I detta kapitel redogör vi för våra egna tankar samt studiens resultat. Vi avslutar kapitlet med vad vi har bidragit till forskningen samt att ge förslag på fortsatt forskning.
6.1 Slutsatser
När vi nu analyserat empirin som vi sammanställt och stärkt med den teoretiska referensramen ska vi presentera de slutsatser vi kommit fram till. Utgångspunkten under studien var att kunna svara på problemformuleringen:
Hur bedömer kreditgivarna mindre aktiebolag utan en reviderad årsredovisning vid en kreditansökan?
Utifrån denna problemformulering utformade vi syftet till vår kvalitativa studie vilket är att beskriva och analysera om valet av att inte ha en reviderad årsredovisning påverkar de mindre aktiebolagens kreditvärdighet ur revisorers och bankers olika bedömningar. Detta för att söka utveckling i begreppet kring kreditvärdering i och med ändringarna i 9:1 Aktiebolagslagen om vilka företag som är skyldiga att ha revisor.
I vår studie kan vi konstatera att den viktigaste faktorn för banken att bedöma innan en kreditansökan beviljas är, precis som teorin har förespråkat, företagets återbetalningsförmåga eftersom det alltid finns en risk för banken att låna ut pengar och den risken vill de minska så gott de kan. Vid en kreditbedömning finns det många olika svårigheter som bidrar till att småföretag inte får sin kreditansökan beviljad, det kan bland annat vara att de har för låg egen insats eller att de inte finns några säkerheter. Av de banker och revisorer vi har intervjuat har vi kommit fram till att revisorn inte har någon betydande roll vid en kreditbedömning utan det är andra bedömningskriterier som spelar in. Vi har även sett en tendens att det inte ställs olika krav på om företaget har revisor eller ej utan det är samma kriterier som gäller för alla småföretag när de lämnar in en kreditansökan.
Det vi också har kommit fram till är att varken bankerna eller revisionsbyråerna har påverkats märkbart av revisionspliktens avskaffande och att alla respondenter ser positivt på avskaffandet. De småföretag som valt att inte ha någon revisor kan bankerna komma att kräva att osäkra balansposter ska granskas av en kunnig person och då helst en revisor. Vi kan även konstatera att bankerna inte kommer att ta ut en högre ränta för att kompensera med den ökande risken som revisionspliktens avskaffande medför. Den faktor som påverkar räntan mest enligt vår studie är vilka säkerheter företaget har. Utifrån respondenternas uttalande om vilka företag det är som väljer samt väljer bort revision ser vi en tendens till att de företag som har revisor i dagsläget kommer fortsätta ha det i framtiden. Nystartade företag kommer däremot att välja bort revisor med anledning av att de inte ser fördelarna med att ha en reviderad årsredovisning utan endast som en kostnad.
Vi kan konstatera att bankerna och revisorerna i vår studie resonerar likadant om vilken roll revisor har vid en kreditgivning. Utifrån det har vi dragit slutsatsen att revisorn ska agera som
46
rådgivare för småföretagarna och ha en granskande roll gentemot bankerna där de ska säkerställa att räkenskaperna och de olika rapporterna är korrekta. Vi har även dragit slutsatsen att informationen i revisionsberättelsen påverkar kreditbesluten, är revisionsberättelsen oren kommer banken känna en osäkerhet och därmed undvika att bevilja krediter till de företagen. Vi kan även konstatera att bankerna tycker att en kunnig extern person som till exempel en redovisningskonsult ger samma kvalitetsstämpel som en revisor. Vi ser en tendens att detta kan medföra i framtiden att småföretagen istället väljer att ha en bokslutsberättelse eftersom bankerna ser det som samma kvalitetsstämpel som revision.
Avslutningsvis vill vi framhäva hur småföretagen bedöms vid en kreditansökan när de valt att inte ha en reviderad årsredovisning. Vi har kunnat fastställa utifrån vår studie att det inte finns någon skillnad på hur småföretag med revisor och småföretag utan revisor bedöms utan att det är andra faktorer som väger in för bankerna. Räntenivån är oberoende av huruvida om småföretaget har revisor eller inte.
6.2 Forskningsbidrag
De forskningsbidrag som vi har kommit fram till i vår studie kan sammanfattas i följande punkter:
Utifrån vår studie ser vi en tendens att det inte har någon betydelse om småföretagen har reviderad årsredovisning eller inte när de ansöker om krediter.
Vi har kommit fram till att bankerna inte kommer att kompensera risken för företag utan revisor med att ta ut en högre ränta när de beviljas krediter.
Utifrån vår undersökning har vi dragit slutsatsen att varken bankerna eller revisionsbyråerna har påverkats av revisionspliktens avskaffande.
Utifrån de respondenter vi intervjuat ser vi en tendens till att det inte behöver vara en revisor som granskar räkenskaperna utan bankerna tycker att en redovisningskonsult ger samma kvalitetsstämpel.
Vi ser en tendens till att banken (principalen) kommer kräva att en tredjepart (en revisor) granskar småföretagens (agentens) osäkra poster om företagen valt bort revision.
6.3 Förslag till fortsatt forskning
I vår forskning har vi fokuserat på ett redogörande utifrån bankernas och revisorernas perspektiv. Det hade varit intressant att även undersöka hur småföretagen som valt bort revisor och ansöker om krediter att de tycker att de blir bedömda vid en kreditansökan.
Det skulle vara intressant med en kvantitativ undersökning. En undersökning som jämför låneräntorna mellan företag som har reviderad årsredovisning och företag som inte har det.
Det skulle även vara intressant att studera om antalet redovisningskonsulter kommer att öka eftersom efterfrågan på dessa ökar. Hur kommer ekonomutbildningarna påverkas av detta i så fall?
47
Flera av respondenterna påpekade att gränserna för fri revision kan höjas. Av denna anledning kan det i framtiden vara intressant att de om bankerna fortfarande anser att de är opåverkade av revisionspliktens avskaffande. Hur mycket kan gränsen höjas utan att det påverkar bankerna.
48