Det övergripande syftet i denna undersökning har varit att undersöka om
lokaltidningsprenumeranterna har ett intresse i att lokaltidningen skall finnas som nättidning.
Resultaten visar på en motstridighet som gör att syftet kan besvaras med både ja och nej.
Majoriteten av prenumeranterna uttrycker att det är jättebra om lokaltidningen har en nättidning eftersom de säger att det säkerligen uppskattas av andra prenumeranter och blivande läsare. Många argumenterar att det kan vara bra för tidningen att vara med i utvecklingen och att de därför också får goodwill. Däremot är det mycket oklart vilka som egentligen läser den lokala nättidningen, att det är mycket få prenumeranter som gör det visar denna undersökning. Däremot är majoriteten av prenumeranterna av uppfattningen att det givetvis finns läsare av nättidningen, många tror att det är de yngre. Samtidigt dementerar de yngre att de läser lokala nättidningar, däremot läser de gärna rikstidningar på nätet. Eftersom alla utom tre prenumeranter säger att de inte har ett personligt intresse i en lokal nättidning, menar jag att syftet bäst besvaras med ett nej. Somliga prenumeranter vid Sydöstran och Bohusläningen säger att de använder nättidningen någon gång emellanåt, men det är endast en som personligen skulle bry sig om nättidningen läggs ner. Vid Laholms Tidning och
Smålänningen säger visserligen många att de kanske skulle använda en nättidning någon gång, men det är endast en som tycker att de bör satsa på en nättidning utifrån att
prenumeranten personligen tycker att det är viktigt.
I ett vidare perspektiv förstår jag det som att nyttan av en lokal nättidning för dess
prenumeranter verkar vara mycket begränsad, åtminstone i den form och av den kvalité som numera upprätthålls. Tanken att nättidningen är ett bra komplement bekräftas emellertid, eftersom prenumeranterna mer än gärna besöker exempelvis aftonbladet.se. De tycker att de kompletterar med andra sorts nyheter och information som inte finns i lokaltidningen. Att läsa lokaltidningen på Internet däremot ser mycket få ett behov av om man redan har läst
papperstidningen, och prenumeranterna föredrar att läsa tidningen i pappersform. Ett annat resultat i undersökningen är att de lokaltidningsprenumeranter som också prenumererar på en rikstidning, vanligen inte läser riks- och utrikesnyheterna i lokaltidningen. Anledningen att de har en rikstidning är att de har bättre riks- och utrikesnyheter, liksom att uppfattningen är att papperstidningen är ett bättre alternativ än nättidningen för lokala nyheter. Prenumeranterna ser i väldigt liten utsträckning ett intresse av att läsa samma nyheter i två medier. Utifrån dessa resonemang finner jag det rimligt att anta att den osynliga läsargruppen av de lokala nättidningarna sannolikt inte är prenumeranter. Det kan också konstateras att prenumeranterna bör betraktas som mogna för nättidningsläsning, enligt Rogers diffusionsteori är den svenska Internetutvecklingen mogen. Däremot uttrycker somliga att de hämmas av att bredband saknas, vilket hämmar deras allmänna Internetsurfande. Det innebär också ett exempel på när mediestrukturen påverkar individernas mediebeteende.
Det har diskuterats olika faktorer som påverkar prenumeranternas upplevda tillfredställelse liksom teoretiska modeller för hur kunder gör val. Min slutsats är att det viktigaste attributet som lockar prenumeranterna till lokaltidningen är just dess lokala prägel på
nyhetsförmedlingen. Valet för lokaltidningsprenumeranterna mellan olika lokaltidningar på orten, om det finns två, handlar dels om kvalitén på lokalnyheterna, dels andra attribut.
Däremot står det klart att nättidningen inte är ett attribut som prenumeranterna lyfter fram i valet av lokaltidning, inte ens vid Bohusläningen där en prenumeration medger gratis inloggning på nättidningen, som annars tar betalt per artikel. Att majoriteten av svenska nättidningar är gratis medför flera saker. Läsarna kan välja att läsa lokaltidningens nyheter gratis, oavsett om de är prenumeranter eller inte, varför det inte finns ett incitament för att
prenumerera för att erhålla mervärden på Internet. Tanken att nättidningen är en service till läsarna, men inte till prenumeranterna förstärks därför. Däremot visar resultaten på ett brett uppslag av insatser som prenumeranterna lyfter upp som de anser skulle skänka
lokaltidningen mervärden.
Vidare kan diskuteras att tidigare teorier om att frekventa tidningsläsare vanligen
karaktäriseras av att ha stabilitet i sitt liv, ha goda resurser samt vara integrerade i samhället.
De vuxna prenumeranterna visar alla dessa kännetecken, i synnerhet att de är mycket
integrerade i sitt lokala samhälle. Ungdomarna däremot har visat att de skiljer sig kraftigt på dessa områden, liksom sitt intresse för lokaltidningen. Däremot uttrycker ungdomarna att de med största sannolikhet kommer att skaffa sig egna prenumerationer framöver i livet och de understryker att det handlar om att bli mer integrerade i samhället och att få bättre
ekonomiska resurser. Att skaffa en egen prenumeration åren efter gymnasiets slut däremot är desto mer osäkert. Vanligen tycks tidningar ha en policy att skriva för alla sorters
prenumeranter. Däremot vill jag lyfta frågan om det är rimligt att satsa på ungdomar. Om nättidningen ses som ett strategiskt verktyg för att locka ungdomar att bli prenumeranter verkar det vara ineffektivt. Att läsa en morgontidning handlar som sagt om integration, resurser och stabilitet, dessa faktorer kanske inte kan uppvägas mot att tidningen gör försök att locka ungdomar. Om detta skall lyckas tycks det som att morgontidningen måste bli något annat, mer likt en kvällstidning som fokuserar på nöje och sport, samt mer ungdomsriktat material.
Avslutningsvis vill jag säga några ord om denna studies korrespondens med verkligheten.
Eftersom det är en kvalitativ studie har jag endast studerat en mycket liten del av
verkligheten, men däremot gjort det i detalj. I urvalet av prenumeranter till den lilla del som i denna undersökning kommit att representera de olika lokaltidningarnas prenumeranter har jag sökt att maximera deras olikheter, i synnerhet utifrån deras ålder. I metodbilagans
validitetsdiskussion ägnar jag mig åt dessa frågor, nu vill jag kort säga att ett urval givetvis har bäring på resultatet och att urvalet i denna studie inte syftade till att kunna generalisera resultaten. Men att resultaten visar att prenumeranterna uppvisar sådana slående likheter, samt att datamaterialet trots allt omfattar 87 prenumeranter, gör att jag skulle hävda att generella mönster med stor sannolikhet är representativa i större sammanhang. Exempelvis anser jag ha belägg för att säga att en klar majoritet av lokaltidningsprenumeranter, inte enbart i denna studie, inte har ett personligt intresse i en nättidning av lokal karaktär. Den lokala
nättidningen fungerar därmed sällan som ett komplement för sina prenumeranter. Den är givetvis fortfarande ett komplement för konkurrentens prenumeranter som vill läsa mer lokala nyheter än i den egna tidningen. Utifrån resultaten menar jag att idén om nättidningen som komplement i första hand handlar om papperstidningsprenumeranter som besöker nättidningar med en annan sorts innehåll, exempelvis kvällstidningarna på Internet.