Utifrån studiens resultat skiljer sig länsstyrelsens kriskommunikation i digitala kanaler mellan varandra. Det märktes att det fanns en positiv bild av sociala medier och webb, men att länsstyrelserna kommit olika långt med det arbetet. Det empiriska materialet blev intressant ur den aspekten att det var ganska stora skillnader inom en och samma
myndighet, trots att vi innan studien hade en förutfattad mening om att de skulle finnas en gemensam plan för alla länsstyrelsens användning av digitala kanaler i allmänhet, och i kriskommunikation i synnerhet.
Några av länsstyrelserna låg i framkant vad gäller sociala medier, och förespråkade tvåvägskommunikation med allmänheten. Trots detta fick vi en bild av att de flesta respondenter från Länsstyrelsen betraktade webben och media som de primära kanalerna för krisinformation. Att den information som kommer från Länsstyrelsen är saklig, korrekt och trovärdig var något som värderades högt av respondenterna, och att alla länsstyrelser inte tagit till sig sociala medier kan kanske bero på att de inte riktigt litar på sociala medier som kanal utåt eller att det helt enkelt är en resursfråga.
I problembakgrunden nämnde vi Länsstyrelsen som ”spindeln i nätet” vad gäller att samordna kommunikationen vid en kris, vilket vi upplever har varit väldigt intressant. Även om Länsstyrelsen inte ser sig själva som den första kontakten med allmänheten så har de en viktig roll i att se till att alla aktörer, myndigheter och organisationer som de samverkar med och som möter allmänheten får en samordnad bild av händelser. Ur forskningssynpunkt var det även intressant att se hur respondenternas beskrivningar av hur lärdomar från tidigare upplevda kriser och övningar implementerats och utvecklat deras ordinarie krishantering och kriskommunikation.
Ett problem med studien har varit att respondenternas kompetensområden varierat, då vissa arbetade med kommunikationsfrågor och vissa med krisberedskapsfrågor. Detta gav inte ett genomgående fokus på kommunikation, men däremot en större bredd och fler infallsvinklar inom området.
7.1 Förslag på fortsatt forskning
• Det vore intressant att göra om samma studie vid ett senare tillfälle för att se hur länsstyrelsens strategiska kriskommunikation i digitala kanaler, framförallt i sociala medier, har fortlöpt.
• Det vore även spännande att se till hur mottagare uppfattar länsstyrelsens kriskommunikation i digitala kanaler.
”Ingen kris är den andra lik” – En kvalitativ och kvantitativ studie om Länsstyrelsens kriskommunikation ___________________________________________________________________________________
KÄLLFÖRTECKNING
Tryckta källor
Boin, A. Hart, P. Stern, E. Sundelius, B. (2005) The politics of crisis management, Public leadership under pressure. Cambridge: University Press
Coombs, W. T. (2006) Crisis Management: A Communicative Approach. In C.H. Botan &
V. Hazleton (eds.) Public Relations Theory II. (171-197) Mahwah, NJ: Erlbaum.
Coombs. W, T. & Holladay. J, S. (2013) It´s not just PR: Public relations in society. (2:a uppl) New Jersey: John Wiley & Sons, Inc.
Cutlip. M, S. Center. H, A. Broom, M, G. (2006) Effective Public Relations. (9:e uppl) New Jersey: Pearson Prentice Hall.
Czarniawska, B. Diedrich, A. Engberg, T. Eriksson-Zetterquist, U. Gustavsson, E.
(2007) Organisering kring hot och risk. Lund: Studentlitteratur AB.
Eneroth, B. (1984). Hur mäter man ”vackert”? Stockholm: Natur och Kultur.
Ekström, M. Larsson, L. (2010) Metoder i medie- och kommunikationsvetenskap. Lund:
Studentlitteratur.
Ericsson, Y. Nilsson, B-O. (2008) Samordnad krisinformation. Krisberedskapsenheten.
Eriksson, M. (2009) Nätens kriskommunikation. Lund: Studentlitteratur AB.
Esaiasson, P. Gilljam, M. Oscarsson, H. Wängnerud, L. (2012) Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Nordstedts Juridik AB.
Findahl, O. (2013) Svenskarna och Internet. .SE. Göteborgstryckeriet.
Falkheimer, J. Heide, M. Larsson, L. (2009) Kriskommunikation. Malmö: Liber.
Falkheimer, J. Heide, M. (2003) Reflexiv kommunikation. Malmö: Liber.
Furustig, H. Sjöstedt, G. (2000) Strategisk omvärldsanalys. Lund: Studentlitteratur.
Fearn-Banks, K. (2011) Crisis Communications: A casebook approach. (4:e uppl.) New York: Routledge.
Fombrun, C. J. van Riel, C.B.M. (2004) Fame & Fortune: How Successful Companies Build Winning Reputations. New York: Prentice-Hall Financial Times.
Fors-Andrée, J. (2012) Modern Krisskommunikation: din guide för framgångsrik kommunikation i krissituationer. Borås: Recito Förlag.
Flodin, B. (1993) Myndigheters kriskommunikation: en kunskapsöversikt (Psykologiskt Försvar Rapport nr 163:2) Stockholm: Försvarsmedia/Tryckeri Balder AB.
Flodin, B. (1999) Planlagd kriskommunikation (Styrelsen för Psykologiskt Försvar Rapport Utbildningsserie nr 2) Stockholm.
Grunig, J. (1992) Excellence in Public Relations and Communication Management.
New York: Routledge.
Genf, L. Laurent, J. (2008) Omvärldsanalys i praktiken. Malmö: Liber. Larsson, L. (2008) Tillämpad kommunikationsvetenskap (3 uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Nordlund, R. (1993) I Jarlbro, G. Krisinformation ur ett medborgarperspektiv: en kunskapsöversikt (Styrelsen för Psykologiskt Försvar)
Larsson, L. (2010) Crisis and learning. In Coombs, W, T. & Holladay, J, S. (eds.) The Handbook of Crisis Communication. Malden, MA: Blackwell Publishing (713-718).
Lidskog, R. Nohrstedt, S-A. Warg, L-E. (red). (2000) Risker, kommunikation och medier:
En forskarantologi. Lund: Studentlitteratur.
McCombs, M. (2006) Makten över dagordningen: Om medierna, politiken och opinionsbildningen.
Stockholm: SNS.
Palm, L. Falkheimer, J. (2005) Förtroendekriser, kommunikationsstrategier före, under och efter. KBM:S temaserie, 5, Västerås: Edita.
Pearsson (1989). Business Ethics as Communication Ethics: Public Relations Practice and the Idea of Dialouge. In Botan, C.H. Hazleton, W. (eds.) Public Relations Theory.
New Jersey: Erlbaum (pp. 111-131).
Regester, M. & Larkin, J. (1997) Risk, Issues and Crisis Management: A casebook of best practice. London: Kogan Page Limited.
Stakston, B (2010) Politik 2.0, Konsten att använda sociala medier. Göteborg: Beijbom Books AB.
Solis, B. Breakenridge, D. (2009) Putting the public back in Public Relations How Social Media is reinventing the aging business of PR. New Jersey: Financial Time Press.
Tench, R. Yeomans, L. (2009) Exploring public relations. New Jersey: Pearson Prentice Hall.
Ulmer, R. R. Sellnow, L. T. Seeger, W. M. (2007) Effective Crisis Communication:
Moving from crisis to opportunity. Thousand Oaks: Sage.
”Ingen kris är den andra lik” – En kvalitativ och kvantitativ studie om Länsstyrelsens kriskommunikation ___________________________________________________________________________________
Artiklar
Boyd, D. Ellison, N. (2008) Social network sites: Definition, History and scholarship.
Journal of Computer-Mediated Communication. 13 (210-230).
Coombs, T. W. (2007) Protecting Organization Reputations During a Crisis: The
Development and Application of Situational Crisis Communication Theory. Corporate Reputation Review, 10:3 (163-176).
Darling, J. R. (1994) Crisis Management in International Business: Keys to Effective Decision Making. Leadership & Organization Development Journal, 15:8 (3-8).
Ellison, N. Lampe, C. Steinfield, C. (2009) Social network sites and Society: Current trends and future possibilities. Interactions, 1 (6-9).
Gonzáles-Herrero, A. Smith, S. (2008) Crisis communications Management on the Web: How Internet-based technologies are Changing the Way Public Relations Professionals Handle Business Crises. Journal of Contingencies and Crisis Management, 3 (143-153).
Hedman, U. Djerf-Pierre, M. (2013) The social journalist. Digital Journalism, 1:3 (368 385).
Kaplan, A.M. Haenlein, M. (2010) Users of the world, Unite! The challenges and opportunities of Social Media. Business Horizons, 53 (59-68).
Kapucu, N. (2006) Interagency Communication Networks During Emergencies:
Boundary Spanners in Multiagency Coordination. The American Review of Public Administration. 36:2 (207-225).
Kavanaugh, L, A. Fox, A.E, Sheetz, D.S. Yang, S. Tzy Li, L. Shoemaker, J, D. Natsev, Xie, L. (2012). Social media use by government: From the routine to the critical.
Government Information Quarterly, 29 (480–491).
Kaufmann, B. J. Kesner, F. I. Lee Hazen, T. (1994) The Myth of Full Disclosure: A Look at Organizational Communications During Crises. Business Horizons, 37:4 (29-39).
Lagadec, P. Rosenthal, U. (2003) Critical Networks and Chaos Prevention in highly turbulent Times. Journal of Contigencies & Crisis Management, 11 (97-98).
Lukaszewski, J. E. (1997) Establishing Individual and Corporate Crisis Communication Standards: the Principles and Protocols. Public Relations Quarterly, 42 (7-14).
Meredith, R. O´donnell, P. (2011) A framework for Understanding the role of Social Media in Business Intelligence Systems. Journal of Decision Systems, 20 (263-282).
Olofsson, A. (2007) Kriskommunikation i ett heterogent samhälle - lika för alla eller till var och en efter behov? Sociologisk Forskning, 44:3 (6-29).
Perry, D. Maureen, T. Doerfel, L. (2003) Internet-Based Communication in Crisis Management. Management Communication Quarterly, 17 (206-232).
Reichart, J. (2003) A theoretical exploration of expectational gaps in the corporate issue construct. Corporate Reputation Review, 6 (58-69).
Weiner, B. (1985) An attributional theory of achievement motivation and emotion.
Psychological Review, 92:4 (548-573).
Elektroniska källor
http://www.krisinformation.se/web/Pages/Page____11261.aspx Publicerad: 2012-1213. Hämtad: 2014-01-08
http://www.krisinformation.se/web/Pages/Page____72886.aspx Publicerad: 2011-09-08. Hämtad: 2014-01-07.
http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/Sv/manniskaochsamhalle/krisberedskap/Pages/
default.aspx
Hämtad: 2014-01-08
http://www.regeringen.se/sb/d/1474/a/155845 Publicerad: 2006-01-13. Hämtad 2014-01-07.
”Ingen kris är den andra lik” – En kvalitativ och kvantitativ studie om Länsstyrelsens kriskommunikation ___________________________________________________________________________________