I det redovisade resultatet framkommer de värden, relaterade till demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet mellan kvinnor och män, mångkulturalism samt respekt för vår gemensamma miljö, som kan utläsas i de fyra undersökta läromedlens historia. Samtliga böcker värderar den demokratiska samhällsformen högt, vilket stämmer väl överens med läroplanens värdegrund då demokratin utgör grunden för hela skolväsendet och respekt för ”de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på” (Skolverket, 2011a: 3) förmedlas. Leila, i Kod 45, får illustrera en god samhällsmedborgare, vilket värderas positivt. I Acke & Ahmed värderas dock det demokratiska läraruppdraget lågt. Detta går inte att förena med läroplanens värdegrund då det demokratiska uppdraget uppmärksammas som väsentligt och oförytterligt (Skolverket, 2011a: 7-12; Andersson, 2001: 26; Assarson et al., 2011: 7). Inte heller deliberativ demokrati, det demokratiska förhållningssättet som har lyfts fram som önskvärt för skolväsendet värderas högt i de undersökta läromedlen (Nykänen, 2008: 49-50). Deliberation förekommer i något enstaka fall, i Jakten på guldbägaren, dock inte i någon ideal samtalssituation (Nykänen, 2008: 67-68). Deweys begrepp för ett kritiskt förhållningssätt, inquiry kan relateras till Pojken i Pojken och
Tigern (Nykänen, 2008: 56-66; Dewey, 1910: 3-13). Till övervägande stor del visar dock
böckerna på ett förhållningssätt där karaktärer, främst lärare i skolan, tar beslut utan deliberation utan att detta problematiseras. Den pedagogiska samtalssituationen i de klassrum som beskrivs är utifrån Youngs begrepp snarare indoktrinerande än ”educational” (Nykänen, 2008: 79). Således kan de undersökta läromedlen förstås förmedla en positiv värdering av den demokratiska samhällsformen i överenstämmelse med läroplanens värdegrund, dock inte i
48
lika hög utsträckning deliberativ demokrati. I en av böckerna, Acke & Ahmed, värderas därtill det demokratiska uppdraget lågt, vilket strider mot den värdegrund som framhålls i Lgr 11. Då deliberation värderas lågt medan samhällstillhörighet och ett gott medborgarskap värderas högt är det möjligt att, såsom Lindgren pekar på, intolerans förmedlas i de undersökta läromedlen (Lindgren, 2002 39-41). Detta då vissa värderingar belyses som positiva utan att uppmärksamma något utrymme för deliberation, reflektion och personliga ställningstaganden. Tre av böckerna värderar mänskliga rättigheter positivt, främst genom att framhålla alla människors lika värde. Detta stämmer väl överens med den värdegrund som framhålls i Lgr 11 (Skolverket, 2011a: 7). Även Barnkonventionen uppmärksammas i böckerna. I flera fall kan en hög värdering av barnens rättigheter utläsas. I Kod 45 är uppmärksammas dock barnens rätt till att uttrycka sina åsikter och få den beaktade i frågor rörande sitt liv inte positivt. Detta bryter mot läroplanens värdegrund, där eleverna förmanas att få inflytande i frågor rörande sig själva (Skolverket, 2011a: 8, 12-13). Det är dock Acke & Ahmed som främst visar på värderingar kring mänskliga rättigheter som inte går att förena med läroplanens värdegrund då alla människors lika värde inte framhålls genom bokens karaktärer. Detta strider direkt mot läroplanen där ”alla människors lika värde” (Skolverket, 2011a: 7) uttrycks bör prägla all aktivitet i skolan. Det faktum att både Acke och Ahmed aktivt tar avstånd från kränkande behandling vid något tillfälle i handlingsförloppet kan ses överensstämma med de värden som framhålls i Lgr 11, (Skolverket, 2011a: 7-12). Att Acke använder våld i detta kan dock kraftigt ifrågasättas. Vad gäller mänskliga rättigheter kan således slutsatsen dras att tre av läromedlen på många sätt går att förena med läroplanens värdegrund, om än inte fullständigt, medan ett läromedel är mycket svårt att förena med läroplanens värdegrund.
Samtliga böcker bekräftar traditionella könsmönster vad gäller uppfattningar om manligt och kvinnligt samt heterosexualitet som norm, vilket rimligtvis, såsom även Karlson påpekar kan relateras till det faktum att detta speglar samhällets könsnormer (Karlson, 2007: 79). Detta strider dock mot det i läroplanen uttryckt ansvar för att motverka traditionella könsmönster (Skolverket, 2011a: 8). Såväl i Pojken och Tigern som i Acke & Ahmed utgör ett ojämställt samhälle den givna normen, då karaktärerna tilldelas ansvar och arbetsuppgifter utifrån kön utan att detta problematiseras samt utan att det främjar jämställdhet (Lundström, 199: 5). Även hegemoniska uppfattningar bekräftas i dessa. På så sätt strider de värderingar som kan utläsas här mot de värderingar som uttrycks genom läroplanens värdegrund då kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter, även vad gäller studie- och yrkesval, understryks i den senare (Skolverket, 2011a: 8, 17). I Vittnet uppmärksammas detta genom den kvinnliga
49
polisen som på ett naturligt sätt placeras i en mansdominerad miljö samt den husmoderliga pappan. Likaså får Lea kämpa för lika möjligheter, trots att hon är en flicka, i Jakten på
guldbägaren. Sådana inslag av brott mot traditionella könsroller är dock få i de fyra
undersökta läromedlen. Karlson trycker på vikten av jämställdhetssträvan i skolväsendet för att påverka de normer som råder kring kön (Karlson, 2007: 79). Då sådana strävanden endast utgör några få inslag i dessa läromedel kan de inte bedömas påverka rådande könsmönster och könsroller i någon vidare omfattning.
I tre av fyra analyserade läromedel är det möjligt att upptäcka andrafiering, rasifiering och stereotypisering, vilket bryter mot den värdegrund som framhålls I Lgr 11 där det uttrycks att all form av diskriminering aktivt bör motverkas (Skolverket, 2011a: 7-15). I två av läromedlen, Jakten på guldbägaren och Vittnet, kan ett inkluderande tankesätt utläsas där liberal-demokratiska värderingar av interaktion och utbyte kulturer emellan, på lokal nivå, värderas positivt (Zackari & Modigh, 2000: 94-96; Nykänen, 2008: 102-105). Detta stämmer bättre överens med den normativa mångkulturalism som förespråkas genom Lgr 11 samt Zackari & Modigh, då ett pluralistiskt och inkluderande förhållningsätt som uppmanar till interaktion och samtal värderas högt (Zackari & Modigh, 2000: 94-96). Således kan de värderingar som går att utläsa i två av de undersökta böckerna, Jakten på guldbägaren samt
Vittnet, till viss del förenas med Lgr 11 (Skolverket, 2011a: 7-19). Då ett inkluderande
förhållningssätt intas beaktas kulturell mångfald. Två av de undersökta böckerna, Pojken och
Tigern samt Acke & Ahmed, är dock oförenliga med den värdegrund som uttrycks i
läroplanen. I dessa motverkas inte diskriminering samtidigt som pluralism och värderande av kulturell mångfald inte förmedlas.
Miljöfrågor, samt miljöetik, uppmärksammas explicit i endast en av fyra böcker, vilket inte är förenligt med den värdegrund som framhålls i Lgr 11 där ett miljöperspektiv såväl som elevers möjlighet att utveckla ett personligt förhållningssätt till miljöfrågor och hållbar utveckling, betonas (Skolverket, 2011a: 9). I Pojken och Tigern intas ett miljöetiskt förhållningssätt där hållbar utveckling uppmärksammas i överensstämmelse med det miljöperspektiv som förespråkas i läroplanen. Detta är dock ett enda inslag. Den gemensamma arbetsmiljön uppmärksammas och värderas högt i Acke & Ahmed, vilket även detta är en del av den gemensamma miljön som förespråkas i läroplanen (Skolverket, 2011a: 7). I denna bok värderas dock miljöetik lågt. Utifrån detta är det möjligt att dra slutsatsen att de undersökta läromedlens värderingar stämmer dåligt överens med läroplanens vad gäller respekt för vår gemensamma miljö.
50
Följaktligen stämmer de värden som kan utläsas ur de fyra undersökta skönlitterära läromedlen i vissa avseenden överens med den värdegrund som framhålls i Lgr 11 men inte i andra. Framför allt vad gäller jämställdhet samt respekt för vår gemensamma miljö är överensstämmelsen dålig, då de fyra läromedlens historia i det första fallet bekräftar traditionella könsmönster samt i det andra fallet i mycket lite utsträckning uttrycker miljöetiska värderingar. Andra värden som uttrycks genom läroplanens värdegrund men i liten utsträckning i läromedlen innefattar deliberativ demokrati, barns rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i frågor som berör dem samt mångkulturell pluralism. I en av böckerna, Acke & Ahmed, kunde sådana värden som framhålls i läroplanens värdegrund inte utläsas avseende nästintill alla berörda områden. Det faktum att de undersökta skönlitterära läromedlen endast till viss grad överensstämmer med den värdegrund som nämns som oförytterlig och bör forma hela skolväsendet är viktigt att begrunda (Skolverket, 2011a: 7). Resultatet för denna analys visar på lite allsidighet, exempelvis då samtliga böcker ar heterosexuella normer. Då vissa värderingar, utifrån Lgr 11 ska förmedlas i undervisningen ställer detta höga krav på medvetna allsidiga val av litteratur för undervisning (Skolverket, 2011a: 7). Det faktum att vissa värden som kan utläsas i dessa läromedel strider mot läroplanens värdegrund innebär att böckerna bör bearbetas, reflekteras kring och ifrågasättas i undervisningssammanhang. Detta med stöd i Andersson, Assarson et al. samt Lindgren som pekar på vikten av ständig reflektion och diskussion kring värderingar och värdegrund för att hantera de oförenligheter och spänningsfält som kan uppstå häri (Andersson, 2001: 28-29; Assarson et al., 2011: 98-100; Lindgren, 2002: 47). Då värdegrunden i Lgr 11 innefattar spänningsfältkan dessa läromedel erbjuda gynnsamma samtalsmöjligheter där motsättningar och värderingar behandlas (Nykänen: 2008: 41-43). Trots att det i läromedlen i sig inte kan utläsas deliberativa värderingar är det möjligt att använda dem för deliberation i undervisningen där eleverna får möjlighet att ta personliga ställningstaganden och reflektion såsom det uttrycks i Lgr 11 (Skolverket, 2011a: 8-9, 12-13). På så sätt kan såväl demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet mellan kvinnor och män, mångkulturalism samt respekt för vår gemensamma miljö behandlas. I de fall där elever läser dessa böcker individuellt utan att bearbeta dem kan värden som strider om den oförytterliga värdegrunden förmedlas utan reflektion eller problematisering. Hur lärare och elever arbetar med, och reflekterar kring, skönlitterära läromedel utgör, med detta som bakgrund, ett relevant ämne för vidare forskning.
51
Referenslista
Andersson, Bo. (2001). Vad är värdegrunden? eller Vad skulle den kunna vara? I Bo
Andersson (Red). Samhällets demokratiska värdegrund. En fråga om mångfald, olikhet men
lika värde. (s. 23-30). Göteborg: Värdegrunden. Göteborgs universitet. (Rapport för
Värdegrunden nr 1)
Assarson, I, Ahlberg, A, Andreasson, I & Ohlsson, L. (2011). Skolvardagens komplexitet – en
studie av värdegrundsarbetet i skolans praktik. Stockholm: Skolverket.
Bonnier Carlsen (2012). Jörn Jensen.
http://www.bonniercarlsen.se/Upphovsman/Forfattarpresentationssida/?personId=17795 [2012-4-10]
Bross, Helena (2012.) Helena Bross. Barnboksförfattare. http://www.helenabross.se/kapitel.html. [2012-04-11]
Bross, Helena. (2003). Acke & Ahmed. Stockholm: Bonnier Utbildning.
Bryman, Alan. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber Ekonomi.
Colnerud, Gunnel. (2004). Värdegrunden som pedagogisk praktik och forskningsdiskurs. I
Pedagogisk Forskning i Sverige. Vol. 9:2, s. 81-98.
Connell, R.W. (2008). Maskuliniteter. Göteborg: Daidalos.
Dewey, John. (1910). How we think. Boston, New York, Chicago: D. C. Heath & Co Publishers.
Dewey, John. (1997). Demokrati och utbildning. ed. Göteborg: Daidalos.
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (2009) Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I Andreas Fejes & Robert Thornberg (Red). Handbok i kvalitativ analys (s.13-38). Stockholm: Liber.
Förenta Nationerna, (2012). Human rights. http://www.un.org/en/rights/ [2012-04-20] Gleerups (2012). Det magiska ljuset, Jakten på guldbägaren.
http://webbshop.gleerups.se/se/grundskola_f-
52
Gothlin, Eva. (2000). Kön eller genus? Göteborg: Nationella sekretariatet för genusforsknings skriftserie.
Habermas, Jürgen. (2003). Truth and Justification. ed. Cambridge, Massachusetts: The MIT Press.
Hartman, Sven. (2003). Skrivhandledning för examensarbeten och rapporter. Natur och Kultur.
Holmberg, Claes-Göran & Ohlsson, Anders. (1999). Epikanalys, en introduktion. Lund: Studentlitteratur.
Hultgren, Lena. (2009). Kod 45 – Vittnet. Stockholm: Liber
Hägglund, Solveig. (2001). Barnkonventionen – ett samverkansprojekt. I Bo, Andersson (red.) Samhällets demokratiska värdegrund. En fråga om mångfald, olikhet med lika värde. (s. 143-144). Göteborg: Värdegrunden. Göteborgs universitet. (Rapport från Värdegrunden nr 1) Hülphers, Olof. (2008) . Barn och ungas rättigheter. Lärarens handbok. (s. 203-206). Lund: Studentlitteratur.
Jensen, Jörn. (2008). Det magiska ljuset – Jakten på guldbägaren. Malmö: Gleerups. Johnsson Harrie, Anna. (2009). Staten och läromedlen. En studie av svenska statliga
förhandsgranskningen av läromedel 1938-1991. Diss. Linköpings universitet. Linköping:
Institutionen för beteendevetenskap och lärarende, Linköpings universitet.
Kamali, Masoud (2006) Skolböcker och kognitiv andrafiering. I Lena Sawyer & Masoud Kamali (red) Utbildningens dilemma. Demokratiska ideal och andrafierande praxis. Stockholm: Fritze. (SOU 2006:40).
Karlson, Ingrid (2007). Motstridiga könsbudskap i skola och förskola. I Kjell, Granstöm (red.)
Forskning om lärares arbete i klassrummet. (s. 65-80). Stockholm: Liber Distribution. (Fif.
Nr. 33).
Klingvall, Maj-Inger. (1998). Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets
rättigheter i Sverige. Socialdepartementet. (Prop 1998/98:182).
Kungliga Skolöverstyrelsen. (1962). Läroplanen för grundskolan 1962. Andra upplagan. Stockholm: Kungliga Skolöverstyrelsens skriftserie 60.
53
Kåreland, Lena. (2009). Barnboken i samhället. Lund: Studentlitteratur. Liber (2012). KOD 45. http://www.liber.se/Grundskola/Grundskola-ar-4- 6/Svenska/Grundlaromedel/KOD-45/ [2012-4-11]
Lindgren, Joakim. (2002). ”Värdelöst” Värdegrundsarbete?: Demokratifostran i svenska skolor. I Tidskrift för lärarutbildning och forskning. Vol 2002: 3, s. 39-52.
Lundström, Mats. (1999). Vad innebär jämställdhet? I Tidskrift för politisk filosofi. Vol 2. s. 5- 27.
Molina, Irene. (2005). Rasifiering, ett teoretiskt perspektiv i analysen av diskriminering i Sverige. I Paulina de los Reyes & Masoud Kamali (Red). Bortom Vi och Dom. Teoretiska
reflektioner om makt, integration och strukturell diskriminering. Stockholm: Fritzes offentliga
publikationer. (SOU 2005:41).
Myndigheten för skolutveckling (2004) Lärande om hållbar utveckling. Stockholm: Liber Distribution.
Nationalencyklopedin (2012-04-10). Nationalencyklopedin ww.ne.se [2012-4-11]
Nationalencyklopedin. (2008). NE i tre band, tredje bandet. Malmö: Nationalencyklopedin AB.
Natur och Kultur (2012). Läs med oss. http://www.nok.se/nok/laromedel/seriesidor/l/Las- med-oss/ [2012-4-11]
Nikolajeva, Maria. (2004). Barnbokens byggklossar. Lund: Studentlitteratur.
Norberg, Katarina. (2001). The constitutive values of Swedish schooling: a challenge to the inner life of schools. I Pedagogy, culture & society 9, no. 3, s 371-386.
Nykänen, Pia. (2008). Värdegrund demokrati och tolerans. Om skolans fostran i ett
mångkulturellt samhälle. Diss. Göteborgs universitet. Göteborg: Filosofiska institutionen,
Göteborgs universitet. (Filosofiska meddelanden, Röda serien nr. 41)
Regeringskansliet. (2011). FN:s konvention om mänskliga rättigheter. Stockholm: Regeringskansliet.
54 Sanoma Utbildning (2012). Fördjupad information.
http://www.sanomautbildning.se/Laromedel/Grundskola-Fk-6/Svenska-skonlitteratur/Bocker- innehallande-65---sidor/Bocker-barn-skola/Fordjupad-information/ [2012-4-11]
Skolkommittén (1996) Krock eller möte: om den mångkulturella skolan. Stockholm: Fritze (SOU 1996:143).
Skolverket. (2011a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: Lgr
11. Stockholm, Skolverket.
Skolverket. (2011b). Redovisning av uppdrag om skolans värdegrund. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2011c). Årsredovisning 2011. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2010-09-21). Barnkonventionen.
http://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund/allas_lika_varde/2.2356/2.2365/barnkon ventionen-1.135020 [2012-04-20]
Skolverket. (1998). Läroplan för förskolan 1998: Lpfö 98. Stockholm: Utbildningsdepartementet, Regeringskansliet.
Skolverket. (1994). Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet 1994: Lpo 94. Stockholm, Utbildningsdepartementet.
Skolverket (2002) Miljöundervisning och utbildning för hållbar utveckling i svensk skola. Stockholm: Statens skolverk.
Skolöverstyrelsen. (1969). Läroplanen för grundskolan 1969: Lgr 69. Stockholm, LiberTryck.
Sund, Per. (2008). Att urskilja selektiva traditioner i miljöundervisningens
socialisationsinnehåll – implikationer för undervisning för hållbar utveckling. Diss.
Mälardalens universitet. Västerås: School of Sustainable Development of Society and
Technology, Mälardalen University (Mälardalen University Press Dissertations, 1651-4238 ; 63)
Thornberg, Robert (2004) Värdepedagogik. I Pedagogisk Forskning i Sverige. Vol. 9:2, s. 99- 114.
55
Westman, Lars. (2002). Nya Pojken och Tigern; en Sverige-saga. Stockholm: Natur och Kultur.
Vetenskapsrådet. (1990). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. [Elektronisk] Stockholm: Vetenskapsrådet.
Widén, Pär. (2009). Kvalitativ textanalys. I Andreas Fejes & Robert Thornberg (Red).
Handbok i kvalitativ analys (s. 136-144). Stockholm: Liber.
Wiklund, A, Sköld Jansson, C, Danestig, B-M, & Gustavsson, L (2002) Kristen tradition och
västerländsk humanism. (Motion 2002/03: Ub319).
Zackari, Gunilla & Modigh, Fredrik (2000). Värdegrundboken. Om samtal för demokrati i