Respondent två med bakgrund som samtalsterapeut förklarar att människor inte skapar ett beteende genom att komma in i en bransch, utan de som arbetar i branschen är en grupp
människor som exkluderar på grund av inlärda beteenden. Den omedvetna exkludering bekräftar respondent sex. Det är därför viktigt att föra en dialog och att försöka ändra samhällsstrukturer i grunden för att sträva efter jämlikhet. Den här studien är inte definitiv eller bred nog för att generalisera en hel befolkning och deras upplevelser, men att den kan bekräfta antaganden. Inte minst de antaganden vi studenter med en annan etnisk bakgrund som skriver den här uppsatsen haft. Dock anser vi att våra respondenter är så pass breddade, från offentlig till privat sektor, olika typer av anställningar som byråer eller kommunikationsavdelningar och att de representerar könsfördelningen i samhället, att man kan anta hur branschen ser ut.
För att främja mångfald och representativitet behövs åtgärder i rekryteringsprocessen.
Organisationer måste vara mer öppna till personer med utländskt bakgrund och ett annorlunda namn, inte låta sig skrämmas av det och utesluta. Att man inte skräms av det när det väl finns en person med annan härkomst och utesluta de i sociala sammanhang, utan berikar varandra genom kunskapsutbyte. Medie- och kommunikationsbranschen som ska framföra andra organisationers budskap om inkludering och acceptans brister i sina egna processer i det arbetet. Något som respondent sju sa fångade vårt intresse. Hur kan en bransch som arbetar med kommunikationen ut till samhället, själva inte representera den. Vidare uttrycks det flertalet gånger att det tas ett samhällsansvar och att det är en någorlunda jämlik bransch. Men jämlikheten ser ut att ha stannat vid kön, vilket enligt oss inte håller i längden.
Förslag för fortsatt forskning hade kunnat vara en ännu mer utvecklad studie om mångfald och inkludering. En liknande undersökning skulle kunna skapas i större format genom flertal
fokusgrupper. Ett annat tillvägagångssätt skulle kunna vara att förstärka en kvalitativ studie med kvantitativa metoder, i form av enkätundersökningar och statistiska analyser. Sist föreslår vi en kvalitativ studie genom observationer, att gå in i en organisation och där studera beteenden från ett organisatoriskt perspektiv.
10. Referenser
I detta kapitel framförs referenserna enligt Harvardsystemet och i alfabetisk ordning. Även källhänvisningar är utförda enligt Harvardsystemet.
Barmark, M och Djurfeldt, G. (2015). Statistisk verktygslåda 0: att förstå och förändra världen med siffror. Lund: Studentlitteratur
Bursell, M. (2012). Ethnic Discrimination, Name change and labor market inequality: Mixed approaches to ethnic exclusion in Sweden. Stockholm: Acta Universitatis Stockholmholmiensis
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:561919/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2019-04-22). Cvetkovic, A. (2009). The Integration of Immigrants in Northern Sweden: A Case Study of The Municipality of Strömsund. International Migration 47(1) 101-131.
https://onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.1111/j.1468-2435.2008.00502.x (Hämtad 2019-04-05).
De Los Reyes, P. (2008). Etnisk diskriminering i arbetslivet – kunskapsläge och kunskapsbehov. Stockholm: Landsorganisationen i Sverige (LO).
https://www.lo.se/home/lo/res.nsf/vres/lo_fakta_1366027492914_etnisk_diskriminering_i_arbets livet_pdf/$file/Etnisk_diskriminering_i_arbetslivet.pdf (Hämtad 2019-04-14).
Diskrimineringsombudsmannen. (2018), årsrapport.
http://www.do.se/globalassets/om-do/diskrimineringsombudsmannens-arsredovisning-20182.pdf (Hämtad 2019-05-01).
Durocher, E. Gibson, B. E. & Rappolt, S. (2013). Occupational Justice: A Conceptual Review.
Journal of Occupational Science, 21:4, 418-430.
https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/14427591.2013.775692 (Hämtad 2017-04-15). Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2015) Intervjuer. I Ahrne, Göran & Peter Svensson (red.) Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber
Esaiasson, P, Gilljam, M, Oscarsson, H & Wängnerud, L. (2012). Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts juridik AB.
Evetts, J. (2006). Introduction: Trust and Professionalism: Challenges and Occupational Changes. Current Sociology. 54(4), 515-531.
https://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/0011392106065083?casa_token=KuGScP6lPBYA AAAA:729232VCq1T8K17_uauRpFKRNd3CT00SvPYqvnZJDJY4iJgcawHuFxJxmOf2MLXS
1ajVYP51mjnD (Hämtad 2019-04-24).
Graf, H. (2017). What structures? Journalism Practice. 11:5, 544-558.
https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/17512786.2016.1155969#aHR0cHM6Ly93d3cud GFuZGZvbmxpbmUuY29tL2RvaS9wZGYvMTAuMTA4MC8xNzUxMjc4Ni4yMDE2LjExNT U5Njk/bmVlZEFjY2Vzcz10cnVlQEBAMA (Hämtad 2019-04-10)
Roth, H. I. (2008) Diskriminering. SNS förlag, första upplagan.
Hamrin, B. A. S. (2019). Constructions of inclusion at two senior nursing home units in Sweden: immigrants’ perspectives. Equality, Diversity and Inclusion. 38(4), 462-476.
http://miun.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1298742&dswid=4240 (Hämtad 2019-04-24).
Kvale, S & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Larsson, J. K. (2015) Integrationen och arbetets marknad Hur jämställdhetsarbete och annat ”svenskt” görs av arbetsförmedlare och privata aktörer. Stockholm: Atlas
http://jamda.ub.gu.se/bitstream/1/945/1/larsson.pdf (Hämtad 2019-04-22).
Lundström, K. E. (2008). Arbetsmarknad i Statistiska centralbyrån. Integration – en beskrivning av läget i Sverige. (Prognosinstitutet Integration – rapport 1) Örebro: Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/contentassets/2b17a32f63b74914b66339c551c9a309/le0105_2008a01_br_be 57br0801.pdf (Hämtad 2019-04-05).
Mattsson, K. (2005). Diskrimineringens andra ansikte – svenskhet och ”det vita västerländska”. I Paulina, de los Reyes., Masoud, Kamali (Red.). Bortom Vi och Dom. Teoretiska reflektioner om makt, integration och strukturell diskriminering. Stockholm: Statens offentliga utredningar, SOU 2005:41.
http://temaasyl2.episerverhotell.net/Documents/Offentliga%20utredningar%20och%20rapporter %20(sv)/SOU%202005_41b.pdf (Hämtad 2019-04-29).
Muzio, D. & Kirkpatrick, I. (2011). Introduction: Professions and organizations - a conceptual framework. Current Sociology. 59(4), 389-405.
Nilsson, I. & Townsend, E. (2014). Occupational Justice- Bridging theory and practice.
Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 21:1, 64-70.
https://www.tandfonline.com/doi/full/10.3109/11038128.2014.952906?scroll=top&needAccess= true (Hämtad 2019-04-17).
Parsons, P. J. (2008). Ethics In Public Relations. 2nd ed. London: Kogan Page, Print. Parsons, P. J. (2016). Ethics In Public Relations. 3rd ed. London: Kogan Page, Print.
Regeringens skrivelse. (2008). Egenmakt mot utanförskap – regeringens strategi för Integration (Skr 2008/09:24). Stockholm: Integrations- och jämställdhetsdepartementet.
https://www.regeringen.se/49bafe/contentassets/290f0e9b273340ae96039db14551662a/egenmak t-mot-utanforskap---regeringens-strategi-for-integration-skr.-20080924 (Hämtad 2019-04-15). Regeringen. (2005). Det blågula glashuset, strukturell diskriminering i sverige. Stockholm: Integrations- och jämställdhetsdepartementet.
https://www.regeringen.se/49bb02/contentassets/0cf1e0d4944d469bb237b6b0945d08fe/det-blag ula-glashuset---strukturell-diskriminering-i-sverige-del-3---kapitel-10-t.o.m.-kapitel-15-sarskilt-y ttrande-samt-bilagor (Hämtad 2019-04-15).
Ryan, L. & Mulholland, J. (2013). Trading Places: French Highly Skilled Migrants Negotiating Mobility and Emplacement In London. Journal of Ethnic and Migration Studies.
https://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/1369183X.2013.787514?needAccess=true (Hämtad 2019-05-01).
Statistiska centralbyrån. (2017). Yrkesregistret med yrkesstatistik. Yrkesstrukturen I Sverige. https://www.scb.se/contentassets/1fe7f957920f4eaf97bddcc0270553f2/am0208_2017a01_sm_a m33sm1901.pdf (Hämtad 2019-04-10).
Sveriges Kommunikatörer. (2017). Kommunikation som speglar mångfald.
https://sverigeskommunikatorer.se/sok?q=etnisk+diskriminering (Hämtad 2019-04-10). Townsend, E. & Wilcock, A. A. (2004). Occupational justice and Client- Centred Practice: A Dialogue in Progress. Canadian Journal of Occupational Therapy. 71(2), 75-87.
Whiteford, G. (2000). Occupational Deprivation: Global Challenge in the New Millennium. British Journal of Occupational Therapy. 63(5), 200-204.
https://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/030802260006300503 (Hämtad 2019-04-16). Yang, A. & Taylor, M. (2013). The relationship between the professionalization of public relations, societal social capital and democracy: Evidence from a cross-national study. Public Relations Review. 39(4), 257-270
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S036381111300115X (Hämtad 2019-04-24). Yang, L. H., Kleinman, A., Link, B. G., Phelan, J. C., Lee, S., & Good, B. (2007). Culture and stigma: Adding moral experience to stigma theory. Social science & medicine, 64(7), 1524-153. https://www.researchgate.net/publication/6612868_Culture_and_Stigma_Adding_Moral_Experi ence_to_Stigma_Theory (Hämtad 2019-05-20).