Genom att satsa mer på modersmålsundervisning i skolan och lägga mer resurser på det ger man eleven möjlighet att både bevara sin kultur och sitt språk, men även ta del av den svenska kulturen och lättare utveckla det svenska språket. På detta sätt får de lättare att socialisera sig i samhället men samtidigt värna om sin kultur och identitet. De blir en del av samhället samtidigt som de har kvar sitt ursprung. Ens kultur är en del av dig och stärker en som individ och att uppmärksamma det i skolundervisningen ger det dig en bra självkänsla. Modersmålsundervisning är en viktig faktor till att dessa elever sedan ska kunna utbilda sig och på så sätt etablera sig i samhället. Eftersom vi vet att genom ett starkt modersmål kommer även ett starkt andraspråk. Detta tog vi upp i kapitel 1 och som vi kopplade till läroplanen för
modersmål, detta var bland det första de tog upp, de understryker hur viktig språkutvecklingen är för varje individ och att den måste tillvaratas.
Modersmålsundervisningens betydelse har inte förändrats så markant i Lgr80 och Lgr11, de båda läroplanerna skriver om hur viktigt språket är för barnens identitetsutveckling och att det är viktigt dem ska bevara sitt modersmål och sin kultur. Däremot anser de intervjuade modersmålslärarna att det har dragits ner på modersmålsundervisning och det, på grund av en ekonomifråga. Modersmålsläraren Altina uttryckte sig på detta sätt: ”Jag tycker det skulle vara bra att modersmålet skulle börja från förskolan, som vi hade tidigare. Förskolan har haft modersmålsträning heter det. Då var det lättare för oss lärare också att jobba med de barnen eftersom dem redan från förskolan har börjat träna modersmålet och sen när de kommer, dem kommer förberedda i skolan och då det är lättare”. Ann-Marie som är rektor på den skola vi utgick från, var av samma åsikt, hon ansåg även att det borde läggas ner mer pengar på modersmålsundervisningen i skolan och att det dragits ner för mycket på detta, för att det ska kunna ge den bästa undervisningen för eleverna. Regeringskansliet skriver att de senaste åren har, för de elever som har invandrat till Sverige efter skolstart, skolprestationerna minskat. Det som väger in är bland annat vilken utbildning de har med sig och i vilken ålder de kommer till Sverige. Därför vill Regeringskansliet nu satsa på bättre utbildning för de utrikesfödda eleverna. Detta ska göras genom att bland annat kartlägga elevens tidigare kunskaper när han/hon anländer till Sverige, för att kunna ge rätt stöd. Det ska även satsas på kompetensutveckling hos lärare och rektorer för att bli bättre på att stödja utvecklingen i svenska för elever med annat modersmål, detta gäller för både svensklärare och lärare i andra ämnen. Detta tolkar vi som att modersmålsundervisningen kommer få mer plats i skolverksamheten så småningom, eftersom vi vet att har eleven ett rikt modersmål, ger det större möjlighet till ett rikt språk i svenska. (2012)
Som blivande fritidspedagoger har vi stora möjligheter att stödja eleven i sitt språk – och identitetsutveckling, både i skolan och på fritids. På fritids kan vi skapa en miljö där eleverna får utrymme att experimentera och utmanas och att framförallt våga. Detta kan ge eleverna en bra självkänsla, som leder till en trygg tillvaro. Som pedagog är det viktigt att vara lyhörd och kunna se varje barns förutsättningar och behov, på detta sätt förstärker vi deras identitet, genom att de blir sedda och hörda som de individer de är.
6.3 Vidare forskning
Denna studie hade varit intressant att göra på två olika skolor i två olika kommuner. Då hade man kunnat se om de skiljer sig åt i modersmålsundervisningen men även hur deras syn på undervisningen skiljer sig åt när det gäller elevens utveckling och identitet samt betydelsen av utvecklingen av det svenska språket.
Som fortsatt forskning skulle man även kunna undersöka skolverksamhetens läromedel. Hur ser innehållet ut? Är innehållet varierande så att varje barn kan relatera till det? Hur väljer lärarna ut sina läromedel? Många elever idag har en utländsk bakgrund och andra erfarenheter än svenska elever, därför krävs det variation på de läromedel som används i skolverksamheten idag.
Referenslista
Alvesson Mats & Sköldberg Kaj (2008) Tolkning och reflektion -Vetenskapsfilosofi och Kvalitativ metod, Lund: Studentlitteratur
Arvastson Gösta & Ehn Billy (red) (2008) Kulturnavigering i skolan, Malmö: Gleerups Börestam Ulla & Huss Leena (2001) Språkliga möten – tvåspråkighet och kontaktlingvistik, Stockholm: Liber
Dalen Monica (2007), Intervju som metod, Malmö: Gleerups
Hyltenstam Kenneth (red) (1996) Tvåspråkighet med förhinder? Invandrar- och minoritetsundervisning i Sverige, Lund: Studentlitteratur
Fraurud Kari & Bijvoet (2004) Multietniskt ungdomsspråk och andra varieteter av svenska i flerspråkiga miljöer. I: Hyltenstam, K & Lindberg, I. (red.) Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur
Hwang Philip & Nilsson Björn (2003) Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur och kultur Håkansson Gisela (2003) Tvåspråkighet hos barn i Sverige. Lund: Studentlitteratur
Johansson Bo & Svedner Per Olov (2001) Examensarbetet i lärarutbildningen – undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget
Ladberg Gunilla (2000) Skolans språk och barnets – att undervisa barn från språkliga minoriteter. Lund: Studentlitteratur
Ladberg Gunilla (2003) Barn med flera språk – tvåspråkighet och flerspråkighet i familj, förskola, skola och samhälle. Stockholm: Liber
Larsen Ann- Kristin (2009) Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerup
Patel Runa & Davidsson Bo (2003) Forskningsmetodikens grunder – att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur
Regeringskansliet (2012) Bättre utbildning för utrikesfödda elever. Pressmeddelande 2012- 09-12. Stockholm: Regeringskansliet. Tillgänglig på internet: 2012-10-25
http://www.regeringen.se/sb/d/15615/a/198846
Skolverket (2002) Flera språk – fler möjligheter. Utveckling av modersmålsstödet och modersmålsundervisningen. Stockholm: Skolverket
Skolverket (2007) Kvalitet i fritidshem - allmänna råd och kommentarer. Stockholm: Skolverket
Skolverket (2008) Med annat modersmål – elever i grundskolan och skolans verksamhet. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på internet: 2012-10-01
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2116
Skolverket (2011a) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, 2011. Stockholm: Skolverket
Skolverket (2011b) Studiehandledning på modersmål. Tema modersmål. Mötesplats för modersmål i förskolor och skolor. Stockholm: Skolverket. Tillgängligt på internet: 2012-10- 01
http://modersmal.skolverket.se/index.php/component/content/article/62-styrdokument/1192- studiehandledning-pa-modersmal
Skolöverstyrelsen (1980) Läroplan för grundskolan allmän del – mål och riktlinjer, kursplaner och timplaner, 1980. Stockholm: Allmänna förlaget
Tallberg Broman Ingegerd, Rubinstein Lena & Hägerström Jeanette (2003) Likvärdighet i en skola för alla- Historisk bakgrund och kritisk granskning. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på internet: 2012-10-19
http://www.skolverket.se/publikationer?id=1105
Tvingstedt Anna-Lena, Drakenberg Margareth & Morgan Eva (2009) Ett försök med tvåspråkig undervisning på arabiska och svenska. Malmö: Malmö Högskola,
Lärarutbildningen.
Tillgänglig på internet: 2012-09-19
http://dspace.mah.se/dspace/bitstream/handle/2043/9490/RoU%202_09%20MUEP.pdf;jsessi onid=D313DFB1E0BF5DB547A4AB19FA49E337?sequence=1
Trost Jan (2005) Kvalitativa metoder. Lund: Studentlitteratur
Vetenskapsrådet (u.å) Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på internet: 2012-09-25
Bilaga 1
Intervju med rektor
1. Vad har du för profession och hur länge har du arbetat med det?
2. Hur stor del av elevantal har ett annat modersmål än svenska på er skola? 3. Representerar de många olika nationaliteter? Vilka?
4. Har alla dessa elever modersmålsundervisning?
5. Vem bestämmer/styr över vem som ska ha modersmålsundervisning? Vem har huvudansvaret?
6. Hur fördelas resurserna mellan kommunerna?
7. Hur ser det ut i din kommun när det gäller resurser och ekonomi? Läggs det tillräckligt?
Bilaga 2
Intervju med modersmålssamordnare
1. Vad har du för profession och hur länge har du arbetat med det? Vilka är dina uppgifter?
2. Har behovet av modersmålsundervisningen förändrats något den senaste tiden? I så fall på vilket sätt?
3. Hur fördelas resurserna mellan kommunerna?
4. Hur ser dagens efterfråga på modersmålslärare ut i din kommun och finns det tillräckligt med resurser? Om inte, försök förklara vad du anser det beror på.
5. Hur får du information om de elever som ska ha modersmålsundervisning och hur går du därefter tillväga?
6. Vem bestämmer/styr över vem som ska ha modersmålsundervisning? Vem har huvudansvaret?
7. Vi vet att modersmålsundervisning är viktigt för elevernas utveckling, men den ligger oftast efter skoltid vilket kan medföra negativ inställning hos eleverna. Vad anser du om detta och hur kan man ändra på det?
Bilaga 3
Intervju med svensklärare
1. Vad har du för profession och hur länge har du arbetat med det? 2. Vilken årskurs arbetar du med?
3. Hur ser din klassituation ut ur ett mångkulturellt synsätt?
4. Har de elever modersmålsundervisning och i så fall när på dagen?
5. Är den undervisningen kopplad till svenskundervisningen i klassen, i så fall på vilket sätt?
6. Samarbetar du någonting med modersmålslärarna?
7. Har du sett någon utveckling i det svenska språket hos de elever som har gått på modersmålsundervisningen en tid?
8. Vad säger dina erfarenheter om att modersmålsundervisningen kan hjälpa eleverna i utvecklingen av det svenska språket?
9. Kan du berätta hur du arbetar med eleverna, individanpassat och/eller grupp?
10. Hur kan du underlätta din undervisning så att de elever utvecklas så bra som möjligt i det svenska språket?
11. Tar du någon gång hjälp av elevernas modersmål i din undervisning?
12. Anser du att undervisningen av modersmålet kan stärka eleverna som individer och i deras identitet? Har du erfarenhet av det?
Bilaga 4
Intervju med svenska som andraspråkslärare
1. Vad har du för profession och hur länge har du arbetat med det? 2. Vilka årskurser arbetar du med och vilka modersmål har de elever?
3. Kan du berätta hur du arbetar med eleverna, individanpassat och/eller grupp? 4. Kopplar du din undervisning till elevernas modersmål, på vilket sätt?
5. Samarbetar du någonting med svenskläraren och modersmålsläraren? Förklara! 6. Att utvecklingen i språket går framåt kan man se rent resultatmässigt. Men vad har
du för erfarenhet av elevernas utveckling som individer? Är det något man märker hos de elever, att de blir tryggare och säkrare med tiden?
7. Har modersmålsundervingen någon påverkan på detta?
8. Anser du att undervisningen av modersmålet kan stärka eleverna som individer och i deras identitet? Har du erfarenhet av det?
Bilaga 5
Intervju med modersmålslärare
1. Vad har du för profession och hur länge har du arbetat med det?
2. Vilka årskurser arbetar du med och i vilket modersmål undervisar du i?
3. Vem tar kontakt med dig när modersmålsundervisning behövs?
4. Hur går du tillväga när du får en ny elev/grupp att undervisa?
5. Planerar du din undervisning själv eller tillsammans med andra modersmålslärare?
6. Kan du berätta hur du arbetar med eleverna, individanpassat och/eller grupp?
7. Samarbetar du någonting med svenskläraren, på vilket sätt?
- Kopplar du din undervisning till elevernas undervisning i svenska?
8. Att utvecklingen i språket går framåt kan man se rent resultatmässigt. Men vad har du för erfarenhet av elevernas utveckling som individer? Är det något man märker hos de elever, att de blir tryggare och säkrare med tiden?