Slutdiskussion

Utifrån resultatet har vi sett att förskollärare arbetar mer eller mindre medvetet med gemenskap, samhörighet och uteslutning. Resultatet visar att det är svårt att skilja begreppen gemenskap och samhörighet åt. För att förskollärare ska kunna arbeta medvetet med begreppen gemenskap, samhörighet och uteslutning behövs begreppen belysas i större utsträckning. Vi menar att begreppen bör analyseras och diskuteras av förskollärare för att de ska kunna komma fram till ett gemensamt förhållningssätt.

Genom att medvetandegöra begreppens innebörd tror vi att det individuella barnets behov lättare kan tillgodoses.

Utifrån resultatet framkommer det att ”han” ofta används som benämning vid beskrivning av uteslutande situationer. De diskuterar pojkar som inte får vara med i leken och bråkiga pojkar som förstör i leken. Vi funderar på om det har med förskollärarens förhållningsätt att göra eller om de relaterar till deras erfarenheter att det är mest pojkar som berörs av uteslutning. Använder sig förskollärare av liknande bemötanden hos flickor och pojkar vid uteslutande och bråkiga handlingar? Kan det vara så att förskollärare reagerar mer på situationer där pojkar har ett oönskat beteende än flickors. Vi upplever utifrån erfarenheter att flickors oönskade handlingar bemöts av förskollärare genom att de pratar med en lugnare ton och reagerar inte på handingar lika skarpt som om det vore pojkars oönskade handlingar.

Vidare forskning kan vara att relatera förhållningssätt och arbetssätt som framkommer i denna studie, till hur barnen påverkas av detta. Detta menar vi kan visa på barns perspektiv kring hur en kamratkultur skapas i förskolan. Genom att observera barngrupper med olika metoder förskollärare använder sig av menar vi att undersökningen kan visa metodernas påverkan av barngruppen när det gäller gemenskap, samhörighet och uteslutning.

32

Ytterligare forskning kan behandla om yngre barn utesluter vararandra. Vi relaterar till studiens resultat som visar att många förskollärare menar att det inte är så vanligt att yngre barn utesluter varandra. Vi tänker oss observation som en metod för att studera yngre barns interaktion med varandra för att se om uteslutande handlingar förekommer eller hur uteslutnings ter sig hos yngre barn.

Referenser

Corsaro, A-W. (2004). The sociology of childhood. (2:a uppl.). SAGE Publications, Inc.

Dimenäs, J. (2007). Lära till lärare: Att utveckla läraryrket, vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber

Gren, J. (2001). Etik i pedagogisk vardagsarbete. Stockholm: Liber

Hännikäinen, M. (1999). Togetherness- A Manifestation of Day Care Life. Early Child Development and Care, 151. 19-28.

Hännikäinen, M. (2001). Some Thoughts About Togetherness: an introduction.

International Journal of Early Years Education, 9 (2). 101-108

Hännikäinen, M. (2007). Creating togetherness and building a preschool community of learners: the role of play and games. Jambor, T. & Van Gils, J. 2007.

Several perspectives in children's play. Scientific reflections for practitioners. 147-160

Ivarsson, P-M. (2003). Barns gemenskap i förskolan. (Diss.). Uppsala Universitet Johansson, E. (2001). Små barns etik. Stockholm: Liber

Jonsdottir, F. (2007). Barns kamratrelationer i förskolan. Samhörighet, tillhörighet, vänskap, utanförskap. (Doktorsavhandling). Malmö Högskola

Löfdahl, A. (2007). Kamratkulturer i förskolan: En lek på andras villkor. Stockholm:

Liber

Nationalencyklopedins ordbok. (1995). Första bandet. Göteborg: Bra böcker AB Nationalencyklopedins ordbok. (1996). Tredje bandet. Göteborg: Bra böcker AB Nilsson, B. (2005). Samspel i grupp. Studentlitteratur: Lund

Pape, K. (2002). Social kompetens i förskolan: - att bygga broar mellan teori och praktik. Stockholm: Liber

Patel, R. & Davidsson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Studentlitteratur: Lund

Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010. Stockholm: Fritzes Skolverket. (2006). Allmänna råd och kommenterar. För att främja likabehandling och

förbygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Smidt, S. (2010). Vygotskij och de små och yngre barnens lärande. Studentlitteratur:

Lund

Sommer, D. (2005a). Barndomspsykologi- utveckling i en förändrad värld. Stockholm:

Liber

Sommer, D. (2005b). Barndomspsykologiska fasetter. Stockholm: Liber Stenberg, H. (2011). Gemenskapens socialpsykologi. Stockholm: Liber Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap.

Studentlitteratur: Lund

Svensson, P-G & Starrin, B. (red). (1996). Kvalitativ metod och vetenskapsteori.

Studentlitteratur: Lund

Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken- ett sociokulturellt perspektiv. (1:a uppl).

Norstedts: Stockholm

Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Studentlitteratur: Lund

Utrikesdepartementet. (2006). Mänskliga rättigheter. Konventionen om barnets rättigheter. Stockholm: Regeringskansliet

Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 26 september, 2012, från

http://www.codex.uu.se/texts/HSFR.pdf

Williams, P. (2006). När barn lär av varandra: - samläran i praktiken. Stockholm:

Liber

Wrethander Bliding, M. (2007). Inneslutning och uteslutning: barns relationsarbete i skolan. Studentlitteratur: Lund

Öhman, M. (2009). Hissad och dissad: Om relationsarbete i förskolan. Stockholm:

Liber

Bilaga 1

Hej!

Jag och två förskollärarstudenter från Högskolan i Skövde läser vår examenstermin. Vi kommer att genomföra en studie om kamratkultur i förskolan. Vårt syfte är att undersöka förskollärares inställningar samt arbete kring kamratkultur i förskolan. Till denna studie har vi formulerat tre frågeställningar som lyder:

 Hur arbetar förskollärare för att stödja och främja gemenskap i barngruppen?

 Hur arbetar förskollärare för att stödja och främja känslan av samhörighet inom barngruppen?

 Hur ser förskollärare på uteslutning i lek mellan barn?

Utifrån dessa frågeställningar har vi formulerat ett antal intervjufrågor.

Vi har i vår studie ett lärarperspektiv och därmed kommer vi behöva intervjua 4 förskollärare från verksamheten.

Intervjufrågorna kommer vara öppna, det vill säga att det finns inga redan givna svar, utan svaren grundar förskollärarna i sin yrkeserfarenhet. Intervjun kommer vara mer i form av ett samtal där förskollärarna ges utrymme att fördjupa sina svar genom att vi eventuellt ställer följdfrågor.

Vi förhåller oss till Vetenskapsrådets rekommendationer kring konfidentialitet, vilket innebär att förskollärarnas anonymitet säkras.

Genom detta brev önskar vi ditt medgivande för att genomföra intervjuerna. Vår tanke är att om möjlighet finns, få genomföra intervjuerna under vecka 41-43.

Svaret önskas på nedan given mailadresss.

Mvh XX

xxxxxxxx@his.se

Bilaga 2

1.Vad innebär gemenskap mellan barn i förskolan för dig?

2. Kan du ge exempel på när barn visar/visade på samhörighet inom gruppen?

3. Berätta hur du gör för att stödja barnens gemenskap i gruppen?

4. Berätta hur du gör för att stödja barnens samhörighet i gruppen?

5. Hur ser du på situationer när barn utesluter varandra i leken?

6. Hur kan du stödja barn att bli accepterad i andras lekar?

7. Anser du att barn har rätt att själva välja vilka de vill leka med?