I sista kapitlet ger författarna förslag på hur församlingen kan använda redovisning för att skapa mer ef- fektivitet.
Genom den information som framkom genom den empiriska undersökningen och de teo- rier som använts i studein har författarna kommit fram till en modell. Modellen består av tre fasta punkter om hur effektivitetsredovisning kan ha en positiv inverkan på en organisa- tion; Mål och Redovisning, Delaktighet och Effektivitet.
Figur 4 Effektivitetsredovisningens påverkan
Mål och Redovisning refererar till att det är viktigt för församlingen att de sätter mätbara mål som går att utvärdera. Detta för att kunna mäta huruvida församlingen nått upp till sin målsättning eller inte. Då församlingen har en målsättning som är omätbar, det vill säga de- ras mål kommer alltid att vara att föra människor till tro, går det inte att säga när den är uppnådd. Därför är en tanke att de upprättar konkreta delmål med tidsbegränsning som är mätbara. Församlingen kan inte styra över att människor ska komma till tro i och med att det är ett personligt val. Församlingen kan skapa förutsättningar för att människor ska komma till tro men de kan aldrig ta beslutet åt en människa. Delmålen bör då snarare om- fatta att ständigt eller i större omfattning erbjuda själavård, dagverksamhet och en miljö där människor är välkomna. En viktig del i den processen är också att utvärdera hur försam- lingen uppnått tidigare mål och att sedan även redovisa det till församlingen. Genom detta kan alla medlemmar få möjlighet att uttrycka sin åsikt angående målen och måluppfyllelsen. Det är viktigt att målen sätts i enlighet med medlemmarna så att de kan känna sig delaktiga i verksamheten och samtidigt motiverade att medverka.
Mål & Redovisning Mätbara mål Utvärdering Kommunikation Delaktighet Motivation Engagemang Mer resurser Effektivitet Delegering Resursutnyttjande Målen uppnås
Om målen är ställda tillsammans med alla medlemmar kan det motivera medlemmarna så att fler engagerar sig i verksamheten. Resultat från både intervjuer och enkäter visar att större delaktighet i församlingens målsättning leder till att fler medlemmar blir motiverade att arbeta i enlighet med visionen. Motivation leder till ett större engagemang där medlem- mar bidrar med sina resurser, både finansiella och personliga, i verksamheten. Vid ett ökat engagemang måste styrelsen kunna hantera de ökade resurserna annars är det ingen mening med att engagera fler. Då medlemmarna har olika yrken utanför församlingen finns det mycket kompetens som är outnyttjad. Om denna kompetens kommer till användning i för- samlingen ökar förutsättningarna att de ska nå sina mål genom en större och mer omfat- tande verksamhet.
Uppgifter som styrelsen har idag och nya uppgifter som de nya delmålen innebär kan lätta- re delegeras ut till medlemmarna. Om fler uppgifter kan delegeras ut till medlemmarna an- vänds de mänskliga resurserna bättre. Samtidigt som fler engagerar sig så är fler villiga att offra mer, vilket betyder ökade finansiella resurser. Om fler medlemmar väljer att engagera sig och sträva mot samma mål blir församlingen samtidigt mer enad. Om resurserna an- vänds mer och kommer bättre till förfogande för församlingens verksamhet blir således församlingen också mer effektiv, så länge de strävar mot målen som sattes i den första punkten.
När tidsplaneringen går ut, eller målen är uppfyllda bör församlingen återigen utvärdera ar- betet de åstadkommit och sätta nya mål som ska redovisas till medlemmarna. Utvärdering och nya mål behöver nödvändigtvis inte sättas i storsamling då alla är med, utan det kan genomföras i smågrupper. Exempelvis utvärderar mamma-barngruppen vad de gjort under en termin, vad som gått bra och vad som kunde ha gått bättre. Hur resurserna använts och vidare vilka resurser som behövs, både finansiella men också om ytterligare människor be- hövs för att driva verksamheten. Det är viktigt att utvärderingarna redovisas till alla med- lemmar så att alla blir medvetna om vad församlingen ger till samhället, men också ge mo- tivation till var den enskilde medlemmen behöver hjälpa till. Som poängterats tidigare visar både enkäterna och intervjuerna att det är den verbala formen av redovisning som har störst genomslagskraft i församlingen. Därför är det viktigt att styrelsen utvecklar den ver- bala redovisningen så att den får en motiverande effekt. Vad som speciellt behöver förbätt- ras är att utvärdera församlingens olika verksamheter tillsammans med medlemmarna. Att fokus ligger på den verbala redovisningen kan hänvisas till Gustafssons (2006) resonemang som omnämns i kapitel 1.2. Då ideella föreningar är speciella till sin karaktär behöver nya redovisningsbegrepp utformas för dem. Kanske kan en utvecklad verbal redovisning vara ett alternativ som ideella föreningar kan tillämpa. Författarna anser dock att församlingen ändå borde bli bättre på att redovisa dess effektivitet genom sin årsredovisning då omkring 60 % av medlemmarna läser den.
Författarna anser att styrelsen mer strukturerat kan, tillsammans med församlingens med- lemmar, sätta upp mätbara mål som sedan kan utvärderas och bli till en grund för kom- mande mål. Metoden att sätta upp mätbara mål och att kontinuerligt uppfölja effektivitet genom måluppfyllelse kan leda till en bra cirkel där församlingen ständigt utvecklas positivt. När sämre tider kommer, vilket det gör i alla organisationer, uppenbaras problemen tidigare och åtgärder kan vidtas snabbare.
Referenslista
Artsberg, K. (2005). Redovisningsteori – policy och praxis. Malmö: Liber Ekonomi.
Baumol, W. J. (1990). Entrepreneurship: Productive, Unproductive and Destructive. The journal of po- litical economy, Vol 98, No 5, Part 1, p. 893-921.
Bruzelius, L. H. och Skärvad, P-H. (2004). Integrerad organisationslära. Studentlitteratur, Lund. Christensen, J. A., och Demski, J. S. (2003). Accounting Theory: an information content perspective.
USA: McGraw-Hill/Irwin.
Churchill, G. A. (1999). Marketing Research; methodological foundations. 7:e upplagan. The Dry- den Press, USA.
Coelli, T., Rao, D. S. P. och Battese, G. E. (2004). An introduction to efficiency and productivity analysis. Netherlands: Kluwer Academic Publishers.
Connolly, C. och Hyndmand, N. (2004). Performance reporting: a comparative study of British and Irish charities. The British Accounting Review, vol 36, s 127-154. Davies, S. M., Menon, K. och Morgan, G. (1982). The images that have shaped accounting
theory. Accounting, Organization and Society, vol 7, nr4, s 307-318.
Devlin, K. (1999). Infosense: Turning Information into Knowledge. USA: Freeman and Company. DiMaggio, P., J. och Powell, W., W. (1991). The new institutionalism in organizational analysis.
Chicago: University of Chicago Press.
Edenhammar, H. och Thorell, P. (2005). Företagens redovisning. Uppsala: Iustus Förlag AB. Ehlin, Å. (2006). Sektorn en motor I samhället – reglerna får inte bli för svåra. Balans vol 3,
s 30.
Ejvegård, R. (2003) Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Gott, R. och Duggan, S. (2003). Understanding and Using Scientific Evidence; How to Critically Evaluate Data. SAGE Publications, London.
Grahn, J., Jevinger, P. och Törning, E. (2001). Ideella föreningar – regler, redovisning och skatter. Öhrlings PricewaterhouseCoopers.
Gröjer, J-E. (2002). Grundläggande redovisningsteori. Lund: Studentlitteratur.
Grönlund, A., Tagesson, T. och Öhman, P. (2005). Principbaserad redovisning. Lund: Student- litteratur.
Guba, E. G. och Lincoln, Y.S. (1981). Effective Evaluation. Jossey-Bass, San Francisco. Gustafson, A. (2006A). Normer och praxis –tre ideella föreningar och deras redovisning.
Gustafson, A. (2006B). Normer och praxis –en pilotstudie av redovisningen I 39 insamlingsorganisa- tioner. BAS Förlag: Sverige.
Gustafson, A. (2006C). Normer och praxis – tre ideella föreningar och deras redovisning. BAS För- lag: Sverige.
Hemström, C. (2002). Ideella föreningar – en översikt. I: Regler om trossamfund, stiftelser, un- derstödsföreningar m.m. FAR Förlag, Stockholm.
Korngold, A. (2005). Leveraging Good Will – Strengthening nonprofits by engaging business. Jossey- Bass, San Francisco.
Krippendorff, K. (2004). Content analysis: an introduction ti its methodology. Thousand Oaks, Ca- lifornia: SAGE
Lindblad, J., & Lundén, B. (2002). Ideella föreningar: skatt, ekonomi och juridik. Näsviken: Björn Lundén Information AB.
Merriam, S., B. (1998). Qualitative research and case study application in education. San Francisco: Jossey-Bass
Nelson-Bülow, H. och Lennung, S-Å. (2005). Styrelse, stämma och stadgar I förening. Lund: Stu- dentlitteratur.
Olve, N-G., Roy, J. och Wetter, M. (1999). Balanced scorecard I Svensk praktik. Malmö: Lieber AB.
Precht, E. (2006). En komplex sektor – som har blivit bättre på redovisning. Balans, vol 3, sid 23-25.
Precht, E. (2006). Låt mångfalden blomma i den ideella sektorn. Balans, vol 3, sid 28-29. Rabe, G. (2006). Skattelagstiftning: Lagar och andra författningar som de lyder den 1 januari 2006.
Stockholm: Nordsteds Juridik AB.
Riahi-Belkaoui, A. (2002). Accounting Theory. London: Thompson Learning.
Saunders, M., Lewis, P. och Thornhill, A. (2003). Research Methods for Business Students. UK: Pearson Education Limited.
Silverman, D. (2000). Doing qualitative research: a practical handbook. Thousand Oaks, Califor- nia: SAGE.
Smith, D. (2000). Redovisningens språk. Lund: Studentlitteratur.
Thomas, A. (2004). Research skills for management studies. London: Routledge.
Tool, M. R. (1993). Institutional Economics: Theory, Method, Policy. London: Kluwer Academic Publishers.
Trost, J. (2001). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur
Bilaga 1
Intervjufrågor
• Vad innebär effektivitet för dig
• När är en organisation effektiv
• Är effektivitet ett finansiellt mått
• Skulle man kunna mäta effektivitet på något annat sätt
• Anser du att ett alltför stort fokus på finansiella frågor står i strid med verksamhe- ten
• Har ni nytta av effektivitetsmätning i finansiella mått
• Tycker du att ni utnyttjar era resurser väl
• Strävar ni efter att bli mer effektiva, utnyttja resurserna bättre, i så fall hur
• Har du något eget förslag på hur effektivitet skulle kunna mätas i er organisation
• Vad bidrar ni med till samhället, vilken allmännytta
• Vilken roll har er organisation i samhället
• Hur utvärderar ni ert arbete och hur kommer utvärderingen till användning?
• Redovisar ni någon form av effektivitet
• Om inte, har du något förslag på hur effektivitet skulle kunna redovisas i er organi- sation. Vem skulle ta del av den??
• Vilka ser ni som organisationens främsta intressenter
• Vilka redovisar ni för, huvudintressenter, och varför
• Vad vill ni förmedla mer er redovisning
• Har ni övervägt att utöka redovisningsinformationen
• Tror du att det finns ett samband mellan effektivitet och redovisning