteratur inte är en vare sig enkel eller oviktig sak att göra och att översättaren är en viktig medskapare i översättningsprocessen har förhoppningsvis denna studie dock kunnat bidra med att visa.

Litteratur

Primärlitteratur

Original

Donaldson, J. (1999). The Gruffalo. London: Macmillan Children’s Books. Donaldson, J. (2008). Stick Man. London: Alison Green Books.

Donaldson, J. (2010). Zog. London: Alison Green Books.

Översättningar

Donaldson, J. (1999). Gruffalon. Övers. Lennart Hellsing. Stockholm: Alfabeta bokförlag AB. Donaldson, J. (2013). Herr Pinnemans äventyr. Övers. Lennart Hellsing. Stockholm: Alfabeta bokförlag AB.

Donaldson, J. (2010). Zog, den lilla draken. Övers. Lennart Hellsing. Stockholm: Alfabeta bokförlag AB.

Sekundärlitteratur

Alfabeta bokförlag <http://www.alfabeta.se/om-alfabeta.html> Besökt 2015-03-21 Alfabeta om Scheffler http://www.alfabeta.se/forfattare/axel-scheffler Besökt 2015-04-11

Bassnett, S. (2006). Writing and Translating. I: Bassnett, S. och Bush, P. (red.) The Translator as

Writer. London/New York: Continuum, 173-195.

Bergstrand, U. (1985). Det var en gång – om mötet mellan sagan och bilderboken. I: Hallberg, K. & Westin, B. (red.). I bilderbokens värld. 1880-1980. Stockholm: Liber förlag, 143-163.

Svenska barnboksinstitutet,

< http://www.sbi.kb.se/sv/Utgivning-och- statistik/Bokprovning/Statistik/Statistik-1993-2009/ > Hämtad 2015-03-13

Dollerup, C. (2003). Translation for Reading Aloud. Meta Translators’ Journal 48 (1-2), 81-103. Donaldson, J. (2012). The Children’s Laureate. Bookbird: A Journal of International Children’s

Literature. 50 (3), 66-71.

Elleström, L. (1999). Lyrikanalys. En introduktion. Lund: Studentlitteratur.

Englund Dimitrova, B. (1993). Metoder i empirisk forskning om översättning och tolkning. Studier i

modern språkvetenskap 10, 33-44.

Englund Dimitrova, B. (2013). Lexikala val som ett drag i översättarstil. En studie av två bulgariska noveller i svensk översättning. Studia Interdisciplinaria, Linguistica et Litteraria (SILL) 4, Göteborg: Göteborg University, 55-74.

Englund Dimitrova, B. (2014). Till punkt och pricka? Översättarstil, normer och interpunktion vid översättning från bulgariska till svenska. Slovo. Journal of Slavic Languages, Literatures and

Cultures. 55, 2014, 77-99.

Even-Zohar, I. (1979). Polysystem Theory. Poetics Today [Special Issue: Literature, Interpretation, Communication]. 1 (1-2), 287-310.

Even-Zohar, I. (2004). The Position of Translated Literature within the Literary Polysystem. I: Venuti, L. (red.) The Translation Studies Reader. New York: Routledge, 227-238.

Fransson, B. (2001). Djur har inga näsor. Opsis Kalopsis (3), 36.

Guardian, the http://www.theguardian.com/books/2014/nov/14/julia-donaldson-record-book-sales-10-million-five-years-in-row Besökt 2015-04-02

Guardian, the http://www.theguardian.com/books/2014/jul/06/julia-donaldson-childrens-laureate-britains-bestselling-author-the-gruffalo Besökt 2015-04-03

Hallberg, K. & Westin, B. (1985). I bilderbokens värld. 1880-1980. Stockholm: Liber förlag.

Hallberg, K. (1998). Reflektioner kring den barnlitterära texten. I: Hallberg, K. (red.). Läs mig - sluka

mig!:en bok om barnböcker. Stockholm: Natur och kultur, 9-15.

Hermans, T. (1999). Translation in Systems: Descriptive and System-oriented Approaches Explained. Manchester: S:t Jerome

Hellsing, L. (1999). Tankar om barnlitteraturen. Stockholm. Rabén & Sjögren

Holmes, J. (2004) The Name and Nature of Translation Studies. I: Venuti, L. (red.) The Translation

Studies Reader. New York: Routledge, 180-191.

Huss, P. (2004). Om Alex Scheffler. Opsis Kalopsis (4), 26.

Ingo, R. (2007). Konsten att översätta. Översättandets praktik och didaktik. Lund: Studentlitteratur.

Klingberg, G. (1986). Children’s Fiction in the Hands of the Translators. Lund: CWK Gleerup. Klingberg, G. (2004). Trohet och otrohet. En kommentar om barnboksöversättningsteori. Barnboken.

27 (2), 10-13.

Kåreland, L. (1999). Modernismen i barnkammaren. Barnlitteraturens 40-tal. Stockholm: Rabén & Sjögren.

Kåreland, L. (2002). En sång för att leva bättre. Om Lennart Hellsings författarskap. Falun: Rabén & Sjögren Bokförlag.

Lathey, G. (2006). Introduction. I: Lathey, G. (red.) The Translation of Children’s Literature. A

Reader. Clevedon/Buffalo/Toronto: Multilingual Matters Ltd, 1-12.

Libris, <http://libris.kb.se/hitlist?d=libris&q=lennart+hellsing&f=simp&spell=true&his t=true&p=1> Besökt 2015-04-13

Lindqvist, Y. (2002). Översättning som social praktik. Toni Morrison och Harlequinserien Passion på

svenska. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.

Macmillian, bokförlag <http://www.panmacmillan.com/macmillanprize > Besökt 2015- 04-03 Munday, J. (2008). Introducing Translation Studies. Theories and Applications. London: Routledge. NE, Alfabeta. <http://www.ne.se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/alfabeta-

bokförlag-ab> Besökt 2015-03-21

Nikolajeva, M. & Scott, C. (2001). How picturebooks work. New York: Garland.

Nikolajeva, M. (2004). Barnbokens byggklossar. [2:a upplagan.] Lund: Studentlitteratur. Nikolajeva, M. (2004). Till otrohetens försvar. Om att svika texten till förmån för barnläsaren.

Barnboken. 27 (1), 23-32.

Nikolajeva, M. (2006). What Do We Translate When We Translate Children’s Literature? I: Beckett, S. och Nikolajeva, M. (red.) Beyond Babar. The European Tradition in Children’s Literature. Lanham, Oxford: The Children’s Literature Association, 277-297.

Oittinen, R. (1993). I Am Me - I Am Other. On the Dialogics of Translating for Children. Tampere: University of Tampere.

Oittinen, R. (2003). Where the Wild Things Are. Translating Picture Books. Meta Translators’

Journal 48 (1-2), 128-141.

Oittinen, R. (2006). The Verbal and the Visual: On the Carnivalism and Dialogics of Translating for Children. I: I: Lathey, G. (red.) The Translation of Children’s Literature. A Reader.

Clevedon/Buffalo/Toronto: Multilingual Matters Ltd, 84-97.

O’Sullivan, E. (2003). Narratology meets Translation Studies, or, The Voice of the Translator in Children’s Literature. Meta Translators’ Journal 48 (1-2), 197- 207.

O’Sullivan, E. (2005). Comparative Children’s Literature. Abingdon: Routledge.

Puurtinen, T. (2006). Translating Children’s Literature. Theoretical Approaches and Empirical Studies. I: Lathey, G. (red.) The Translation of Children’s Literature. A Reader.

Clevedon/Buffalo/Toronto: Multilingual Matters Ltd, 54-64.

Salisbury, M. (2004). Alex Scheffler interviewed by Martin Salisbury. Books for Keeps: the

Children’s Book Magazine. (149), 6-7.

Schleimermacher, F. (2004). On the Different Methods of Translating. I: Venuti, L. (red.) The

Translation Studies Reader. New York: Routledge, 43-63.

Shavit, Z. (2006). Translation of Children’s Literature. I: Lathey, G. (red.) The Translation of

Children’s Literature. A Reader. Clevedon/Buffalo/Toronto: Multilingual Matters Ltd, 25-40.

(red.) The Translation of Children’s Literature. A Reader. Clevedon/Buffalo/Toronto: Multilingual Matters Ltd, 67-83.

Svartvik, J. & Sager, O. (1996). Engelsk universitets grammatik. Stockholm: Liber.

Svartvik, J. & Svartvik, R. (2007). Handbok i engelska: från A till Ö. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

Svenska akademien,

<http://www.svenskaakademien.se/information/pressinformation/2014/svenska- akademiens-stora-pris> Besökt 2015-02-20

Telegraph, the <http://www.telegraph.co.uk/culture/3667483/The-world-of-Axel-Scheffler.html> Besökt 2015-04-03

Telegraph, the <http://www.telegraph.co.uk/culture/books/bookreviews/9808841/A-Page-in-the-Life-Julia-Donaldson-and-Axel-Scheffler.html>Besökt 2015-04-03

Toury, G. (1995). Descriptive Translation Studies and Beyond. [elektronisk resurs] Amsterdam: John Benjamins Publishing Company.

Van Meerbergen, S. (2010). Nederländska bilderböcker blir svenska. En multimodal

översättningsanalys. Stockholm: Stockholms universitet.

Venuti, L. (1995). The Translator’s Invisibility. A History of Translation. London: Routledge. Vermer, H-J. (2004) Skopos and Commission in Translation Action. I: Venuti, L. (red.) The

Translation Studies Reader. New York: Routledge, 227-238.

Westin, B. (1998). Superbarn, vardagsbarn och vilda bebisar. Svenska bilderböcker 1945-1980. I: Hallberg, K. (red.). Läs mig - sluka mig!: en bok om barnböcker. Stockholm: Natur och kultur, 246-276.

Wheatley, M. (2012). What a performance: The Lively Work of Julia Donaldson. Bookbird: A Journal

of International Children’s Literature. 50 (3), 72-74.

Williams, J. och Chesterman, A. (2002). The Map. A Beginner’s Guide to Doing Research in

Bilaga 1. Intervju med informant

Intervju via e-postkorrespondans mellan 2015-04-22 och 2015-04-24 med Anna Rosenqvist

(f d barnboksredaktör på förlaget Opal).

Frågelista

:

o Hur brukar förlag som ger ut barnlitteratur komma i kontakt med engelska

bilderböcker?

o Hur viktigt är samtryck? Hur brukar generellt sett förlags inställning till samtryck

vara?

o Hur brukar översättare väljas ut till uppdrag?

o Finns det någon skillnad mellan benämningen ”översättning” kontra ”svensk text”?

o Brukar benämningen ovan vara ett medvetet val från förlagen?

o Vilken roll spelar illustratörer och illustrationer?

o Hur vanligt är det att översättare informeras om särskilda riktlinjer, t ex att något anses

olämpligt eller att föredra i översättningen?

o Hur brukar bilderböcker generellt sett väljas ut för översättning?

o Vilken roll spelar försäljningssiffror i andra länder för att en KT ska väljas ut för

översättning?

Bilaga 2. Bildbilaga The Gruffalo (KT)

Bilaga 3. Bildbilaga Gruffalon (MT)

Stockholms universitet SE-106 91 Stockholm Telefon: 08 – 16 20 00 www.su.se

Related documents