Slutdiskussion

Resultaten visar i dagsläget att metoden har många bra delar som gör att en exteriörljudsimulering blir möjlig. Det är också tydligt att det finns ett antal begränsningar, speciellt i den äldre versionen av Odeon som har använts.

En enklare uppbyggd modell verkar fungera bra, men ett tips till någon som skulle vilja bygga en modell är att vara väldigt försiktig och se till att så få ytor som möjligt överlappar varandra och att inga läckor som inte borde vara där finns med. Ett annat tips är att kontrollera alla parametrar i mjukvaran i ett enklare fall, t.ex. såsom det är gjort i jämförelsen mellan Odeon 10.13 och Odeon 12. Scatteringkoefficienterna är också en parameter som är viktig att testa eftersom det finns väldigt lite information och mätningar på vilka koefficienter som egentligen skall användas. Detta testas

lämpligen i den färdiga modellen med hjälp utav visualisering av particle tracing. Ifall scatteringen ser rimlig ut så är detta förmodligen tillräckligt. Reflection based scattering bör användas eftersom den enda scattering inputen som användaren då behöver ta hänsyn till är ytans släthet. När parametrar ändå testas, så se till att noga kontrollera att inga partiklar tar en väg de rimligtvis inte borde ta. Detta är dock ingen garanti eftersom mitt problem med transmissionskoefficienterna inte på något sätt såg konstigt ut vid visualiseringen. Som en sista kontroll så borde också tidiga reflexer

kontrolleras eftersom de vid vissa tillfällen inte fungerat såsom de borde. Detta kan dock lösas enkelt genom att byta material på den yta som reflexen träffar och sedan byta tillbaka igen.

Gällande simuleringsresultaten så ger metoden i dagsläget bäst resultat om transmissionen helt bortses ifrån. Det får dock ses upp med hur resultaten tolkas eftersom det inte alltid går att bortse ifrån detta, främst när reduktionsförlusterna är små vid låga frekvenser samt när ett inkapslat körfall simuleras. Såsom bussen ser ut i sitt grundutförande med många stora öppningar så antas metoden med borträknad transmission dock fungera bra. Den ger en bra uppskattning om positioner av maxpunkter, energifördelning och frekvensgång. Ifall bussen behåller sitt grundutförande och ingen transmission används så hade det också gått att simulera förändringar som blir ifall någon ljudkälla byts ut. Som exempel så hade dieselmotorn kunnat testas att bytas ut mot en elmotor osv. Gällande frekvensgränser så antas metoden i ett fungerande fall vara giltig för 250hz och uppåt, under detta så är det alldeles för stora våglängder och ljudkällor nära små ytor för att en ray tracing metod skall fungera till detta ändamål. Även upplösningen i frekvens, som är begränsad till oktavband medför några begränsningar i detaljrikedomen i simuleringarna. Det är dock oftast totalnivån som är det intressanta för en certifiering vilket gör att detta inte borde ses som något större hinder.

Anledningen till att resultaten inte blir som de borde när transmissionsparametrarna används är som sagt för att programmet helt enkelt inte räknar rätt. Ifall Odeon skall användas för liknande

simuleringar i framtiden måste detta problemet bli löst, alternativt att den senaste versionen av programmet används, eftersom det verkar som om att transmissionsfunktionen fungerar där. Detta är extra viktigt ifall metoden i framtiden skall komma att användas för att simulera interiört ljud. Ifall

samma version av programmet används då och problemet kvarstår så kommer resultaten att vara oanvändbara.

De resultat som minst verkar stämma med verkligheten är de där olika kapslingsplåtar och absorbentplaceringar har testats. Detta har också att göra med transmissionen eftersom en inplacering av en kapslingsplåt i modellen blir resultatlöst då reduktionsförlusterna i plåten blir alldeles för små. Eftersom plåtarna ses som alldeles för transparenta och alltså inget hinder för strålarna så kommer en ändring av absorption ha en mycket större inverkan än det skulle ha haft med fungerande transmissionskoefficienter. Det rekommenderas att detta test istället görs om ifall en fungerande version av Odeon testas. Min bedömning är att resultatet då kommer bli annorlunda och att absorbenterna har mindre effekt till dess att kapslingsplåtarna satts in, först då lär de ha en givande effekt.

I vilket fall som helst så har jag inga större tvivel om att metoden fungerar i övrigt eftersom alla parametrar utom just transmissionen ger bra resultat. Gridresponset är ett bra verktyg för att ge en bild av var en påtänkt absorbent har stor inverkan. Gridresponset kan med fördel användas som ett presentationsverktyg, det behövs förmodligen dock hittas ett snabbt och enkelt sätt att få fram vertikala ytor som mottagare. Ett alternativ hade som nämnt vart att undersöka om X-Y-Z axeln går att vrida utan att ljudkällorna och material påverkas. På så sätt hade också programmet lurats att tro att en yta var horisontell. Ett sista alternativ hade varit att kontakta tillverkaren och undersöka möjligheten att dem implementerar vertikala grids i nästa version av programmet.

Det ligger en viss osäkerhet i bestämningen av några av källorna där några nya mätningar hade behövts göras om. Däcksljudet är ett bra exempel på ett tillfälle där det hade varit bättre att mäta upp Coast-by ljudet för en uppsättning däck. Detta är speciellt viktigt ifall en A-metod skall simuleras där de högre hastigheterna kommer göra att däcksljudet har större inverkan på totalljudet än vad det har vid B-metoden. Ifall den alternativa motorljudkällan skall användas så måste också direkta värden ifrån en mätning fås fram istället för att uppskatta ljudeffektsvärden ifrån skillnaden mellan sidorna såsom det är gjort i simuleringen i kapitel 4.6.4. Tills detta är gjort så fungerar punktkällan bättre. Om ytkällorna skall användas så måste förmodligen scatteringkoefficienterna för närliggande väggar dessutom ställas in högre, eftersom det korta avståndet mellan vägg och ljudkälla gör att scatteringen blir lägre.