Sammanfattningsvis har studien utifrån syftet visat på att flera olika faktorer påverkar sociala kooperativets arbete för att hjälpa dessa individer. Det framkommer tydligt att verksamheten arbetar för att bryta social isolering och minska det stigmat som finns kring individerna med psykisk ohälsa som står utanför arbetsmarknadens förfogande. Detta för att kunna ge dem det stöd som de behöver för att kunna öka sina arbetsmöjligheter och utvecklas som individer. För att verksamheten ska kunna utveckla sitt arbete och ha möjlighet att hjälpa och nå ut till fler krävs det ett större stöd från samhället vilket framkommer i studien. För att fylla den
kunskapslucka som finns kring sociala kooperativens arbetssätt och deras effektivitet kan det anses vara lämpligt att inom verksamheten ha någon form av mätverktyg inom
verksamheterna för att kunna mäta effektiviteten ytterligare. Mer forskning kring ämnet kan bidra till en utökad kunskap i samhället och att de sociala kooperativen kan uppmärksammas. En ökad kunskap kring sociala kooperativ skulle kunna bidra till större möjligheter att
eventuellt utforma ytterligare metoder eller strategier för att hjälpa individer med psykisk ohälsa. Detta skulle i sin tur kunna ses som en investering i framtiden då det kunde bidra till att fler individer kan få den hjälp de behöver samt ökade arbetsmöjligheter. Kunskapen kring de positiva aspekterna med ett social kooperativ kan generera i utveckling av liknande verksamheter då dessa ges inblick i vad som fungerar inom en verksamhet med fokus på individer med psykisk ohälsa.
Om författarna hade fått möjlighet att göra om studien finns det fler faktorer man hade kunnat ta hänsyn till. Det hade bland annat kunnat vara att man inkluderat fler respondenter i studien med olika arbetsuppgifter inom verksamheten för att få en bredare kunskap kring ämnet vilket hade gjort studien mer tillförlitlig. Det var dock ett medvetet val av författarna att enbart använda sig av fyra respondenter då dem hade en snäv tidsram. Författarna hade även kunnat valt ut andra respondenter i personalgruppen som inte satt med i verksamhetens styrelse. Detta hade kunnat bidra till att man får andra synvinklar och tankar gällande ämnet då styrelsemedlemmarna skulle kunna vara mer benägna att svara till verksamhetens fördel. En annan aspekt man hade kunnat ta hänsyn till är att utvidga studiens område och undersöka den offentliga sektorn och inte enbart den privata. Författarna hade även i åtanke att göra en jämförande studie mellan två sociala kooperativ men även där ansågs tiden vara för knapp. Detta hade kunnat öka studiens generaliserbarhet. Under intervjuerna ställde författarna frågor till respondenterna om deras verksamhet var representativ för andra verksamheter vilket de var tveksamma till då de menade på att det inte finns några verksamheter som var utformade på samma sätt som deras. Författarna har trots detta en förhoppning om att deras studie ska kunna bidra med ny kunskap och inspiration till andra liknande verksamheter.
Sammanfattningsvis har studien tillsammans med tidigare forskning enats i att sociala kooperativ är viktiga och att ytterligare forskning kring dessa behövs för att kunna utveckla området och det stödjande arbetet kring denna målgrupp.
Referenslista
Andersson, J., Axelsson, R., Bihari Axelsson, S., Eriksson, A., & Åhgren, B. (2010).
Samverkan inom arbetslivsinriktad rehabilitering – En sammanställning av kunskaper och erfarenheter inom området. Göteborg, nordiska högskolan för folkhälsovetenskap.
Tillgänglig: https://www.samverkansforskning.se/wp-content/uploads/2016/09/Andersson- mfl-2010-Kunskapssammanst%C3%A4llning.pdf
Anderson, K. K., Fuhrer, R., & Malla, A. K. (2013). “There are too many steps before you get to where you need to be”: Help-Seeking by patients with first-episode psychosis. Journal of
Mental Health, 22(4), 384-395.
Alexander, L., & Link, B. (2003). The impact of contact on stigmatizing attitudes toward people with mental illness. Journal of Mental Health, 12(3), 271-289. doi:
10.1080/0963823031000118267
Askheim, O-P., & Starrin, B. (2007). Empowerment i teori och praktik. Malmö: Gleerups utbildning AB.
Bejerholm, U., (2013). Arbetsrehabilitering enligt IPS. I C., Bogarve, D., Ershammar & D., Rosenberg (Red.), Rehabilitering och stöd till återhämtning vid psykiska funktionshinder:
Möjlighetens metoder för en ny praktik (s. 158–187). Stockholm, Gothia Fortbildning.
Blideman, B., & Laurelii, E. (2011). Sociala företag vidgar arbetsmarknaden. (2. uppl.) Stockholm: SKL Kommentus media i samarbete med Sveriges kommuner och landsting. Bond, G. R., Drake, R. E., & Becker, D. R. (2012). Generalizability of the Individual Placement and Support (IPS) model of supported employment outside the US. World
psychiatry, 11(1), 32-39.
Borzaga,C., Fazzi, L., & Galera, G. (2016). Social enterprise as a bottom-up dynamic: part 1. The reaction of civil society to unmet social needs in Italy, Sweden and Japan. International
Review of Sociology, vol 26, no 1 pp. 1-18. doi: 10.1080/03906701.2016.1148332
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2. uppl.). Malmö: Liber.
Carlberg, A. (2007). Framtidens företagande. Om socialt företagande och entreprenörskap. Stockholm: Tillväxtverket.
Claesson, M. (2012): Civilsamhällets betydelse för välfärd, ekonomi och demokrati. En
uppföljning av politiken för det civila samhället – ur det civila samhällets perspektiv.
Corrigan, P. W., Larson, J. E., & Ruesch, N. (2009). Self-‐stigma and the “why try” effect: impact on life goals and evidence-‐based practices. World psychiatry, 8(2), 75-81. doi: 10.1002/j.2051-5545. 2009.tb00218.x
Corrigan, P.W., & Rao, D., (2012). On the Self-Stigma of Mental Illness: stages, disclosure, and strategies for Change. Canadian journal of psychiatry, 57(8), 464-469. doi:
10.1177/070674371205700804
Dahl, L., & Kristiansson, A. S. (2006). Sociala arbetskooperativ: en trygg arbetsplats eller ett
brinnande socialt företag. Trollhättan: Institutionen för individ och samhälle, Högskolan
Väst. Tillgänglig: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:215940/FULLTEXT01.pdf Dunn, E. C., Wewiorski, N. J., & Rogers, E. S. (2008). The meaning and importance of employment to people in recovery from serious mental illness: results of a qualitative study.
Psychiatric rehabilitation journal, 32(1), 59. doi:10.2975/32.1.2008.59.62.
Eckhard, J. (2018). Indicators of Social Isolation: A Comparison Based on Survey Data from Germany. Social Indicators Research, 139(3), 963-988. doi: 10.1007/s11205-017-1741-y Fennel, D., & Liberato, A. S. Q. (2007). Learning to live with OCD: Labeling, the self, and stigma. Deviant behavior, 28, 305–331. doi: 10,1080/01639620701233274
Folkhälsomyndigheten (2018). Nedsatt psykiskt välbefinnande. Hämtad 2018-09-24. Från https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/folkhalsans-
utveckling/halsa/psykisk-ohalsa/nedsatt-psykiskt-valbefinnande/
Forsberg, E., Hagquist, C., & Starrin, B., (1997). Frigörande kraft: empowerment som modell
i skola, omsorg och arbetsliv. Stockholm: Gothia
Forsell, Y., & Dalman, C. (2004). Psykisk ohälsa hos unga. Stockholm: Epidemiologiska enheten Centrum för folkhälsa.
Fung, M. T. K., Tsang, W. H. H., & Chan, F. (2009). Self-Stigma, stages of change and psychosocial treatment adherence among Chinese people with schizophrenia: a path analysis.
Social Psychiatry Epidemiology, 45(5), 561–568. doi 10,1007/s00127-009-0098-1
Goffman, E (2011). Stigma: den avvikandes roll och identitet. (3. uppl.). Stockholm: Norstedt. Graneheim, U. H & Lundman, B. (2012). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och
sjukvård. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Hedin, U.C., & Laurelli, E. (2017). Möjligheter till arbetsintegration inom civilsamhället
Karlsson, M. (2006). Självhjälpsgrupper i det svenska civilsamhället Funderingar kring utveckling och position. I L. Svedberg (Red.) & L. Trädgårdh (Red.), Det civila samhället
som forskningsfält: Nya avhandlingar i ett nytt sekel (s. 50–62). Stockholm: Riksbankens
jubileumsfond & Gidlunds förlag.
Karlsson, M. (2008). Arbetsinriktad rehabilitering vid psykiska funktionshinder. Malmö: Studentlitteratur.
Kinoshita, Y., Furukawa, T. A., Kinoshita, K., Honyashiki, M., Omori, I. M., Marshall, M., & Kingdon, D. (2013). Supported employment for adults with severe mental illness. Cochrane
Database of Systematic Reviews, 13(9). doi: 10.1002/14651858.CD008297.pub2.
Klamas, M. (2010). Av egen kraft tillsammans med andra. Personer med psykiska
funktionshinder, socialt stöd och återhämtning. Göteborg, Institutionen för socialt arbete,
Göteborgs universitet. Tillgänglig:
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/23269/1/gupea_2077_23269_1.pdf
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl). Lund: Studentlitteratur
Kvale, S. (2008). Doing interviews. Sage publications Inc.
Lundberg, B., Hansson, L., Wentz, E., & Björkman, T. (2009). Are stigma experiences among persons with mental illness, related to perceptions of self-esteem, empowerment and sense of coherence? Journal of Psychiatric and mental Health Nursing, 16(6), 516- 522.
10.1111/j.1365-2850.2009.01418. x.
Lööf, A. L. (2012). En väg från utanförskap till riktiga jobb: Karriärstödets betydelse för
deltagare i sociala arbetskooperativ. Stockholm, Institutionen för pedagogik och didaktik,
Stockholms universitet. Tillgänglig: http://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:542252/FULLTEXT01.pdf
Mashiach-Eizenberg, M., Hasson-Ohayon, I., Yanos, P.T., Lysaker, P.T., & Roe, D. (2013). Internalized stigma and quality of life among persons with severe mental illness: The mediating roles of self-esteem and hope. Psychiatry Research, 30(208), 15-20. doi: 10.1016 McGurk, S. R., Mueser, K. T., & Pascaris, A. (2005). Cognitive training and supported employment for persons with severe mental illness: one-year results from a randomized controlled trial. Schizophrenia bulletin, 31(4), 898-909. doi: 10.1093/schbul/sbi037
Min, S. Y. (2015). The relationships between organisational networking, quality of life, and community integration among people with mental illnesses in South Korea: a multi-level
analysis. Asia Pacific Journal of Social Work and Development, 25(2), 111-123. doi: 10.1080/02185385.2014.959990
Mueller, B., Nordt, C., Lauber, C., Rueesch, P., Meyer, P. C., & Roessler, W. (2006). Social support modifies perceived stigmatization in the first years of mental illness: a longitudinal approach. Social Science & Medicine, 62(1), 39–49. doi: 10.1016/j.socscimed.2005,05,014 Nygren, U., Markström, U., & Sandlund, M. (2009). Rehabilitering till arbete för personer
med psykiskt funktionshinder. Ettårsuppföljning av en verksamhet enligt Supported Employment-metodik i Umeå. Umeå, Socialpsykiatriskt kunskapscentrum i Västerbotten.
Padgett, D. K. (2008). Qualitative Methods in Social Work Research. Thousand Oak: SAGE publications
Pérez, S., & Sahlén Stolperud, M. L. (2009). Sociala arbetskooperativ-ett bättre alternativ till
sysselsättning: En studie om sociala arbetskooperativens relevans för psykiskt
funktionshindrades behov. Västerås, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Mälardalens
högskola. Tillgänglig:
https://sofisam.se/download/18.3453fc5214836a9a47298db5/1472023482177/Perez%20&%2 0Sahl%C3%A9n,%20Sociala%20arbetskooperativ,%20ett%20b%C3%A4ttre%20alternativ% 20till%20syssels%C3%A4ttning.pdf
Piscator, R., & Nyström, M. (2007). Att dra sig tillbaka från omgivningen: En ond cirkel vid svår psykisk ohälsa. Vård i Norden, 27(1), 31–36. doi: 10,1177/010740830702700107 Roets, G., Roose, R., Claes, L., Vandekinderen, C., Van Hove, G., & Vanderplasschen, W. (2011). Reinventing the employable citizen: a perspective for social work. British Journal of
Social Work, 42(1), 94-110. doi: 10.1093/bjsw/bcr037
SFS: 2000:628. Förordning om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet.
SFS: 2001:453. Socialtjänstlag. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS: 2007:414. Förordning om jobb- och utvecklingsgarantin. Stockholm: Arbetsdepartementet.
Socialstyrelsen. (2017). Kraftig ökning av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna. Hämtad 2018-09-24, från
http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2017/kraftigokningavpsykiskohalsahosbarnochungavux na
Stigberg, J., & Gustavsson, T. (2010). Att ha någonstans att gå, att vara saknad och ett
socialt sammanhang de är det viktiga.: En kvalitativ analys av sysselsättningens betydelse för personer med psykiska funktionshinder. Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Högskolan i
Gävle.
Sveriges fontänhus riksförbund. (2018). Fontänhusens verksamhet. Hämtad 2018-10-09. Hämtad:https://www.sverigesfontanhus.se/var-verksamhet/
Tillväxtverket, 2009. Programplan. Ökad kunskap om social företagande –
informationssatsning 2009.Regeringsuppdrag: Öka kunskapen om de sociala företagens potential när det gäller rehabilitering och sysselsättning S2008/10 036/SF. Mars 2009 –
februari 2010.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. (4. uppl.) Lund: Studentlitteratur Trägårdh, L. (2000). Empowerment och egenmakt. Stockholm: Timbro/CVV
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Hämtad från 2018-10-25,
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1529480532631/God- forskningssed_VR_2017.pdf
Watson, A. C., Corrigan P. W., Larson, J. E., & Sells, M. (2007). Self-stigma in people with mental illness. Schizophrenia Bulletin, 33(6), 1312–1318. doi: 10.1093/schbul/sbl076
Wijkström, F. & Einarsson, T. (2011). Från nationalstat till näringsliv? det civila samhällets
organisationsliv i förändring. (2. uppl.) Stockholm: SSE Institute for Research.
Bilaga 1
Informationsbrev
Hej!
Vi heter Julia Aldén och Caroline Eckerdal och vi studerar sjätte terminen på socionomprogrammet vid Umeå universitet. Under denna termin skriver vi en kandidatuppsats och söker därmed intervjudeltagare till vår studie.
Syftet med studien är att undersöka hur ett social kooperativ arbetar för att hjälpa individer med psykisk ohälsa som befinner sig i social isolering att öka sina arbetsmöjligheter. Vår förhoppning är att vi genom din medverkan ska få en djupare förståelse kring detta ämne. Intervjun kommer att pågå cirka 30–60 minuter. Vi önskar att använda oss av ljudupptagning under samtalet för att på bästa sätt kunna transkribera och bearbeta materialet som vi får in. Din medverkan är helt frivillig och du har möjlighet att utan motivering avbryta din
medverkan när som helst under studiens gång. Vi kommer att förvara materialet där inga obehöriga har tillgång till det, detta för att uppnå största möjliga konfidentialitet. Vid
publiceringen av vår kandidatuppsats kommer du som deltagare i studien att avidentifieras för att minska risken att resultat ska kunna kopplas till dig som enskild individ. Vår genomtänkta studie kommer att publiceras som kandidatuppsats på databasen DIVA.
Önskar du delta i studien eller har några frågor och funderingar, hör av dig till oss. Med vänliga hälsningar
Julia och Caroline
Julia Aldén Caroline Eckerdal
Jual0016@umu.se caec0002@umu.se
070 725 XX XX 070 517 XX XX
Bilaga 2
Intervjuguide
Presentation av oss.
Syftet med studien är att undersöka hur ett social kooperativ arbetar för att hjälpa individer med psykisk ohälsa som befinner sig i social isolering att öka sina arbetsmöjligheter. Syftet innebär inte att vi kommer granska dig som person utan studera hur verksamheten arbetar i stort.
Intervjun är frivillig vilket innebär att du när som helst, utan motivering kan avbryta intervjun samt att du kan välja att avstå att svara på vissa frågor. Under intervjun kommer vi använda oss av ljudupptagning vid samtycke från dig. Senare vid arbetet av materialet kommer du och verksamheten att avidentifieras och kommer att med största möjlighet vara anonym.
Materialet kommer att förvaras inlåst där obehöriga ej har tillgång. Intervjun beräknas pågå cirka 30–60 minuter.
Inledande frågor
Ålder, kön, utbildning, anställningstid inom verksamheten, tidigare anställningar? Hur kommer det sig att du började arbeta här?
Vilken befattning besitter du inom verksamheten? Vilka är dina huvudsakliga arbetsuppgifter?
Verksamhetsbeskrivning
• Beskriv er verksamhet i helhet?
• Hur når ni ut till er målgrupp?
• Vad har ni för målsättning med verksamheten?
• Arbetar ni efter några särskilda ramar/lagar/riktlinjer?
• Har ni några uppdragsgivare?
• Hur ser stödet ut från andra myndigheter och offentliga aktörer?
• Har ni några ledord inom verksamheten?
• Hur kan en vanlig arbetsdag inom verksamheten se ut?
• Vad skulle du säga gör eran verksamhet viktig?
• Om du hade fått möjlighet att utveckla någonting inom verksamheten, vad skulle det vara?
Stigmatisering och social isolering
• Upplever ni att individerna som kommer till er har en känsla av utanförskap?
• Vilken effekt tror du att det har att de individer som söker sig till er verksamhet ofta delar samma erfarenheter eller samma bakgrund?
• Hur arbetar verksamheten i stort för att minska stigmatisering som kan finnas kring er målgrupp?
• Använder ni er av några strategier för att bemöta en individ som befinner sig/eller har befunnit sig i social isolering?
• Finns det några faktorer som du anser vara viktiga för att lyckas bryta en isolering?
• Hur upplever du att besökarnas inställning till sin egen förmåga ser ut?
• Hur arbetar ni för att stärka deras tro på sig själva?
Arbetssätt
• Hur arbetar ni utefter era ledord?
• Vad innebär en arbetsträning hos er?
• Vad innebär en handledarroll inom er verksamhet?
• Hur mäter ni om arbetsträningen anses vara lyckad?
• Vad för typ av sysselsättning och arbetsträning erbjuder ni i er verksamhet?
• Hur anpassar ni sysselsättningen utefter individens förmågor?
• Vad upplever ni att sysselsättningen har för påverkan på de individer som deltar?
• Använder ni några särskilda strategier eller metoder i mötet med de som arbetstränar och besökare?
• Hur arbetar ni för att uppnå utveckling hos de besökande och de som arbetstränar?
• Hur får ni i verksamheten stöd för att utveckla er kompetens inom ert arbete?
• Känner ni till några arbetsrehabiliterande insatser? - om ja, vad finns det för likheter och olikheter i jämförelse med er verksamhet?
• Samarbetar ni med några andra sociala företag?
• Är eran verksamhet representativ för flera sociala kooperativ eller har ni utvecklat ett eget arbetssätt?