Slutdiskussion

Handlingsutrymme för närbyråkrater är något viktigt för att de skall kunna arbeta effektivt i deras dagliga arbete. Detta är något som Lipsky betonar ett flertal gånger i sin teori. Det

framkommer i vår undersökning att arbetsförmedlarna/närbyråkrater i Västerås inte har till- räckligt med handlingsutrymme vilket försvårar deras dagliga arbete.

När vi skulle lämna och hämta våra enkäter så observerade vi arbetsförmedlarna, redan där märkte vi att de hade knappt med tid för att hjälpa oss. Arbetsförmedlarna upplever att de har hög belastade pga. för mycket arbete, där några berättade att de har upp till 250 ärenden/vecka att gå igenom samt att de har varje dag obligatoriska interna möten som tar mycket tid. Efter alla måsten så finns det knappt någon tid för arbetsförmedlarna till att hjälpa klienten med jobbsökande. Hur kommer man att kunna öka sysselsättningen om man inte ens har tid för att bestämma bra planer med klienten, redan här ser vi brist på när det gäller att uppfylla deras huvudmål.

Figur 9: Hög arbetsbelastning

Resurserna är något viktiga för att kunna utföra effektivt arbete för arbetsförmedlaren. Under- sökningen visade att det är brist på resurser, så som pengar, utrustning och personal. Detta är något som förklarar att arbetsförmedlare inte upplever sitt arbete som effektivt.

Men genom intervjun som vi hade med arbetsförmedlingens chef i Västerås, så är allt detta på bättringsvägen i och med att de har fått bättre budget i år. Men frågan som består i detta fall är om man kommer att hinna genomföra de förändringar innan tiden för den nya budgeten fram- kommer. Om man inte hinner genomföra dessa förändringar så finns det risk att finansdepar- tementet inte har tillräckligt med budget för det kommande året. Arbetsförmedlingens chef

verkade vara förhoppningsfull med både den nya direktören och de kommande nya reformer- na som kommer underlätta mycket arbetsförmedlarnas arbete.

Vi la inte märke till om det fanns olika uppfattningar från arbetsförmedlare eller den högste chefen i Västerås, detta tyder på att själva implementeringen ut av besluten inte är problema- tisk men däremot så anser vi att det är brist på resurserna som gör att implementeringen blir svårt att genomföras.

Till slut tar vi fram en bild som visar hur arbetsförmedlarnas situation ser ut idag samt den önskade situationen. Dagens arbetssituation visas med grått därmed den önskade arbetssituat- ionen visas med blått.

Figur 10: Bild på hur arbetet ser ut idag och önskade läget för arbetsförmedlarna

Arbetsförmedlarnas arbete är av viktigt för att landet sysselsättning skall öka samt för att kunna öka landets ekonomi för fortsatt välfärd som vi har. Därför anser vi det är nödvändigt att de arbetar i en bra arbetsmiljö, för att kunna åstadkomma effektivitet i deras arbete.

En kritik till vår egen C-uppsats är i första hand är att om vi hade haft ännu mer tid på oss så hade flera arbetsförmedlare kunna svara på våra enkäter samt att de hade tagit på sig tid att svara på frågor där de skulle kunna skriva egna reflektioner.

En annan sak är att på grund av tidsbrist kunde vi inte undersöka i fler städer AF än arbets- förmedlarna i Västerås, vilket gör att vi inte kan generalisera resultatet till arbetsförmedlare i hela landet utan endast till arbetsförmedlarna i Västerås. Men vi har ändå åstadkommit mycket på den begränsade tid som vi hade på oss i o m att vi gjorde både kvalitativundersök- ning samt en kvalitativintervju, något som skulle göra att denna uppsats skulle betraktats som tillförlitligt.

Våra rekommendationer är att om man skall undersöka arbetsförmedlare eller andra organisat- ioner där dessa organisationer har stor press på sitt arbete, då är det viktigt att man har god tid på sig när man vill göra undersökning hos dessa verksamheter, för att det kan ta mycket mer tid innan man får in de svar eller kan utföra intervjuer än man hade planerat.

Vårt slutliga råd till det som vi själva upplevde när vi gjorde denna undersökning är att, när det gäller enkätundersökningar då är det viktig att man förmulera enkätsfrågorna och svarsal- ternativ på ett sätt som är lätt att förstå av respondenterna. Detta i syftet att undvika att det ska finnas risk att respondenterna förstår enkätfrågorna fel och därmed ge fel svar på frågorna. Svarsalternativer ska förmuleras på så sätt att det blir lättare för forskare att kunna dra slutsat- ser. Sist ska man även försöka att finnas tillhand för respondenterna genom att vara närva- rande när de svarar på enkäterna för att kunna svara på deras frågor.

Referenslista

• Aili, C., Nilsson, L-E., Svensson, L., & Denicolo, P. (red.) (2007). In Tension between Organization and Profession- Porfessionals in Nordic Public Service. Lund: Nordic Academic Press.

• Barbosa da Silva, A., & Wahlberg, V. (1994). Vetenskapsteoretisk grund för kvalitativ metod. I G. Starrin & P-G. Svensson (red.), Kvalitativ metod och vetenskapsteori, Lund: Studentlitteratur.

• Broome, P. Carlson, B. Ohlsson, R. (2001). Bäddat för mångfald. Stockholm: SNS förlag.

• Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga Metoder. Malmö: Liber.

• Clegg, S. Kornberger, M. & Pitsis, T. (2007) Ledning och organisation. Malmö: Liber • Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H. & Wängnerud, L. (red.) (2012). Metodprakti kan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. (4., [rev.] uppl.) Stockholm: Norstedts juridik. Grinbergs, J. (2014). Pratnerskap - ett sätt att organisera regional ti llväxt: perspektiv på regional utveckling som fenomen och en analys av ett tillväxtprog ram. Diss. Västerås: Mälardalens högskola, 2014. Västerås.

• Evans, T. & Harris, J. (2004). Street-Level Bureaucracy, Social Work and the (Exaggerated) Death of Discretion. British Journal of Social Work, 34(6), 871-895.

• Forslund, A., Nordström Skans, O. (2007). Hur fungerar arbetsmarknaden och vad kan arbetsmarknadspolitiken bidra med? Stockholm: Arbetsmarknadsstyrelsen.

• Garsten., C, Lindvert., J.& Thedvall., R. (2011). Arbetsmarkandens nya organisering. Malmö: Liber.

• Hill, M. & Hupe, P. (2005) Implementing public policy. London:SAGE Publlications limited

• Jansson., L.(2013). En chans att göra skillnad: kommunernas ansvar för invandring, arbete och företagande. _{Stockholm: Ekerlid.}

• Johansson., R (2007) Vid byråkratins gränser – om handlingsfrihetens organisatoriska begränsningar i klientrelaterat arbete. Lund: Arkiv förlag.

• Lindvert., J. (2006). I hålig arbetsmarknadspolitik: organisering och legitimitet igår och idag. _{Umeå: Boréa.}

• Lundin., D. (2004) Rapport 2004:06 ”Vad styr arbetsförmedlarna?”. IFAU – institutet för arbetsmarknadspolitiskt utvärdering. Uppsala.

• Lundin., D. & Lundin., M. (2011). Arbetsförmedlingens service och metoder: om processstyrning i en målstyrd myndighet. IFAU, Rapport 2011:9. Uppsala

• Lundin., M & Skedinger., P (2001). Decentraliserad arbetsmarknadspolitik– effekter av ett ökat kommunalt inflytande i arbetsförmedlingsnämnderna. Arbetsmarknad & Arbetsliv, 7(1), 47-63.

• Lundin., M. & Thelander., J. (2012). Ner och upp - decentralisering och centralisering inom svensk arbetsmarknadspolitik 1995-2010. IFAU, Rapport 2012:1. Uppsala

• Olofsson., J. & Wadensjö, E. (2008). Arbetsmarknadspolitik: förändrade förutsätt- ningar och nya aktörer. _{Stockholm: SNS förlag.}

• Sannerstedt., A, 2008. ”Implementering – hur politiska beslut genomförs i praktiken” I Rotstein, Bo (red) i Politik som organisation. Förvaltningspolitikens grundproblem.

Stockholm: SNS förlag

• Robson, Colin (2002). Real world research. (Second ed.). Oxford: Blackwell

• Rothstein., B, (Red.), Politik som organisation: Förvaltningspolitikens grundproblem. Tredje upplaga. Stockholm: SNS Förlag.

• Svensson., K, Johnsson., E & Laanemets., L (2008) Handlingsutrymme: utmaningar i socialt arbete. Stockholm: Natur och kultur.

• Ulmestig., R. (2007). På gränsen till fattigvård. Lund: Socialhögskolan, Lunds universitet.

Bilagor:

Bilaga 1: Enkätfrågor

Enkäter för tjänstemän på AF

1.

Hej, Vi är två studenter från Mälardalens högskola (Mdh), avdelningen för Eko- nomi/statsvetenskap. Vi skall genomföra en kvantitativ undersökning om Arbetsförmedlarnas arbete och handlingsutrymme. Detta kommer att utgöra det empiriska underlaget till vårt ex- amensarbete (C-uppsatsen). Enkätundersökningen kommer även att bidra till pågående forsk- ning inom området stadsdelsutveckling.

Kryssa för eller ringa in de svarsalternativen.

Arbetsförmedlarnas arbete och deras handlingsutrymme

Kön

Man Kvinna

Yrkestitel………

När är du född?...

Hur länge har du haft din nuvarande tjänst?...

1. Vilka av de följande målen arbetar du mest med?