SLUTDISKUSSION OCH FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING

Utifrån uppsatsens syfte att undersöka vad som påverkar skolkuratorers ansvarsområden i skolans hälsofrämjande och förebyggande arbete med elever framkommer att både

organisatoriska och professionella villkor påverkar. Det som framkommer är att otydliga definitioner av hälsofrämjande och förebyggande arbete, professionella förutsättningar och organisatoriska villkor är komplexa och påverkar skolkuratorns ansvarsområden gällande det förebyggande och hälsofrämjande arbetet.

Det komplexa i det handlar om hur skolan erhåller legitimitet, använder sig av lösa kopplingar för att överleva samt anpassar arbetssätt utifrån normativa strukturer. Det relateras även till skillnaden mellan retorik och praktik, där det verkar finnas ett behov av arbetssätt och handlingsplaner som faktiskt fungerar i praktiken. Utifrån de organisatoriska villkoren som framkommit verkar det hälsofrämjande och förebyggande arbetet hamna i skymundan av det pedagogiska arbetet vilket inom skolan återfinns som det viktigaste och högst prioriterade. En förutsättning för kuratorns möjligheter att utföra ett hälsofrämjande och förebyggande arbete handlar om att samarbetet med pedagogerna fungerar. Av resultatet framkommer att det som elevvårdsutredningen (SOU 2000:19) lyfter som viktigt saknas, alltså vikten av att

professionerna inom skolan ser sambandet mellan hälsa och lärande. Jurisdiktionen påverkar

också det hälsofrämjande och förebyggande arbetet genom att stärkt jurisdiktion försvårar arbetet. Stärkt jurisdiktion erhålls vid exempelvis åtgärdande insatser vilket därmed innebär att det hälsofrämjande och förebyggande arbetet blir åsidosatt för professionernas försök till att stärka sin jurisdiktion. Denna studie har visat på intressanta resultat utifrån empiri, teori och tidigare forskning. Viktigt att påpeka är dock begränsningarna med uppsatsen och att studiens resultat framkommer utifrån empirins och uppsatsens omfattning.

Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet i skolan med eleverna visar sig viktigt och bör ses som en investering i framtiden. För att åstadkomma en förändring i hur dessa insatser organiseras finns ett behov av vidare forskning. Behovet består av forskning kring de olika professionerna inom skolan, vilket innefattar pedagoger, rektorer och samtliga professioner inom elevhälsan och hur dessa kan arbeta mer enhetligt. Förhoppningen med en bredare forskning är att finna metoder för att integrera elevhälsan i den pedagogiska verksamheten.

Detta utifrån att ett behov verkar finnas av att hitta gemensamma definitioner samt att finna ett hållbart sätt att implementera ett salutogent synsätt på hela skolan. Denna uppsats har tillsammans med tidigare forskning visat på den gemensamma utgångspunkten i att det hälsofrämjande och förebyggande arbetet behövs men den stora frågan är hur det ska

utformas och när det ska åläggas tid till att utföra det. En av studiens intervjupersoner belyser just detta då hon fastställer: ”Men HUR ska vi göra det HUR:et är så centralt, ATT vi ska göra det, det tycker alla vi men HUR hur hur hur, när när när”

REFERENSLISTA

Abbott, A. (1988). The system of professions: An essay on the division of expert labor.

Chicago: University of Chicago Press.

Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur.

Backlund, Å. (2007). Elevvård i grundskolan: resurser, organisering och praktik (Doctoral dissertation, Institutionen för socialt arbete-Socialhögskolan).

Blom, B., & Grape, O. (2006). Nyinstitutionalism- teori med stor potential. I O. Grape, B.

Blom & R. Johansson (Red.), Organisation och omvärld- nyinstitutionell analys av människobehandlande organisationer (s. 7-15). Lund: Studentlitteratur.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2. uppl.). Malmö: Liber.

Chui, W. H., & Ling, H. W. H. (2015). School Social Work Practice and Research around the Globe. Children & Schools, 37(4), 249-250. doi:10.1093/cs/cdv026

Dalen, M. (2015). Intervju som metod. (2. uppl.). Malmö: Gleerups utbildning.

DiMaggio, P., & Powell, W. (1991). Introduction. I Powell, W. & DiMaggio, P. (Red.) The new institutionalism in organizational analysis. Chicago: The University of Chicago Press.

Guvå, G. (2009). Professionellas föreställningar om elevhälsans retorik och praktik [Elektronisk resurs]. Linköping: Linköping University Electronic Press.

Hasenfeld, Y. (red.) (2010). Human services as complex organizations. (2. ed.) Los Angeles:

Sage.

Hylander, I. (2011a). Professionals’ representations of multi professional services to schools.

Final report on the “student health” project.

Hylander, I. (2011b). Samverkan - professionellas föreställningar på elevhälsoarena. FOG rapport 69. Linköping: Linköpings universitet.

Hylander, I., & Ahlstrand, E. (2013). Föreställningar om elevhälsans ledning och organisering [Elektronisk resurs]. Linköping: Linköping University Electronic Press.

Hylander, I., & Guvå, G. (2017). Elevhälsa som främjar lärande: om professionellt samarbete i retorik och praktik. Lund: Studentlitteratur AB.

Isaksson, C., & Larsson, A. (2012). Skolkuratorsyrkets framväxt och utveckling i Sverige.

Socionomens forskningssupplement, 32(6), 24-33. Hämtad från:

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-67705

Isaksson, C. (2014). Skolkuratorers handlingsutrymme – gränser, legitimitet och jurisdiktion.

Socialvetenskaplig Tidskrift, 21(1) 47-66. Hämtad från:

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-118887

Isaksson, C. (2016). Den kritiska gästen: En professionsstudie om skolkuratorer (Doktorsavhandling, Umeå universitet). Hämtad från:

http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A917362&dswid=-8548

Isaksson, C., & Larsson, A. (2017). Jurisdiction in school social workers” and teachers” work for pupils’ well-being. Education Inquiry, 8(3), 246–261. doi:

10.1080/20004508.2017.1318028

Isaksson, C., & Sjöström, S. (2017). Looking for ‘social work’ in school social work.

European Journal of Social Work, 20(2), 191-202. doi:10.1080/13691457.2016.1188775

Johansson, R. (2002). Nyinstitutionalismen inom organisationsanalysen. Lund:

Studentlitteratur.

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. uppl.). Lund:

Studentlitteratur.

Lundman, B., & Granheim, U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I B. Nielsen & M. Granskär (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (3.uppl., s. 219-234). Lund:

Studentlitteratur.

Meyer, J. W., & Rowan, B. (1977). Institutionalized organizations: Formal structure as myth and ceremony. American journal of sociology, 83(2), 340-363. Hämtad från:

http://www.jstor.org.proxy.ub.umu.se/stable/2778293?seq=1#page_scan_tab_contents Meyer, J., & Rowan, B. (1991). Institutionalized organizations: formal structure as myth and ceremony. I Powell, W. & DiMaggio, P. (Red.) The new institutionalism in organizational analysis. Chicago: The University of Chicago Press.

Novus. (2017). Kartläggning skolkuratorer. Hämtad från:

https://akademssr.se/sites/default/files/files/novus_skolkuratorer_2017_.pdf Partanen, P. (2012). Att utveckla elevhälsa. Östersund: Skolutvecklarna Sverige.

Prop. (2001/02:14). Hälsa lärande och trygghet. Tillgänglig:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/halsa-larande-och-trygghet_GP0314

Scott, R. (1995). Institutions and organizations. Thousand Oaks: Sage.

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Simovska, V. (2012). What do health-promoting schools promote? Health Education, 112(2), 84-88. doi.org/10.1108/09654281211214527

Skolinspektionen. (2015). Elevhälsa–elevers behov och skolans insatser (2015:05). Hämtad från:

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsg ranskningar/2015/elevhalsa/15-04-elevhalsa-rapport.pdf

Socialstyrelsen. (2016). Vägledning för elevhälsan. Hämtad 2018-02-16, från:

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20394/2016-11-4.pdf

SOU 2000:19. Elevvårdsutredningen: Från dubbla spår till elevhälsa: I en skola som främjar lust att lära, hälsa och utveckling. Stockholm: Fritzes.

Testa, D. (2012). Cross-disciplinary collaboration and health promotion in schools. Australian Social Work, 65(4), 535-551. doi:10.1080/0312407X.2011.645242

Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer.(4. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Umeå kommun. (2018a). Elevhälsa, gymnasieskolan. Hämtad 2018-02-15, från:

http://www.umea.se/umeakommun/utbildningochbarnomsorg/elevhalsa/elevhalsaigymnasiesk olan.4.393b5ab310e7abc6b4a800016207.html

Umeå kommun. (2018b). Skolkuratorer i gymnasieskolan. Hämtad 2018-02-15, från:

http://www.umea.se/umeakommun/utbildningochbarnomsorg/elevhalsa/elevhalsaigymnasiesk olan/skolkuratorer.4.232bb3eb132b9e0c2ca800016051.html

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning [Elektronisk resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Widerberg, K. (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.