Slutdiskussion - Vi ska helst inte prata om det nu, förresten är det redan försent

Citatet “If not now, when?” (Al Jazira a. 2011) ställer frågan om inte Qatar får VM nu när ska det då komma till mellanöstern? Samtidigt kan citatet vändas åt andra hållet. Om det inte tas ställning för mänskliga rättigheter nu när ska vi då göra det? Mediebilden av Qatars

arrangörskap av världsmästerskapet i fotboll 2022 är som analysen visar väldigt negativt laddad och där kritik mot svåra arbetsförhållanden tar stor plats i rapporteringen. Även om korruption och mutanklagelser också kommer upp och om hur Qatar anklagas för att ha köpt mästerskapet är denna kritik lättare att frånsäga sig och hittills har det inte kunnat bevisas att Qatar verkligen har köpt mästerskapet. Trots detta har ett antal högt uppsatta personer avgått i samband med korruptionsanklagelser men detta har hittills inte påverkat Qatars arrangörskap.

Istället har många nyheter koncentrerats på svåra arbetsförhållanden och hur det i många artiklar liknats vid slavarbete på grund av boendeförhållandena, löner men även att

gästarbetarna också fråntas sina pass. Det är detta system som kallas kafala och är det som främst kritiserats i artiklarna. Även om detta tema främst rör hur den svenska mediebilden ser ut är det ett sätt att politisera fotbollen och sporten och att försöka lyfta frågan till makthavare och publiken för att agera mot Qatars behandling av gästarbetarna.

Tidsperspektivet har visat att kritik pågått i över åtta år och att även om det har skett

förändringar är det svårt att bekräfta om de verkligen är genomförda eller om det bara skett på papper. Att det sker positiva förändringar är ett frekvent tema i Al Jazira samtidigt som kritiken också tonas ner. Fotbollens status lyfts fram som en katalysator för förändring och istället fokuseras det på vad detta kan innebära i framtiden istället för att ta till sig kritiken som framförs nu. Viktigt att ha i åtanke är att Al Jazira sponsras av den qatariska staten och har sitt huvudkontor i Doha vilket kan medföra en viss vinklig i rapporteringen till Qatars fördel. Med detta sagt kan det också finnas en svårighet att förändra något på så kort tid som åtta år, speciellt när det handlar om ett till stor del västerländskt mästerskap och som innebär västerländska värderingar. Det kan tyckas att mänskliga rättigheter borde vara en självklarhet

33 speciellt när Fifa förespråkar vikten av jämställdhet och deras fördömande av rasism. Detta skapar problem för både Qatar och Fifa när fotbollen marknadsför en nolltolerans mot rasism i västvärlden men undviker att tala om den när fotbollen försöker nå nya marknader i Asien som i detta fall Qatar i mellanöstern och deras behandling av utländska gästarbetare. Qatar har genom bilden som presenterats av Aftonbladet och Dagens Nyheter försökt att styra

synligheten och som även Al Jazira berört till en viss del. Till exempel genom att visa på hur miljövänligt VM 2022 kommer att bli eller att de har genomfört många andra sportevenemang och på så sätt bevisa att de har en sportkultur och inte bara är ett land av naturresurser.

Den negativa rapporteringen om mästerskapet har även belyst vilken roll media själv har och vilka möjligheter det ges till en global moral. Precis som Qatar återkommande försökt tona ner kritiken och trots nyheter om ständigt ökande dödssiffror som rapporterats i media har liknande mästerskap ändå genomförts med relativt få problem. Ytterst liten kritik kom fram under arrangemanget av VM 2014 i Brasilien och under VM 2018 i Ryssland. Detta synliggör paradoxen som media befinner sig i och hur svårt det är att agera då fotbollen är en väldigt global företeelse idag. Det har pekats på vilket ansvar vi har själva för att detta får fortgå. Vi ser på lag som ägs av eller som planerar sina turnéer i länder som bryter mot mänskliga rättigheter. Samtidigt har många av dessa lag fått kritik av Amnesty som arbetar för en global moral och reflexivitet. Att iaktta sig själv vad ens personliga handlingar bidrar till för värld kan skapa förståelse över att något måste göras. I rapporteringen betonas det att det är

fruktansvärt när dessa nyheter kommer fram och att någon måste agera något men vem är det som måste agera? Alla har ett ansvar samtidigt som det är svårt att ta första steget.

Möjligheterna för en global moral är begränsad men det är heller inget som är unikt för fotbollen. Liknande problem finns inom klädindustrin och länder som utnyttjas för utvinning av metaller. Det pågår ett hyckleri och ett stort problem är var ska man börja att agera. Detta faktum ställer många frågor kring möjligheten för en global moral och som är svåra att besvara.

I frågeställningen om hur ansvarsutkrävande konstrueras i rapporteringen om

världsmästerskapet i fotboll 2022 i Qatar så görs detta genom att i artiklar uppmana till bojkottning av Qatar och fotbolls-VM. Här går det att se att det finns en del utrymme till ställningstagande och att nyheterna som ofta uppmanar till bojkottning inte avhumaniserar lidandet och distanserar det från oss som Chouliaraki menar med att äventyrsnyhetsgenren gjorde. Istället klassas detta som nödsituationsnyheter där möjligheter till olika lösningar på

34 problemet ges och att det faktiskt finns en möjlighet till en global moral. Men även om

bojkottning av mästerskapet är en möjlighet är den svårt att realisera och inget som går att åstadkomma enskilt. Det är ett globalt problem och troligtvis skulle det spela en mycket liten roll om någon skulle bojkotta mästerskapet även om det skulle skapa ett stort utrymme i media. Dock är det lätt att hamna i en uppgivenhet som Chouliaraki beskriver. Det är väldigt mycket som krävs för att det skulle ske någon förändring och att Qatar skulle bli fråntaget mästerskapet. Det är sponsorer som har stor makt kring en eventuell förflyttning av

mästerskapet och som skulle förlora ekonomiskt om det skulle omplaceras. Fotbolls-VM är också ett mästerskap som varenda fotbollsspelare drömmer om att få delta i och om man skulle få chansen är den stor att man skulle delta trots allt. Detta innebär att även om

mästerskapet skulle gå att bojkotta och att en global moral är teoretiskt möjlig är det mycket svårt att genomföra i praktiken.

Det som pågår i Qatar är avskilt för oss och när många nyheter endast beskriver vad som händer inte och ger utrymme för lösningar kan det leda till att det endast blir till ett

konstaterande om att det inte går att göra något. När vidare korruptionsanklagelser haglar över Fifa, en organisation med mycket makt är tyst ökar denna pessimism. Silverstone pekar på liknande problem med att vi antingen blivit för distanserade till problemen eller så kommer vi helt enkelt för nära inpå och att det blir för grovt att det på grund det blir svårt att agera. I och med att det är ett globalt problem där inte en aktör kan göra skillnad blir det också svårare att förstå vad det har för betydelse om något ageras på nationell nivå. Det spelar således ingen större roll hur mycket svensk media rapporterar om slavliknande förhållanden och dödsantal och påpekar att det svenska fotbollsförbundet borde bojkotta mästerskapet. Då det nästan garanterat kommer att finnas ett annat land som kommer att ta platsen som Sverige lämnade ifrån sig. Eller som Simon Bank nämner, att vi inte agerar i andra liknande sammanhang när de fotbollsklubbar som vi håller på åker till kritiserade länder för sin försäsong.

Ansvarsutkrävandet i media konstrueras ospecificerat och inte alltid med en tydlig mottagare utan snarare med att frågan lyfts och tas upp frekvent. Detta kan kopplas samman med möjligheterna till en global moral. Det framgår i mediebilden att finns möjligheter till att agera då rapporteringen faktiskt upprör människor och således skulle kunna leda till protest och bojkottning. Samtidigt utgör globaliseringen ett problem för ansvar och syns i svensk media när de å ena sidan rapporterar om dessa problem och uppmanar till bojkott men å andra sidan samtidigt följer själva sporten och kommer troligtvis vara på plats i Qatar 2022. I ett

35 globalt samhälle kommer det alltid finnas någon annan som rapporterar om mästerskapet vilket betyder att medier som väljer att bojkotta VM endast kommer att förlora ekonomiskt på det. Croneman nämner i sin artikel att vi inte ska prata om det negativa nu, man ska helst inte prata om det alls och att det ändå redan är försent att göra något åt det. Detta är ett väldigt talande exempel på hur svårt det är att ta ansvar, oavsett hur mycket utrymme som ges i media. VM kommer med stor säkerhet att äga rum i Qatar. Det är mer en fråga om hur samtalet kring det kommer att se ut, om det likt förgående evenemang fokuseras på de sportsliga resultaten eller om det kommer att föras en kritisk dialog om global moral och ens personliga medverkan i mästerskapet. Mediebilden ger budskapet att det är svårt att ta det första steget till att bojkotta och undvika att delta. Även om media reflekterar över sin egen roll och även försöker att belysa publikens ansvar så är det problematiskt att endast kunna vidta nationella åtgärder när problemet är globalt och behöver globala åtgärder. Som

Silverstone nämner för globalisering oss närmare varandra men den distanserar oss också från varandra. Sporten är som ett spindelnät som är spunnet med många olika trådar som påverkar varandra och är på många sätt motsägelsefullt. Fotbollen ska föra oss samman och vara en sport för alla samtidigt är det bara en lek för de rika. Det sägs: ”Nej till rasism” samtidigt som gästarbetare dör i den värme som det anses oetiskt för fotbollsspelare att arbeta i.

Idealet om att sport inte ska blandas ihop med politik är i sig själv något att sträva efter men i och med att sport idag är en global företeelse kommer det att finnas sätt att utnyttja detta på flera sätt och sporten fungerar även som ett sätt att styra synligheten och blir ett viktigt marknadsföringsmedel. Sport är politik och mediebilden över världsmästerskapet i fotboll 2022 visar att även om förändringar gjorts och rapporteringen om det negativa bidragit till det är utrymmet för global moral begränsat. Detta beror delvis på hur nyheterna konstruerats och på den motsägelsefullhet som förekommer i media men det beror också på hur inkorporerad globaliseringen är i fotboll och sport idag. Fotbollen är så global att det svårt att agera då det är väldigt många aspekter som måste tas i beaktning som till exempel sponsorer och företag och även stater och som mycket väl kan innebära fler problem med den extrema bevakning den har.

Källförteckning

Brannagan, Paul Michael. & Giulianotti, Richard. (2015) ”Soft power and soft

disempowerment: Qatar, global sport and football’s 2022 World Cup finals”, Leisure Studies, 34(6), pp. 703–719.

Brannagan, Paul Michael. & Giulianotti, Richard. (2018) ”The soft power–soft

disempowerment nexus: the case of Qatar”, International Affairs, 94(5), pp. 1139–1157.

Cha, Victor. (2016). ”Role of Sport in International Relations: National Rebirth and Renewal”, Asian Economic Policy Review, 11(1), pp. 139–155.

Chouliaraki, Lilie (2006). The spectatorship of suffering. London: SAGE Publications

Dinnie, Keith. (2016). Nation branding: concepts, issues, practice. 2. ed. London: Routledge

Duckworth, Austin. & Hunt, Thomas. M. (2017). ”Learning the American Way: Sports International and American Soft Power”, International Journal of the History of Sport, 34(11), pp. 1112–1127.

Evans, Claire. (2014). ”The discursive representation of host locations in a sports media event: Locating the “Real Site” of Formula One”, Interactions: Studies in Communication &

Culture, 5(2), pp. 231–245.

Fawcett, Paul, Flinders, Matthew V., Hay, Colin & Wood, Matthew. (2017). ’Anti-Politics, Depoliticization, and Governance’ i Fawcett, Paul, Flinders, Matthew V., Hay, Colin &

Wood, Matthew (red.) (2017). Anti-politics, depoliticization, and governance. First edition.

Oxford: Oxford University Press

Flyvbjerg, Bent. (2006). ”Five Misunderstandings About Case-Study Research”, Qualitative Inquiry, vol. 12, no. 2: s. 219–245.

Formula 1. (2020). Everything you need to know about F1’s new race in Saudi Arabia.

https://www.formula1.com/en/latest/article.everything-you-need-to-know-about-f1s-new-race-in-saudi-arabia.6aetpPHHw73sKnbsXwSIKA.html [Hämtad 2021-02-02]

37 Gruneau, Richard. & Compton, James. (2017). ’Media events, mega-events and social theory’

i Wenner, Lawrence A. & Billings, Andrew C. (red.) (2017). Sport, media and mega-events.

Abingdon, Oxon: Routledge, an imprint of the Taylor & Francis Group

Höijer, Birgitta. (2003). ”The Discourse of Global Compassion and the Media”, NORDICOM Review, 24(2), pp. 19–30.

Kobierecki, Michał Marcin. & Strożek, Piotr. (2017). ”Sport as a Factor of Nation Branding:

A Quantitative Approach”, International Journal of the History of Sport, 34(7/8), pp. 697–

712.

Lemus-Delgado, Daniel Ricardo. (2016). ”Opening Ceremonies of International Sports

Events: The Other Face of Chinese Soft Power”, International Journal of the History of Sport, 33(5), pp. 607–623.

Marin, Bárbara. & Chungmi, Lee. (2020). ”Exploring new trends of sport business: Japanese companies’ investment in ownership of foreign football clubs”, Sport in Society. Vol. 23 Issue 12, pp. 2031-2054.

Meier, Henk Erik., Mutz, Michael., Glathe, Julia., Jetzke, Malte. & Hölzen, Martin. (2019).

”Politicization of a Contested Mega Event: The 2018 FIFA World Cup on Twitter”, Communication & Sport. Pp.1–26.

Miller, Toby. (2016). ”Greenwashed sports and environmental activism: Formula 1 and FIFA”, Environmental Communication, 10(6), pp. 719–733.

Penfold, Tom. (2019) ”National identity and sporting mega-events in Brazil”, Sport in Society, 22(3), pp. 384–398

Ritchie, Jason. (2015). ”Pinkwashing, Homonationalism, and Israel–Palestine: The Conceits of Queer Theory and the Politics of the Ordinary”, Antipode. Vol. 47 Issue 3, pp. 616-634.

38 Rookwood, Joel. (2019). ”Access, security and diplomacy : Perceptions of soft power, nation branding and the organisational challenges facing Qatar’s 2022 FIFA World Cup”, Sport, Business and Management: An International Journal, 9(1), pp. 26–44.

Silverstone, Roger (2007). Media and morality: on the rise of the mediapolis. Cambridge:

Polity press

Solman, Paul. & Henderson, Lesley. (2019). ”Flood disasters in the United Kingdom and India: A critical discourse analysis of media reporting”, Journalism, 20(12), pp. 1648–1664.

Theodoropoulou, Irene. & Alos, Julieta. (2020). ”Expect amazing! Branding Qatar as a sports tourism destination”, Visual Communication, 19(1), pp. 13–43.

Thomas, Ryan. (2011). ”Media Morality and Compassion for ’Faraway Others’”, Journalism Practice, 5(3), pp. 287–302.

Thompson, John B. (2001). Medierna och moderniteten. Göteborg: Daidalos

Valaskivi, Katja. (2016). Cool nations: media and the social imaginary of the branded country. Abingdon, Oxon: Routledge

Østbye, Helge., Knapskog, Karl., Helland, Knut. & Larsen, Leif Ove. (2004). Metodbok för medievetenskap. 1. uppl. Malmö: Liber ekonomi

Empiriskt material Aftonbladet

Bank, Simon. a. (2015). Bank: Ni har blod på era fötter – och ni bryr er inte. Aftonbladet. 14 mars, s. 6.

Bank, Simon. b. (2016). Bank: Påkomne Platinis partner eller en tortyranklagad shejk – det är bortom satir. Aftonbladet. 26 februari ss. 10-11.

Bank, Simon. c. (2019). Bank: Man kan inte försvara ett junta-VM genom att prata om att folk ser glada ut på gatan. Aftonbladet. 29 januari, s. 3.

39 Bergström, Kristoffer. a. (2012). Mannen bakom drömbygget. Aftonbladet. 19 juli, s. 6.

Bergström, Kristoffer. b. (2015). VM kan fan inte vara på 4000 gravar. Aftonbladet. 15 mars, s. 19.

Bergström, Kristoffer c. (2016). Jakten på makten. Aftonbladet. 26 februari, ss. 10-11.

Bloomfield, Claire. a. (2012). Jag är den viktigaste personen i man united. Aftonbladet. 5 februari, ss. 2-5.

Bohman, Per. a. (2014). Efter anklagelserna – Qatar slår tillbaka. Aftonbladet. 2 juni, s. 14.

Bohman, Per. b. (2019). Intern kritik mot VM-plan. Aftonbladet. 19 maj, s. 15.

Brenning, Patrik. a. (2019). Ger långfingret till oss fotbollsälskare. Aftonbladet. 7 februari, s.

Edwinsson, Lisa. a. (2010). Fest för miljarder. Aftonbladet. 3 december, s. 4.

Edwinsson, Lisa. & Grefve, Daniel. b. (2010). Blatters råd till homosexuella – avstå från sex under VM: ”Väldigt dumt”. Aftonbladet. 14 december, s. 5.

Falk, Fredrik. & Larsson, Jimkie. a. (2014). Johanssons känga till Blatter – vill inte se VM i Qatar: ’Ska omprövas’. Aftonbladet. 19 juni, s. 9.

Flinck, Johan. a. (2010). Ljungberg in på skinnet. Aftonbladet. 9 december, s. 17.

Frändén, Johanna. a. (2016). Frändén: PSG står för årets självmål – redan i januari.

Aftonbladet. 12 januari, s. 12.

Frändén, Johanna. b. (2019). En riskidol. Aftonbladet. 14 januari, s. 8.

40 Frändén, Johanna. c. (2019). VM i Mordor nästa? Min gräns går här. Aftonbladet. 7 oktober, s. 10.

Hansson, Wolfgang. a. (2018). VM har redan nu blivit storpolitik. Aftonbladet. 8 juni, s. 5.

Kerpner, Joachim. a. (2013). Slavarna dör för VM i Qatar. Aftonbladet. 27 september, s. 16.

Käck, Andreas. a. (2013). Kostnaden för VM: 1 440 miljarder. Aftonbladet. 11 juli, s. 14.

Käck, Andreas. b. (2018). Ska ha blivit erbjuden ett miljonbelopp. Aftonbladet. 26 november, s. 9.

Kälvemark, Torsten. a. (2014). Laddat för ny revolt. Aftonbladet. 25 augusti, ss.4-5.

Larsson, Jacob. a. (2019). Kritiseras av Amnesty: ”Hundratals har dött”. Aftonbladet. 29 januari, s. 2.

Lindholm, Johan., Wallin, Jonas., Öhlund, Hans., Sjöö, Per-Olof. Johansson, Mikael. &

Rudén, Janne. a. (2013). Klart idrott och politik hör ihop. Aftonbladet. 19 november, s. 6.

Månsson, Oskar. a. (2015). VM till varje pris. Aftonbladet. 14 mars, ss. 2-5.

Niva, Erik. a. (2013). Det blir ett slaveriets VM. Aftonbladet. 1 december, ss. 16-17

Niva, Erik. b. (2019). Köpte de skiten?. Aftonbladet. 2 februari, s. 8.

Persson, Max. a. (2019). Michel Platini gripen av polis – misstänks för korruption.

Aftonbladet. 19 juni, s. 5.

Sjögren, Patrik. a. (2010). Qatar-VM 2022 hotas av bojkott. Aftonbladet. 10 december, s. 13.

Swedin, Daniel. a. (2014). Fifa är fotbollens fulaste spelare. Aftonbladet. 12 juni, s. 2.

Swedin, Daniel. b. (2015). Världsfotbollens skurkorganisation. Aftonbladet. 28 maj, s. 2.

41 Sörensen, Daniel. a. (2019). Profilens pudel: ”Är klantigt”. Aftonbladet. 29 januari, s. 2.

Wegerup, Jennifer. a. (2016). De vältrar sig i överflöd medan grannarna lider. Aftonbladet. 12 mars, s. 48.

Wennman, Peter. a. (2010). Wennman: England kände sig lurat – och grät sig till sömns.

Aftonbladet. 3 december, s. 3.

Westin, Adam. a. (2017). ’Gav miljarder till jihadistgrupper’. Aftonbladet. 7 juni, s. 20.

Al Jazira

Al Jazira. a. (2011). Qatar didn’t buy the World Cup – they sold it. Al Jazira. 11 juli.

https://www.aljazeera.com/features/2011/7/11/qatar-didnt-buy-the-world-cup-they-sold-it [Hämtad 2021-01-15]

Al Jazira. b. (2014). Qatar concerned at low-pay report. Al Jazira. 30 juli.

https://www.aljazeera.com/economy/2014/7/30/qatar-concerned-at-low-pay-report [Hämtad 2021-01-15]

Al Jazira. c. (2015). GCC voices support for Qatar hosting 2022 World Cup. Al Jazira. 10 juni. https://www.aljazeera.com/sports/2015/6/10/gcc-voices-support-for-qatar-hosting-2022-world-cup [Hämtad 2021-01-15]

Al Jazira. c. (2017). UN clears Qatar over treatment of migrant workers. Al Jazira. 8 november.

https://www.aljazeera.com/news/2017/11/8/un-clears-qatar-over-treatment-of-migrant-workers [Hämtad 2021-01-15]

Al Jazira. d. (2019). Qatar 2022: Blockade ‘not hindering’ World Cup preparation. Al Jazira.

25 januari. https://www.aljazeera.com/sports/2019/1/25/qatar-2022-blockade-not-hindering-world-cup-preparation [Hämtad 2021-01-15]

42 Al Jazira. e. (2019). Guardian: Lynton Crosby offered to undermine 2022 Qatar World Cup.

Al Jazira. 10 februari. https://www.aljazeera.com/sports/2019/2/10/guardian-lynton-crosby-offered-to-undermine-2022-qatar-world-cup [Hämtad 2021-01-15]

Al Jazira. f. (2019). Qatar 2022 World Cup stadiums: All you need to know. Al Jazira. 18 september. https://www.aljazeera.com/sports/2019/9/18/qatar-2022-world-cup-stadiums-all-you-need-to-know [Hämtad 2021-01-15]

Al Jazira. g. (2019). Qatar to charter cruise ships to accommodate World Cup fans. Al Jazira.

18 november. https://www.aljazeera.com/sports/2019/11/18/qatar-to-charter-cruise-ships-to-accommodate-world-cup-fans [Hämtad 2021-01-15]

Al Jazira & News Agencies. a. (2010). Qatar celebrates World Cup bid win. Al Jazira. 4 december. https://www.aljazeera.com/news/2010/12/4/qatar-celebrates-world-cup-bid-win [Hämtad 2021-01-15]

Al Jazira, News Agencies b. (2012). Qatar promises labour reform before 2022. Al Jazira. 18 januari. https://www.aljazeera.com/news/2012/1/18/qatar-promises-labour-reform-before-2022 [Hämtad 2021-01-15]

Al Jazira & News Agencies. c. (2015). Qatar rebuffs England FA criticism over 2022 World Cup. Al Jazira. 3 juni. https://www.aljazeera.com/economy/2015/6/3/qatar-rebuffs-england-fa-criticism-over-2022-world-cup [Hämtad 2021-01-15]

Al Jazira & News Agencies. d. (2015). Qatar 2022 gets Asian football body’s backing. Al Jazira. 4 juni. https://www.aljazeera.com/sports/2015/6/4/qatar-2022-gets-asian-football-bodys-backing [Hämtad 2021-01-15]

Al Jazira & News Agencies. e. (2016). Amnesty: Qatar World Cup stadium workers suffer abuse. Al Jazira. 1 april. https://www.aljazeera.com/sports/2016/4/1/amnesty-qatar-world-cup-stadium-workers-suffer-abuse [Hämtad 2021-01-15]

43 Al Jazira & News Agencies. f. (2017). FIFA president says Qatar World Cup is not under threat. Al Jazira. 11 juni. https://www.aljazeera.com/sports/2017/6/11/fifa-president-says-qatar-world-cup-is-not-under-threat [Hämtad 2021-01-15]

Al Jazira, News Agencies. g. (2018). After Russia, focus shifts on Qatar for World Cup 2022.

Al Jazira.16 juli. https://www.aljazeera.com/sports/2018/7/16/after-russia-focus-shifts-on-qatar-for-world-cup-2022 [Hämtad 2021-01-15]

Al Jazira & News Agencies. h. (2019). World Cup 2022: A room with a view at Qatar’s Al Bayt Stadium. Al Jazira. 18 september. https://www.aljazeera.com/sports/2019/9/18/world-cup-2022-a-room-with-a-view-at-qatars-al-bayt-stadium [Hämtad 2021-01-15]

Aziz, Saba. a. (2019). ‘First step’: How FIFA Club World Cup is a prelude to Qatar 2022. Al Jazira. 15 december. https://www.aljazeera.com/sports/2019/12/15/first-step-how-fifa-club-world-cup-is-a-prelude-to-qatar-2022 [Hämtad 2021-01-15]

In document Vi ska helst inte prata om det nu, förresten är det redan försent (Page 35-49)