Studiens har tre viktiga slutsatser. En av studiens viktiga slutsatser är att tingsrätters bedömning av den våldsutsatta kvinnans trovärdighet kan förstås utifrån teorin om det ideala brottsoffret. Både vår studie såväl som tidigare forskning finner belägg för att det finns diskurser om hur kvinnan ska agera eller vara för att uppnå status som legitimt brottsoffer. Trots det vill vi synliggöra komplexiteten med begreppet idealt brottsoffer. Begreppet har fått kritik för att vara av stereotyp karaktär. Det finns en risk att vi påverkas samt upprätthåller föreställningar om hur ett brottsoffer ska vara genom att använda begreppet. För att koppla det till studiens frågeställningar framkommer att om kvinnan anses vara ett idealt brottsoffer upplevs hon också mer trovärdig. Tingsrätten lägger betydande vikt vid kvinnans trovärdighet vilket har stor påverkan på om mannens handlingar slutligen bedöms som grov kvinnofridskränkning eller inte. Tidigare forskning visar att uppfyllandet av kraven för att vara idealt brottsoffer är problematiskt då kvinnan som utsätts för våld i nära relation omöjligt kan uppnå alla krav. I vår studie uppmärksammas att en kvinna som har drog- eller alkoholproblematik har svårare att upplevas trovärdig av tingsrätten. Studien visar att det finns anledning att ifrågasätta samt problematisera hur kvinnans trovärdighet bedöms i tingsrättsdomar, framförallt en kvinna som nyttjat droger eller alkohol. Vår tolkning är att tingsrätter tycks anse att en kvinna som nyttjat droger eller alkohol under åberopad händelse inte kan redogöra trovärdigt för händelseförloppet. Vi har flera gånger under studien reflekterat över att stor vikt läggs vid kvinnans trovärdighet samt att kvinnan måste bevisa sin tillförlitlighet. Föreställningar om hur en kvinna ska vara eller bete sig blir tydligt i ljuset av den idealiska kvinnan som blivit utsatt för liknande saker men som bedöms som fullt trovärdig. Vi anser att det är problematiskt att en kvinna som utsatts för våld måste på ett avgörande sätt redovisa för sin trovärdighet i tingsrätten. Trovärdigheten hos kvinnan upplevs i flera fall vara mer avgörande för tingsrätten än våldet hon utsatts för. Således tyder studien på att det finns anledning att ifrågasättas varför trovärdigheten hos kvinnan som utsatts för våld är så avgörande för tingsrätten.
Studiens andra viktiga slutsats är gällande kvinnans beskrivning av händelseförloppet. I tingsrättsdomarna är det kvinnan tillsammans med eventuella vittnen som beskriver händelseförloppet. Därefter är det tingsrätten som sammanställer kvinnans samt vittnenas
utsagor tillsammans med eventuella journalutdrag eller fotografier. Tingsrätten bedömer därefter trovärdigheten i kvinnans redogörelse utifrån hur detaljrik samt sammanhängande den är. Vi anser med stöd av tidigare forskning att tingsrätten inte tar hänsyn till bakomliggande faktorer som kan påverka varför kvinnan har svårt eller inte vill lämna klara och sammanhängande redogörelser. Bakomliggande faktorer som kan påverka kvinnans redogörelse kan bland annat vara rädsla för mannen alternativt oro för den utsatta ekonomiska situationen hon kan hamna i om hon berättar. Vi anser att det är problematiskt att kvinnan som utsatts för våld inte vill berätta, därför är det viktigt för tingsrätten att tyda dessa tendenser för att på så sätt få fler kvinnor att anmäla och därmed minska våldet. Studien visar följaktligen att det finns anledning att ifrågasätta tingsrättens arbete med kvinnor som inte vågar berätta.
Den tredje och sista viktiga slutsatsen gäller tingsrättens överväganden vid bedömning av brottsrubriceringen. Tingsrättens bedömning samt argument bakom brottsrubriceringen grov kvinnofridskränkning ska bygga på om mannens handlingar är gärningar som utgjort ett led av upprepade kränkningar av kvinnans integritet. I studien har det uppmärksammats att det enbart är i tingsrättens bedömning om brottsrubriceringen som tingsrättens åsikter samt argument blir synliga. I vissa fall upplever vi att tingsrätten snarare dömer mannen till misshandel än för grov kvinnofridskränkning. Även i denna aspekt spelar kvinnans trovärdighet en central roll. Trots att det är upprepade kränkningar kan tingsrätten bedöma att gärningarna ska rubriceras som något annat än kvinnofridskränkning om kvinnan inte upplevs fullt trovärdig. Under studien har vi flera gånger funderat över om lagstiftningen gällande grov kvinnofridskränkning har använts och fått den inverkan som den var skapad för. I flera fall som vi anser är uppenbara kvinnofridskränkningar dömer tingsrätten till misshandel eller olaga hot. En aspekt som många gånger bidrog till att brottet inte rubricerades som kvinnofridskränkning var avsaknaden av tidssamband. Vilket innebär att det gått för lång tid mellan de åberopade händelserna. Vi anser att det är problematiskt då flera kvinnor kanske inte anmäler direkt vid första tillfället av våld. Således tyder studien på att det finns anledning att ifrågasätta samt utvärdera hur lagstiftningen fungerar och används i praktiken jämfört med hur den var tänkt att nyttjas.
Sammanfattningsvis visar studiens tre viktigaste slutsatser att det finns anledning att ifrågasätta: tingsrättens bedömning av den våldsutsatta kvinnans trovärdighet, tingsrättens arbete med kvinnan som inte vågar berätta om händelseförloppet samt hur lagstiftningen om kvinnofridskränkning används i praktiken kopplat till hur den var tänkt att användas. Dessa tre slutsatser kan följaktligen monteras ner i en övergripande: Studiens absolut viktigaste slutsats
är således att i den svenska rättsliga kontexten går det att utläsa föreställningar hur kvinnan som utsatts för våld bör vara eller bete sig. Avslutningsvis har studien belyst kvinnan i brottsmål gällande grov kvinnofridskränkning utifrån ett social konstruktivistiskt perspektiv med hjälp av kritisk diskursanalys. Det är tydligt i brottsmål gällande våld i nära relationer att det läggs stor vikt vid offrets trovärdighet. I ljuset av det anser vi att en studie som jämför trovärdigheten hos brottsoffer för andra brottsrubriceringar med grov kvinnofridskränkning är ett förslag för vidare forskning. Ytterligare ett område som vi anser intressant att forska om är bakomliggande orsaker av att kvinnan som utsatts för våld förminskar händelseförloppet samt konsekvenser av det.
Referenser
Andersson, B. & Lundberg, M. (2001). Kvinnomisshandel som kunskapsfält- att definiera, förklara och hantera ett socialt problem. I Åkerström, M. & Sahlin, I. (red.) Det motspänstiga offret. Lund: Studentlitteratur AB.
Andersson, G. & Swärd, H. (2008). ”Etiska reflektioner”. I Meeuwisse, Anna, Swärd, Hans, Eliasson-Lappalainen, Rosmari & Jacobsson, Katarina (red.) (2008). Forskningsmetodik för socialvetare. Stockholm: Natur & Kultur.
Barata, P. C. (2007). Abused women’s perspectives on the criminal justice system’s response to domestic violence. Psychology of Women Quarterly, vol 31, nr 2, ss. 202-215.
Becker, H. S. (2008). Tricks of the trade: yrkesknep för samhällsvetare. Malmö: Liber.
Bergström, G. & Boréus, K. (2012a). Diskursanalys. I Bergström, G. & Boréus, K. (red.) Textens mening
och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur AB.
Bergström, G. & Boréus, K. (2012b) Samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. I Bergström, G. & Boréus, K. (red.) Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur AB.
Boréus, K. & Bergström, G. (2012c). Analys av metaforer, grammatik och ordval. I Bergström, G. & Boréus, K. (red.) Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur AB.
Bui, H. N. (2001). Domestic violence victims behaviour in favour of prosecution: Effects of gender relations. Women & Criminal Justice, vol 12, nr 4, ss. 51-75.
Burman, M. (2010). The ability of criminal law to produce gender equality: judicial discourses in the Swedish criminal legal system. Violence Against Women, vol 16, nr 2, ss. 173-188.
Burr, V. (1995). An introduction to social constructionism. London: Sage.
Buscatto. (2016). Practising reflexivity in ethnography. I Silverman, D. (red.) Qualitative research. London: Sage.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Börjesson, M. (2003). Diskurs- och samhällsanalys. I Börjesson, M. (2003) Diskurser och
konstruktioner – En sorts metodbok. Lund: Studentlitteratur AB.
Börjesson, M. & Palmblad, E. (2007). Introduktion. I Börjesson, M. & Palmblad, E. (red.) Diskursanalys
i praktiken. Malmö: Liber.
Christie, N. (2001). Det idealiska offret. I Åkerström, M. & Sahlin, I. (red.) Det motspänstiga offret. Lund: Studentlitteratur AB.
Christoffersen, S, A. (2007). Professionsetik. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Dellgran, P. & Höjer, S. (2013). Kunskapsbildning som praktik och politik – om socialt arbete som forskningsämne. I Blom, B. Morén, S. & Nygren, L. (red.) Kunskap i socialt arbete: om villkor,
processer och användning. Stockholm: Natur & Kultur.
Ekström, V. (2018). Carriers of the troublesome violence – the social services’ support for female victims of domestic violence. European Journal of Social Work, vol 21, nr 1, ss. 61-73.
Ekström, V. (2012). Inte bara kvinna. Våldsutsatta kvinnor och deras behov av stöd-konstruktioner och komplikationer i svenskt offentligt tryck. Nordisk juridisk tidskrift, vol 35, nr 3, ss. 51–68.
Gummesson, E. (2004) Fallstudiebaserad forskning. I Gustavsson, B. (red.) Kunskapande metoder-
inom samhällsvetenskapen. Malmö: Studentlitteratur AB.
Hirdman, Y. (2001). Genus- Om det stabila föränderliga former. Malmö: Liber.
Hirdman, Y. (1988). Genussystem- reflektioner kring kvinnors sociala underordning.
Kvinnovetenskaplig tidskrift, nr 3, ss. 49-63.
Hydén, M. (2013). Har sociala problem ett kön?. I Meeuwisse, A. & Swärd, H. (red.) Perspektiv på
sociala problem. Stockholm: Natur & Kultur.
Hydén, M. (2001). Misshandlade kvinnors uppbrott, en motståndsprocess. I Åkerström, M. & Sahlin, I. (red.) Det motspänstiga offret. Lund: Studentlitteratur AB.
Isdal, P. (2001). Meningen med våld. Stockholm: Gothia Fortbildning AB.
Jacobsen, D. I. (2012). Förståelse, beskrivning och förklaring: introduktion till samhällsvetenskaplig
metod för hälsovård och socialt arbete. Lund: Studentlitteratur AB.
Jacobsson, K. (2016) Analyzing documents through fieldwork. I Silverman, D. (red.) Qualitative
research. 4. ed. London: Sage.
Jacobsson, K. & Meeuwisse, A. (2008). Fallstudieforskning. I Meeuwisse, A. Swärd, H. Eliasson-Lappalainen, R. & Jacobsson, K. (red.) Forskningsmetodik för socialvetare. Stockholm: Natur & kultur.
Johnsson-Latham, G. (2014). Mäns våld mot kvinnor i ett globalt perspektiv. I Heimer, G. M., Björck, A. & Kunosson, C. (red.) Våldsutsatta kvinnor: samhällets ansvar. Lund: Studentlitteratur AB.
Järvinen, M. (2013). Ett maktperspektiv på mötet mellan klient och system. I Meeuwisse, A. & Swärd, H. (red.) Perspektiv på sociala problem. Stockholm: Natur & Kultur.
Jönsson, H. (2012). Äldre som offer- en övning i analys. I Heber, A. Tiby, E. & Wikman, S. (red.)
Viktmonologisk forskning- Brottsoffer i teori och metod. Lund: Studentlitteratur AB.
Lehrberg, B. (2015). Praktisk juridisk metod. Uppsala: Iustè Aktiebolag.
Levin, C. (2008). Att undersöka ”det sociala” – några ingångar. I Meeuwisse, A. Swärd, H. Eliasson-Lappalainen, R. & Jacobsson, K. (red.) Forskningsmetodik för socialvetare. Stockholm: Natur och Kultur.
Lindgren, M. Renck, B. & Diesen, C. (2012). Criminal Justice for Assaulted Women in Sweden – Law versus Practice. European studies, vol 4, nr 1, ss. 167- 178.
Ljungwald, C. (2011). The emergence of the Crime Victim in the Swedish Social Services Act. Stockholm: Stockholms universitet.
Lövkrona, I. & Rejmer, A. (2016). Normkritik: en metod i värdegrundsarbetet. I Lövkrona, I. & Brage, T. (red.) Värdegrundsarbete i akademin: med erfarenheter från Lunds universitet. Lund: Lunds universitet.
Mattsson, T. (2015). Intersektionalitet i socialt arbete: teori, reflektion och praxis. Malmö: Gleerups utbildning AB.
May, T. (2013). Samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur AB.
Meeuwisse, A. Swärd, H. Eliasson- Lappalainen, R. & Jacobsson, K. (2008). Socialvetenskapliga forskningstraditioner- en introduktion. I Meeuwisse, A. Swärd, H. Eliasson-Lappalainen, R. & Jacobsson, K. (red.) Forskningsmetodik för socialvetare. Stockholm: Natur & kultur.
Nilsson, G. & Lövkrona, I. (2015). Våldets kön - Kulturella föreställningar, funktioner och
konsekvenser. Lund: Studentlitteratur AB.
Patton, M. Q. (2002a). Conceptual issues in qualitative inquiry. I Patton, M. Q. (red.) Qualitative
research & evaluation methods. London: Sage.
Patton, M. Q. (2002b). Qualitative analysis and interpretation. I Patton, M. Q. (red.) Qualitative research
& evaluation methods. London: Sage.
Rapley, T. (2016). Some pragmatics of qualitative data analysis. I Silverman, D. (red.) Qualitative
research. London: Sage.
Sarnecki, J. (2015). Introduktion till Kriminologi. Lund: Studentlitteratur AB.
Thomassen, M. (2007). Vetenskap, kunskap och praxis- introduktion till vetenskapsfilosofi. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Winther, J. M och Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur AB.
Elektroniska källor
Brottsförebyggande rådet. (2018). Våld i nära relation. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
https://www.bra.se/brott-och-statistik/statistik-utifran-brottstyper/vald-i-nara-relationer.html (Hämtad 2018-02-06).
En mörk historia. (2017). Fallet Lotta Rudholm- Del 1 och 2. (podcast). Carl Fridsjö och Joel Silberstein Hont (producenter.), 10 mars.
Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK). (2009). Våld i nära relation. Stockholm: Uppsala universitet. http://nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/vald-i-nara-relationer/vald-i-nara-relationer/ (Hämtad 2018-02-06).
Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (ROKS). (2018). Mäns våld mot kvinnor. Stockholm: ROKS.
https://www.roks.se/om-roks-roks-stallningstaganden/mans-vald-mot-kvinnor (Hämtad 2018-02-06).
SFS 1998:393. Lag om ändring i brottsbalken. Justitiedepartementet. http://www.notisum.se/rnp/sls/sfs/19980393.PDF (Hämtad 2018-03-10).
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Utbildningsdepartementet. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460 (Hämtad 2018-03-20).
SFS 2013:367. Lag om ändring i brottsbalken. Justitiedepartementet.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/brottsbalk-1962700_sfs-1962-700 (Hämtad 2018-03-10).
Socialstyrelsen. (2018). Definition av våld och utsatthet i nära relationer. Stockholm.
https://www.socialstyrelsen.se/valdsochbrottsrelateradefragor/valdinararelationer/valdsutovare/definiti on (Hämtad 2018-02-06).
SOU 1995:60. Utredning om kvinnofrid. Kvinnofrid: betänkande. Stockholm.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/statens-offentliga-utredningar/sou-1995-60-_GJB360 (Hämtad 2018-04-01).
SOU 2004:121. Slag i luften. En utredning om myndigheter, mansvåld och makt. Stockholm. https://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2004/12/sou-2004121/ (Hämtad 2018-03-29).
Regeringens proposition (2012/13:108). Förstärkt straffrättsligt skydd vid grov fridskränkning och grov
kvinnofridskränkning. Stockholm.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/forstarkt-straffrattsligt-skydd-vid-grov_H003108 (Hämtad 2018-03-29).
socialfondens projekt. Stockholm: Tema likabehandling.
http://www.jamstall.nu/wp-content/uploads/2014/02/Konstruktiv-normkritik.pdf (Hämtad 2018-04-20).
Vetenskapsrådet. (2011). Forskningsetiska principer- inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf (Hämtad 2018-03-27).