I våra resultat har det inte kommit fram så mycket ny kunskap i området. Kunskapen om att elever som tränar har något bättre matvanor än de som inte tränar styrks bara i vår studie. Det är dock väldigt intressant att se de tabeller vi har fått fram stämmer överens med den tidigare forskningen. Detsamma gäller frågeställningen om var de anser få sin kunskap om bra matvanor ifrån, där majoriteten ansåg att de hämtade kunskap om bra matvanor från hemmet.
I våra resultat i kombination med vår problematisering anser vi att det kan införas mer undervisning om matvanor i högstadiet för att få in mer vardagslärande i skolan.
Speciellt i idrotten eftersom det är en låg andel som inte prioterar sin kunskap om bra matvanor därifrån. Vi vet att det kan bero på andra faktorer såsom grupptillhörighet och påverkan från familjen. Men detta tas inte upp i denna studie eftersom en sådan enkät kan bli för omfattande för eleverna. Detta kan vara intressant att studera vidare, att se vilka faktorer som gör att elever väljer bort bra matvanor även fast de vet om vad bra matvanor är.
Eftersom de nya kursplanerna är relativt nya rekommenderar vi att nya lärare försöker anamma de mål kursplanerna skriver fram. Pragmatismen betonar att teori, praktik och reflektion är viktigt för lärandet. Därför är viktigt att idrottslärare samarbetar med hemkunskapslärarna för att förmedla kunskap om bra matvanor och vad de gör i samband med fysiskt aktivitet. Vi anser att det finns många timmar att hämta från idrotten som kan gå till kunskap om matvanor eftersom idrotten har 500 timmar och
hemkunskapen 180 timmar totalt. Vi vill rekommendera att man får med alla, så undervisning tilltalar även de som inte tränar eller tränar mindre på fritiden.
I denna studie ser vi var eleverna anser att de får sin kunskap om bra matvanor ifrån.
Det hade varit intressant att se hur lärarna bedriver undervisning om kost och bra matvanor i skolorna, för att se om man kan förbättra undervisningen om kost och bra matvanor. Det hade även varit intressant att forska om konsekvenser av allt för stort pådrag kring kost och matvanor, exempelvis sjukdomar såsom bulimi och anorexia.
I och med resultaten, att idrott och hälsa inte har stort förtroende som kunskapskälla för bra matvanor, anser vi att mer undervisning om kost och bra matvanor i grundskolan kan förbereda eleven för vardagslivet och kan förebygga många av de hälsoproblem som uppstår vid dåliga matvanor. Detta kan förhoppningsvis således gynna individen, skolan och samhället i stort. Vi vill i vårt yrke som lärare ge eleverna chansen att få mer fakta om kost istället för att de enbart ska behöva bygga sina kunskaper på vaga åsikter, som den klassiska ”ät det här så du blir stor och stark”.
Litteraturförteckning
Artiklar
Axelsen, M. Et al. (2012) Eating habits and physical activity: Health in Sweden: The Nation-al Public HeNation-alth Report 2012. Chapter 8. Scand J Public HeNation-alth. 2012 Dec;40(9 Suppl):164-75. doi: 10.1177/1403494812459473.
Morin, P. Et al. (2013) Relationship Between Eating Behaviors and Physical Activity Among Primary and Secondary School Students: Results of a Cross-Sectional Study. Journal of School Health, Sep 2013, Vol. 83 Issue 9, p597 8p.
Nelson, R. (2010) the link between diet and health: An exploratory study of adolescents in Northern Ireland using food maps. International Journal of Consumer Studies, Vol 34(2), Mar, 2010. pp. 190-195.
Shepherd, J. Et al. (2006) Young people and healthy eating: a systematic review of research on barriers and facilitators. Health Education Research. (2006) 21 (2): 239-257. doi:
10.1093/her/cyh060
Shi, X. Et al (2013), Associations of Physical Activity and Dietary Behaviors With Children's Health and Academic Problems. Journal of School Health, 83: 1–7. doi: 10.1111/j.1746-1561.2012.00740.x
Vizbaraite, D. Et al (2011) Evaluation of nutrition habits of adolescents in the aspect of gen-der and physical activity. Education. Physical Training. Sport 2011, Issue 81, p52 7p.
Uppsatser
Olsson, M & Sinani, J (2011). Kostens utrymme i den svenska skolan – En studie i hur lärare i Idrott och hälsa undervisar om kost och hur det tar sig uttryck i undervisningen. Uppsala:
Uppsala Universitet
Böcker
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder, upplaga 2. Malmö: Liber AB
Gratton, C. & Jones, I. (2010). Research methods for sports studies. 2nd ed. London:
Routledge
Illeris, K. (2007) Lärande. Lund: Studentlitteratur AB
Larsson, H. (2007). Kropp och rörelse -kunskap och lärande, i idrottsdidaktiska utmaningar.
Larsson, H & Meckbach, J. (red) Stockholm:Liber
Linde, G. (2012). Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteori. Lund: Studentlitteratur AB
Lundvall, S. & Meckbach, J. (2007). Från gymnastikdirektör till lärare i idrott och hälsa, i idrottsdidaktiska utmaningar. Larsson, H & Meckbach, J. (red) Stockholm:Liber
Medin, J. & Alexandersson, K. (2009) Begreppen hälsa och hälsofrämjande – en litteraturstudie. Malmö: Studentlitteratur AB
Säljö, R. (2012) Den lärande människan, i Lärande, skola, bildning.
Stockholm: Natur & Kultur
Thomas, R, T. & Nelson, K, J. & Silverman, J, S (2011). Research Methods in Physical Activ-ity Champaign. IL : Human Kinetics
Vetenskapsrådet (2011). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
Winroth, J. & Rydqvist, L-G. (2008) Hälsa och hälsopromotion: med fokus på individ-, grupp-, och organisationsnivå. Stockholm: SISU idrottsböcker.
Internetlänkar
Dagens Nyheter (DN) (2012). Dåliga matvanor hotar den svenska folkhälsan.
http://www.dn.se/debatt/daliga-matvanor-hotar-den-svenska-folkhalsan/
Sökdatum: 2014-01-27
Kenttä, G (2014). Tränarprogrammet – innehåll och upplägg.
http://www.gih.se/Utbildning/Vara-utbildningar/Program/Tranarprogrammet/Innehall-och-upplagg/ Sökdatum: 2014-01-27
Linnéuniversitet (2012). Etiska riktlinjer för självständiga arbeten i utbildning på grundnivå och avancerad nivå inom pedagogik, psykologi, idrottsvetenskap, socialt arbete och vårdvetenskap.
https://medarbetare.lnu.se/polopoly_fs/1.79130!etiska_riktlinjer_sjalvstandiga_arbeten_grund niva_avancerad_niva_FHSAB_rev121213.pdf Sökdatum: 2014-02-13
Livsmedelsverket (2013) Bra mat i skolan.
http://www.slv.se/upload/dokument/mat/mat_skola/Bra_mat_i_skolan_livsmedelsverket_nov1 3.pdf Sökdatum 2014-06-08
Livsmedelsverket (2013) Skolmaten – en viktig del av en bra skola.
http://www.slv.se/upload/dokument/mat/kompetenscentrum_maltider/skolmaltiden_viktig_del _av_bra_skola.pdf Sökdatum 2014-06-08
Livsmedelsverket (2013) Kostråd.
http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/kostrad/ Sökdatum 2014-01-30
Livsmedelsverket (2013) Kostråd för barn.
http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/kostrad/Barn/ Sökdatum 2014-01-30
Livsmedelsverket (2012) Riksmaten – Vuxna 2010-2011.
http://www.slv.se/upload/dokument/rapporter/mat_naring/2012/riksmaten_2010_2011.pdf Sökdatum 2014-02-05
Peerkhan, N (2010). Nutrition knowledge, attitude and practice of college sportsmen.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3289172/ Sökdatum: 2014-03-19 Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575 Sökdatum 2014-03-03
Socialstyrelsen & Statens folkhälsoinstitut (2013) Folkhälsan i Sverige – årsrapport 2013.
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2013/2013-3-26 Sökdatum 2014-02-11
Utbildningsdepartementet (1994) Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=1069 Sökdatum 2014-01-27
Bilaga 1
Enkätundersökning om dina kost- och träningsvanor
Kön Kille Tjej
Träningsvanor
Utövar du någon idrott på fritiden?
Ja Nej
- Om JA, vilken/vilka idrotter?
________________________________________________________
Är du med i någon/några idrottsförening(ar)?
Ja Nej
- Om Ja, vilken/vilka idrottsförening(ar)?
_________________________________________________________
Hur många dagar i veckan tränar du vanligtvis?
Varje dag 5-6 ggr i veckan 3-4 ggr i veckan 1-2 ggr i veckan Aldrig
Tävlar/spelar du match någonting under veckorna?
Ja Nej
Om JA, hur många ggr per månad tävlar/spelar du match vanligtvis?
___________________________________________________________
Matvanor
Hur ofta äter du frukost under veckan
Varje dag 5-6 ggr i veckan 3-4 ggr i veckan 1-2 ggr i veckan Aldrig
-Vad brukar din frukost under veckan bestå av?
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
Hur ofta äter du vanligtvis lunch på skolan?
Varje skoldag 4 ggr i veckan 3 ggr i veckan 2 ggr i veckan
1 gång i veckan Aldrig
-Om du hoppar över skollunchen vad äter du istället då?
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
Hur ofta äter du middag?
Varje dag 5-6 ggr i veckan 3-4 ggr i veckan 1-2 ggr i veckan Aldrig
Vad består din middag oftast av?
Varm hemlagad mat Köpt färdig mat (fryst pizza, Mcdonalds etc) Smörgåsar
- något annat (beskriv)
__________________________________________________________
__________________________________________________________
Hur ofta äter du mellanmål?
Varje dag 5-6 ggr i veckan 3-4 ggr i veckan 1-2 ggr i veckan Aldrig
Hur många gånger på den dagen äter du då mellanmål? (Om du svarat aldrig, fortsätt till nästa fråga)
En gång per dag två gånger per dag tre gånger per dag fler än tre gånger per dag
Vad dricker du oftast till måltiderna?
________________________________
Hur ofta äter du köpt färdig mat (frysta pizzor, McDonalds etc.)?
Varje dag 5-6 ggr i veckan 3-4 ggr i veckan 1-2 ggr i veckan Aldrig
Hur ofta äter du grönsaker?
Varje dag 5-6 ggr i veckan 3-4 ggr i veckan 1-2 ggr i veckan Aldrig
Hur ofta äter du frukt?
Varje dag 5-6 ggr i veckan 3-4 ggr i veckan 1-2 ggr i veckan Aldrig
Hur ofta dricker du läsk?
Varje dag 5-6 ggr i veckan 3-4 ggr i veckan 1-2 ggr i veckan Aldrig
Hur ofta äter du godis?
Varje dag 5-6 ggr i veckan 3-4 ggr i veckan 1-2 ggr i veckan Aldrig
Hur ofta äter du snacks? (chips, ostbågar, popcorn o.s.v.)
Varje dag 5-6 ggr i veckan 3-4 ggr i veckan 1-2 ggr i veckan Aldrig
Matkunskap
Var tycker du att du får mest kunskap om bra matvanor ifrån? ( Du får ringa in flera alternativ)
Idrott och hälsa i skolan Hemkunskapen i skolan Hemifrån (föräldrar) Media (TV/tidningar/internet) Idrottsförening/Tränare Annat:_____________
Om du ringat in flera alternativ, skriv och rangordna dem nedan (Nr 1 där du tycker att du får mest kunskap ifrån och neråt) 1.___________________
2.___________________
3.___________________
4.___________________
5.___________________
6.___________________
Tack för att du medverkat i denna studie!
Eric Bergström Rickard Gerdin