När uppsatsarbetet sattes igång under höstterminen 2006 var vi förväntansfulla och spända inför det som skulle komma. När vi hade hittat ett ämne som kändes rätt började vi fundera på tillvägagångssätt och teorier. I och med dessa funderingar utformades, mer eller mindre, en hypotes om hur enkätens och intervjuernas resultat skulle se ut. Som vi tidigare nämnt har elevernas engagemang inte någon större koppling till valdeltagandet. Vi trodde att resultatet skulle visa sig vara tvärtom. Vår förhoppning är att resultatet inte har påverkats av vår föreställning.
I framtiden har vi förhoppningar om att verka för ett engagemang och intresse hos eleverna.
Genom att använda civil society kan vi sträva efter den demokratiska diskussion som bidrar till en demokratisk fostran. Tillsammans med deliberativa inslag i civil society kan klassrummet vara en samlingsplats för dessa diskussioner samt fostran av demokratiska attityder. Eleverna kan utveckla möjligheter till att kunna påverka sin vardag. Även om den stora demokratin är viktig och kanske den som känns mest avgörande vid beslut är den lilla demokratin en grundförutsättning för att den stora demokratin ska fungera.
Arbetes gång har ibland känts jobbig och lång men i alla högsta grad givande och intressant.
Många lärare och elever är upptagna med skolarbete, speciellt vid jul, och det kan därför vara svårt att undvara tid för frågvisa studenter. I och med detta har vi fått vara flexibla och anpassningsbara vilket vi upplever vara en positiv erfarenhet.
Det finns både för- och nackdelar med att skriva uppsats tillsammans. Vi har upplevt att samarbetet har varit positivt och lärorikt. Under resans gång har vi haft en löpande diskussion gällande uppsatsen vilket har fungerat likt ett bollplank. Vi ser detta som en förberedelse för vårt kommande yrkesliv där kommunikation med kolleger är a och o för att ett samarbete ska kunna fungera.
Att granska elevers engagemang och attityder på en kortare tid är inte lätt, därför kan det vara av intresse att utöka undersökningen. Undersökningen kan göras mer omfattande där flera skolor kan ingå och där undersökningen löper över en längre tid för att se förändringar i attityd och engagemang. Det kan också vara möjligt att följa några elever på varje skola för att få en djupare förståelse samt för att få en bättre inblick i tänkbara förändringar. Om man vill
utöka undersökningen ytterligare kan man använda sig av de föreningarna som eleverna är medlemmar i för att få en insyn i föreningars arbete för en demokratisk process, även om den är medveten eller ej.
Sammanfattningsvis är vi nöjda med den demokratiska process vi har upplevt i och med denna uppsats. Vi har använt oss av våra individuella och gemensamma erfarenheter för att tillsammans med elever, lärare samt litteratur skapat en uppsats som förhoppningsvis väcker intresse för demokrati, engagemang och positiva attityder.
Referenslista
Primära källor
Enkäter: - Landsort (87 st), insamlade 2006-12-18 till och med 2006-12-20.
- Storstad (145 st), insamlade 2007-01-10.
Intervjuer: - Samhällskunskapslärare, Landsort (1st), genomfördes 2007-01-16.
- Samhällskunskapslärare, Storstad (1st), genomfördes 2007-01-10.
Sekundära källor Offentligt tryck
SOU 1999:77 Demokrati och medborgarskap: Demokratiutredningen. Elanders Gotab, Stockholm.
SOU 1999:132 Valdeltagande i förändring: Demokratiutredningen. Elanders Gotab, Stockholm.
SOU 2000:1 En uthållig demokrati: Demokratiutredningen. Fritzes offentliga publikationer, Stockholm.
Ungdomsstyrelsens skrifter (2003:2). Unga medborgare. DocuSys
Litteratur
Andersen, Ib (1998), Den uppenbara verkligheten – val av samhällsvetenskaplig metod.
Studentlitteratur, Lund.
Bentham, David (red.) (1994), Defining and Measuring Democracy. Biddles Ltd, Storbritannien.
Eriksson, Cecilia (2006), Det borde vara folket som bestämmer – en studie av ungdomars föreställningar om demokrati. DocuSys, V Frölunda.
Esaiassion, Peter & Westholm, Anders (red.) (2006), Deltagandets mekanismer – det politiska engagemangets orsaker och konsekvenser. Liber AB, Malmö.
Esaiasson, Peter; m.fl. (2003), Metodpraktikan – Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Elanders Gotab, Stockholm.
Fredriksson, Jan (2003), Politisk kultur och samhällsengagemang. Bjärnums Bokproduktion AB, Bjärnum
Holme, Idar Magne & Solvang Bernt Krohn (1997), Forskningsmetodik. Studentlitteratur, Lund.
Jonsson, Britta & Roth, Klas (red.) (2003). Demokrati och lärande. Studentlitteratur, Lund.
Lundquist, Lennart (2001), Medborgardemokratin och eliterna. Studentlitteratur, Lund.
Oscarsson, Henrik (2003), Demokratitrender SOM-rapport 32. Grafikerna Livréna AB, Göteborg.
Oscarsson, Henrik (red.) (2000), Spår i framtiden. Ung-SOMundersökning 2000. SOMrapport nr 28. Grafikerna Livréna AB, Kungälv. 2002.
Pateman, Carole (1999), Participation and Democratic Theory. Cambridge University Press, Storbritannien.
Putnam, Robert D. (2001), Den ensamme bowlaren. Elanders Graphic Systems AB, Angered.
Putnam, Robert D. (1993), Making Democracy Work – Civic Traditions in Modern Italy.
Princeton University Press, Storbritannien.
Rosenberg, Göran (1993), Medborgaren som försvann. Cox & Wyman Ltd, Storbritannien.
Schumpeter, Joseph R. (1950) Capitalism, Socialism and Democracy. Harper & Row, Publishers Incorporated, USA.
Servian, Richard (1996). Theorising Empowerment. The Policy Press, Storbritannien.
Spång, Mikael (2005). Det moderna demokratiidealet. Studentlitteratur, Lund.
Trost, Jan (2001). Enkätboken. Studentlitteratur, Lund.
Elektroniska källor
http://www.valmyndigheten.se/val/val2006/slutlig/R/rike/roster.html, (2007-01-14).
http://www.skolval2006.nu, (2007-01-09).
http://www.riksdagen.se/templates/R_Page____5558.aspx, (2006-11-16).
http://www.skolverket.se/sb/d/468 (2007-03-11).
http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=O143159&i_word=engagemang, (2006-11-16).
http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=310878&i_word=socialisation, (2006-11-16).
http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=212177&i_word=institution (2007-01-11).
Bilagor
Bilaga 1 - Enkät
Detta är en enkät som ingår i en studie som görs av två lärarstudenter vid Växjö Universitet.
Det är frivilligt att fylla i enkäten men vi är ytterst tacksamma om Ni ställer upp då varje enkät är mycket värdefull för studien. Självklart är ni anonyma när ni fyller i enkäten. Namn ska inte skrivas på enkäten. Tack ännu en gång för att Ni ställer upp!
Går du på en gymnasieskola i Växjö?_________
1. Vad gör du på fritiden? (Du kan kryssa flera alternativ) ( ) utövar idrott
3. Vilken/vilka förening/ar är du med i? (Nämn alla)
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
4. Kan man engagera sig i din/a förening/ar?
( ) Ja ( ) Nej
5. Hjälper du till med något i din förening?
( ) Ja ( ) Nej
6. Hur mycket tid i veckan lägger du ner på din förening, dvs. ideellt arbete?
( ) 0 timmar
( ) 1 timma eller mer
7. Uppmuntrar din/a förening/ar till engagemang, så som ideellt arbete?
( ) Ja ( ) Nej ( ) Vet ej
8. Tycker du att du kan vara med och påverka din/a förening/ar?
( ) Ja ( ) Nej
1/2
9. Röstade du i det senaste skolvalet?
( ) Ja ( ) Nej
( ) Kommer ej ihåg
10. När röstade du i skolvalet?
( ) På lektionstid ( ) På rast/fritid ( ) Röstade ej
11. Om du röstade, varför valde du att rösta? (Du kan kryssa i flera alternativ) ( ) För att kunna påverka
( ) För betygets skull
( ) För att någon bad mig göra det
( ) Annat:___________________________________________________________________
12. Om du inte röstade, varför valde du att inte rösta?
( ) Ville inte ( ) Hade inte tid
( ) Annat:___________________________________________________________________
13. Har skolan uppmärksammat skolvalet?
( ) Ja ( ) Nej ( ) Vet ej
14. Uppmärksammades skolvalet på lektionstid?
( ) Ja ( ) Nej ( ) Vet ej
15. Gjorde några partier reklam för sig själva under valperioden i skolan?
( ) Ja ( ) Nej ( ) Vet ej
16. Fick du möjlighet att rösta på lektionstid?
( ) Ja
Bilaga 2 – Intervjuguide
Punkterna ligger till grund för en diskussion.
• Varför har er skola anmälts till att deltaga i skolvalet? Gör skolvalet nytta i skolans olika uppdrag? (Inledningsfråga).
• Hur har ni arbetat med skolvalet i undervisningen? Hur mycket tid har lagts ned på detta ämne? Engagerar ämnet eleverna? (Prioriteras skolvalet i undervisningen?
Skolans engagemang? Begreppet engagemang kommer att beskrivas).
• Prioriteras skolvalet? På vilket sätt? (Kontrollfråga).
• Påverkas elevers benägenhet till att rösta i skolvalet av skolans verksamhet? På vilket sätt? (Vi är medvetna om att det är en hypotetisk fråga men vi är trots det intresserade av diskussionen som kan följa).
• Hur ser ni på elevernas engagemang i skolan? Dvs. hur pass eleverna är engagerade ideellt (skolföreningar, t.ex. elevrådet)? Finns det ett intresse hos eleverna för dessa föreningar? (Vi är intresserade av hur det ser ut i skolan och om lärare/skolledning har kontakt med elevrådet och om de är medvetna om deras funktion. Vid behov kommer vi att diskutera begreppet förening).
• Hur gör ni för att engagera elever förutom i ordinarie undervisning, t.ex. temaveckor, självstudier, studiebesök och liknande? (Vi är nyfikna på om skolan öppnar upp nya vägar för att få in deliberativa inslag i undervisningen)
• Kan skolan påverka elevers engagemang? På vilket sätt? (Vi eftersöker skolans vilja att engagera eleverna).
• Vilken slags undervisningsform används mest på skolan? Katederundervisning?
Grupparbete? Projekt? (Här eftersträvas en inblick i skolans deliberativa inslag i undervisningen).