8.1 Uppfostran
I vår studie har vi sett att Lindgren ironiserar över fostranstanken och de vuxnas förhållningssätt gentemot barn genom ett vardagligt fenomen som mat är. Budskapet verkar vara att Lindgren står på barnens sida och vi tror att hon genom Pippi vill förmedla att även barnen har något att säga till om. Ett konkret och vardagligt exempel som mat gör att alla barn, och även vuxna, kan relatera till och känna igen sig. Ett exempel är grötsekvensen i Pippi Långstrump på Kurrekurreduttön. Gaare & Sjaastad skriver att grötätandet handlar om en makfråga (Gaare & Sjaastad, 2002:78f).
Genom böckerna om Pippi kan vi se att uppfostranstankarna har förändrats från då och nu. När Pippi kom ut så sågs hon som ett skräckexempel och ett problembarn. Lundqvist skriver att tvång, straff och aga var en uppfostringsmetod på 40-talet. Många äldre då trodde fortfarande att barn var en sorts småväxta vuxna med spring i benen. Barnen fick inte prata vid matbordet och de skulle märkas så lite som möjligt (Hagerfors, 2002:6). Pippi var tvärtemot och sågs som ett dåligt exempel av de vuxna. Vi anser att barn nu är mer fria och utforskande, ungefär som Pippigestalten. I läroplanen för förskolan står det:
Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet (Lpfö 98 reviderad 2010).
Barn har rätt att synas, höras och ta plats. Detta kopplar vi till Juul & Jensen som säger att skillnaden mellan barn idag och barn för 50 år sedan är att barn idag säger sin mening, delar
50
med sig av sina åsikter och känslor och vill bli tagna på allvar. De går omkring i världen och tar för givet att de har rätt att vara här (Juul & Jensen, 2007:22). Vi tror att när Pippi kom ut så sågs hon som ett problembarn men nu skulle hon varit som vilken flicka som helst. Men samtidigt om vi jämför med barnens perspektiv i vår studie så har vi sett att de tycker att Pippi är tokig när hon gör vissa saker, som till exempel när hon gör pannkakor på golvet. De tycker det är roligt men ändå tokigt eftersom det inte hör till vanligheterna att man bakar på golvet.
8.2 Samhällssyn och styrka
Många av barnen i studien har reagerat på att Pippi är ensam och inte har några närvarande föräldrar. Barnens tankar får oss att fundera på samhällets syn på familjeförhållanden i Sverige. För många barn var det otänkbart att en flicka skulle kunna bo själv utan övernaturliga krafter som Pippi har. Vi tror att det kanske är ett av böckernas budskap, att för att barnen ska klara sig själva behövs extraordinära resurser. Pippi har styrkan och den kan symbolisera olika sorts krafter för olika barn som är i behov av det. Behövs det så är man starkast i världen. Vi tror också att Pippis styrka kan symbolisera inte bara fysisk styrka utan även psykiskt. Man kan vara stark på olika sätt.
8.3 Strukturerade barnintervjuer
I våra strukturerade intervjuer så kunde vi se att majoriteten av barnen tycker om Pippi Långstrump. Det var endast 4 pojkar av 20 barn som sa att de inte gillar Pippi Långstrump. Vi tror att det kanske är för att Pippi är en flickgestalt som mestadels flickor identifierar sig med. Pojkarna kanske identifierar sig mer med en pojkfigur, som till exempel pojken som tycker mer om Spindelmannen. De flesta barnen ville inte vara som Pippi Långstrump utan
51
de ville vara sig själv. Detta resultat förvånade oss. Innan studien så trodde vi att det skulle vara ganska många barn som ville vara som Pippi. Evenshaug & Hallen skriver att barn är fokuserade på sig själv och ser ”sig själva som världens mittpunkt” (Evenshaug & Hallen, 2001:123). Precis som Evenshaug & Hallen skriver så tror vi att det kan bero på att barn har svårt att tänka sig själv som en annan person. Självfallet beror det också på hur de förstår ”vara som Pippi”. Det kan ju handla om att vara Pippi helt och hållet eller bara delvis som stark som Pippi eller rik som Pippi. Ödman skriver att Pippi ses som en fantasifigur, ”ett roande skräckexempel” men även önskan om att vara något eller någon men inte kan det. (Ödman, 2007:18) De allra flesta av barnen som vi intervjuade säger att Pippi finns på riktigt och några har även träffat henne. Det är bara 3 av 20 barn som vill vara som Pippi. Så utifrån vår studie kan vi inte riktigt hålla med Ödmans ord när det gäller att Pippi ses som en fantasifigur och att hon är drömmen om något barn skulle vilja vara. Vi analyserar och kopplar snarare barnens beskrivningar till Nikolajevas teorier om öppna och slutna personer i böckerna. Nikolajeva skriver att en öppen person möjliggör att vi ”går utanför texten” och framställer personer efter våra egna upplevelser och kunskaper (Nikolajeva, 1998:62f). Vi kunde se att några barn i vår studie gick utanför själva sagan och kopplade Pippi till sina egna erfarenheter. Barnen i vår studie ser i de flesta fall Pippi som en verklig flicka som de kan relatera till i olika kontexter.
8.4 Kritisk diskussion om metod och genomförande
Om vi hade pratat med fler barn och gjort en ännu större undersökning så hade kanske resultatet sett annorlunda ut. Hade vi intervjuat ett barn i taget så hade det kanske också blivit ett annat resultat. Vi valde att prata med två barn för att minska risken att de skulle påverka varandra, men två barn kan eventuellt också påverka varandras svar. Genom att vi gjorde både en kvalitativ och en strukturerad intervju så blev det svårare för oss att sammanställa resultatet. Båda var givande på sitt sätt men det hade kanske varit mer givande om vi hade fördjupat oss i en av metoderna istället.
52
8.5 Framtida forskning
Vi har inte hittat någon tidigare forskning som tar in barns perspektiv på Pippi därför tror vi att vår studie kan bidra med det till framtida forskning. Studien hade säkert sett annorlunda ut om vi istället för Pippi hade koncentrerat oss på gestalterna Tommy och Annika och sedan jämfört det resultatet med Pippi. Det är något som vi gärna hade kunnat tänka oss att göra någon gång i framtiden.
8.6 Vår framtida yrkesroll
I vår framtida yrkesroll kan vi använda böckernas budskap och barns förståelse för Pippi för att ta upp olika saker med barnen, som till exempel verklighet och fiktion, ensamhet, allas lika värde, döden och så vidare. Pippi Långstrump som kulturell figur och fenomen kan även användas praktiskt i verksamheten, som till exempel i matematik. Barnen kan få prova sin egen styrka genom att lyfta och mäta olika saker och dra egna slutsatser om vikt och mått. ”De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten” (Lpfö 98 reviderad 2010). Ett sätt att väcka barns intresse är att ta in barnens populärkultur i arbetet med barnen. Barnen känner igen sig i Pippi och Pippiböckerna. De är en del av barns erfarenheter och något alla, eller i alla fall de flesta, barnen känner igen. Oavsett vad barnen har för bakgrund eller om de pratar olika språk så är populärkulturen något som kopplar dem samman. Pippi är en del av barnens populärkultur och därmed anser vi att hon är ett utmärkt hjälpmedel i den pedagogiska verksamheten på förskolor.
53