Resultatet visade att stressrelaterad ohälsa kan uppstå till följd av många olika orsaker. Det framkom även att det inte finns någon färdig mall för hur individer ska hantera påfrestningar för att motverka stressrelaterad psykisk ohälsa. Alla individer är unika och bör visas hänsyn till i varje situation, utifrån individuella förutsättningar att klara av att skapa grunder till hantering av diverse påfrestningar och stressorer. Trots att det är individers egna val att ta de
beslut som krävs för eventuella förändringar i sina arbets- och livssituationer, påverkas valen av de andra systemnivåerna direkt och indirekt. För att återkoppla till de stora samhällsförändringarna som skedde på 90-talet (Theorell, 2006) som bland annat skapade konsekvenser för organisationer, med grund för de nya styrnings- och ledningsmetoderna i NPM, påverkade det i sin tur arbetsgrupper och individer. Den struktur som organisationer idag är uppbyggda med och speciellt de större organisationerna, har bidragit till det som respondenterna hävdade; att planering sker över medarbetarnas huvuden, distansen mellan ledning och medarbetar har ökat och att det finns brister på arbetsplatser kring den
personliga kännedomen. Om individen ska kunna bevara ett gott hälsotillstånd och samtidigt bemästra diverse krav som samhället och organisationerna kräver, hade det varit fördelaktigt med att implementera ett hälsofrämjande synsätt även på samhälls- och organisationsnivå. På detta sätt kan alla systemnivåerna arbeta och mötas för ett helhetsperspektiv.
En intressant upplysning som borde väga tyngre i organisationernas ”tänk” idag är alla positiva följder av hälsofrämjande insatser som studiens resultat behandlar. I NPM talas det ofta om de tillstramade budgeterna och att de saknar budget för att investera i god hälsa hos personalen. För att vrida på det resonemanget skulle det kunna formuleras till frågan: Hur har organisationerna råd med att inte investera i hälsofrämjande insatser för personalen? Uppsatsen behandlar kort problematiken om och ökningen av långtidssjukskrivningar samt lyfter korttidssjukdom som en riskfaktor i resultatet. Förekommer det frekventa
korttidssjukskrivningar eller att personalen blir långtidssjukskrivna riskerar organisationerna att behöva erlägga finansiering av personalkostnader i exempelvis sjuklön till frånvarande personal under korttidssjukskrivningar, behandlingar och rehabiliteringar samt kostnader för ersättare och eventuella nyanställningar. En ersättares förutsättningar motsvarar heller inte alltid ordinariepersonalens kunskap, vanor och arbetstempo, vilket även kan medföra en minskad arbetseffektivitet. Det finns därmed många fördelar med att tillåta en ökad budgetering för att investera i hälsofrämjande arbeten istället för att bekosta det som innefattar åtgärder för att behandla sjukdom hos personal på arbetsplatserna. Men för att åstadkomma framgång i hälsofrämjande investeringar krävs det mer än en ökad budgetering. Väljer organisationer att satsa på personalhälsa är det till fördel att anpassa insatserna utifrån hur de specifika situationerna ser ut, samt att se till vilka behov organisationer har. Några respondenter nämnde vikten av att organisationer är lyhörda gentemot de anställda men även att de blir involverade i processen i ett tidigt skede. Andersson m.fl. (2012) belyser i deras studie variationen av svar som de fick från vårdpersonalen när varje sjuksköterska och undersköterska berättade om vad de ansåg som främjande faktorer på deras arbetsplats. Beroende på vem som blir tillfrågad kommer svaren att variera, vilket skulle kunna avse individens personhistoria. Därav blir det av stor vikt att inkludera de anställda i
organisationen och att gemensamt lyfta hälsofrämjande faktorer på vardera arbetsplats. Vinsten i att arbeta hälsofrämjande ligger i att se investeringen som en del av en process med långsiktiga mål.
Arbetsmiljöverkets (2015) nya föreskrift Social och organisatorisk arbetsmiljö 2015:4 är ett klargörande av hur samhället har reagerat och agerat på problematiken av den ökade psykiska ohälsan. Ansvaret för ett gott välmående och behov av förändringar bör inte enbart förlitas på den enskilda individen, arbetsplatsen eller samhället. Ansvaret bör delas upp för att anpassas till vad de olika systemnivåerna har för möjligheter och kapacitet att
bidra med, för att kunna implementera nyfunnen kunskap och arbeta med hälsofrämjande insatser.
Som det framgick i resultatet betonades vikten av att genomföra insatser inom flera områden på samhällsnivån. Skolan var ett av de områdena som benämndes och det hade varit av intresse att fördjupa sig i hur hälsofrämjande arbete för stressrelaterad psykisk ohälsa behandlas i skolmiljön. Ungdomar som går på högstadiet eller gymnasier befinner sig mellan de åldrarna där de upptäckter och möts av nya saker i livet. Samtidigt som det sker ska ungdomarna börja etablera sig i vuxenlivet och stresspåslaget kan därmed öka i takt med de påfrestningar och stressorer som kan uppträda. De kan uttrycka sig i olika typer av
fenomen såsom prestationsstress och social stress. Dessa fenomen kan innebära att eleverna eventuellt känner ett måste i att konstant prestera för att uppnå toppbetyg eller att de hela tiden behöver anpassa sig för att passa in i skolans umgänge. Frågor som hade varit
intressanta att besvara i en fördjupning om hälsofrämjande arbete för stressrelaterad psykisk ohälsa i skolmiljön är:
- Hur framhålls krav och prestationer bland skolelever som går på högstadiet och gymnasiet?
- Hur kan skolan arbeta för att förbereda eleverna för ett hälsosammare arbetsliv? - Vilka effekter har implementering av ett hälsofrämjande ”tänk” i tidig ålder bidra
till?
Vare sig individen befinner sig i en skolmiljö eller arbetsmiljö är dessa miljöer betydligt mer än bara en arbetsplats eller skola där individerna ska lära sig kunskap och genomföra
arbeten. Dessa miljöer har stor inverkan på den fysiska- och psykiska hälsan och formar individerna med alla intryck och erfarenheter som uppstår. Med en rationell syn på det hela bör det finnas många fördelar med att implementera hälsofrämjande insatser redan i skolan, då flertalet respondenter talade om personhistoria som en del av den grund till hur individen väljer att hantera stress.
Referenser
Ahlborg jr, G., Andersson-Lindgård, A., Björk, L., Hadžibajramović, E., Hultberg, A., Jonsdottir, I., Ottosson, E. & Pettersson, S. (2016). KART-studien - Arbetsmiljö, stress och hälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen. [Elektronisk]. Västra
Götalandsregionen, Institutet för stressmedicin. (ISM-rapport 17). Tillgänglig:
https://alfresco.vgregion.se/alfresco/service/vgr/storage/node/content/workspace/SpacesStor e/e3676825-7ea8-4d07-919f-a9ec7e848add/ISM-
rapport%2017%20ver%204_1%20Webversion%202016-06-09AH.pdf?a=false&guest=true [2017-05-11].
Ahlborg jr, G., Bergman, C., Dellve, L., Hultberg., A. & Skagert, K. (2015).
Hälsofrämjande i praktiken: lättare sagt än gjort!. [Elektronisk]. Västra Götalandsregionen, Institutet för stressmedicin. (ISM-rapport 16). Tillgänglig:
https://alfresco.vgregion.se/alfresco/service/vgr/storage/node/content/workspace/SpacesStor e/66ff10fb-06d6-4948-86e1-aaec69783637/ISM-rapport%2016%20ver%204%202015-03- 18%20aj.pdf?a=false&guest=true [2017-05-11].
Alexanderson, K. & Medin, J. (2000). Begreppen hälsa och hälsofrämjande: en litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur.
Alexandersson, M. (2009). Fenomenografi. I Starrin, B. & Svensson, P.G. (red.) Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur.
Alvesson, M. & Deetz, S. (2000). Kritisk samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Allvin, M., Aronsson, G., Hagström, T., Johansson, G. & Lundberg, U. (2006). Gränslöst arbete: socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet. 1. uppl. Malmö: Liber. Andersson, I.H., Bringsén, Å., Ejlertsson, G. & Troein, M. (2012). Exploring workplace related health resources from a salutogenic perspective: Results from a focus group study among healthcare workers in Sweden. [Elektronisk] Work: A Journal of Prevention,
Assessment & Rehabilitation 42 (3), ss. 403-414. Tillgänglig: IOS Press [2017-05-22] DOI: 10.3233/WOR-2012-1356
Angelöw, B. (2001). Att hantera stress och möta förändringar. 1. pocketutg. Stockholm: Natur och kultur.
Antonovsky, A. (1993). The structure and properties of the sense of coherence scale. [Elektronisk] Social Science and Medicine, vol. 36 (6), ss. 725-733. Tillgänglig:
http://ac.els-cdn.com.ezproxy.server.hv.se/027795369390033Z/1-s2.0-027795369390033Z- main.pdf?_tid=b85e9f86-3955-11e7-9beb-
00000aacb35d&acdnat=1494842778_326bbaac3ea87e23c8aa994040641ffa [2017-05-08]. Arbetsmiljöverkets författningssamling (2015). Organisatorisk och social arbetsmiljö: AFS 2015:4. [Elektronisk]. Stockholm: Arbetsmiljöverket. Tillgänglig:
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/organisatorisk-och-social- arbetsmiljo-foreskrifter-afs2015_4.pdf [2017-05-02].
Arbetsmiljöverket (2017-03-28). Organisatorisk och social arbetsmiljö: (AFS 2015:4), föreskrifter. [Elektronisk]. Stockholm: Arbetsmiljöverket. Tillgänglig:
https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-
inspektioner/publikationer/foreskrifter/organisatorisk-och-social-arbetsmiljo-afs-20154/ [2017-05-02].
Bryman, A. (1997). Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur.
Dahlgren, L.O. & Johansson, K. (2015). I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Dewey, J. (2005). Demokrati och utbildning. Uddevalla: MediaPrint Uddevalla AB. Eliasson, R. (1997). Forskningsetik och perspektivval. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur. Eriksson, M. (red.) (2015). Salutogenes - om hälsans ursprung. Stockholm: Liber.
Eriksson, M. (2017). I Mittelmark, M.B., Sagy, S., Eriksson, M., Bauer, G.F., Pelikan, J.M., Lindström, B. & Espnes, G.A. (red.) (2017). The Handbook of Salutogenesis. [Elektronisk]. Switzerland: Springer International Publishing AG. [2017-02-08].
Eriksson, M. (2007). Unravelling the mystery of salutogenesis: the evidence base of the salutogenic research as measured by Antonovsky´s sense of coherence scale. Diss: Åbo akademi.
Evolahti, A., Hultell, D., Collins, A. (2013). Development of Burnout in Middle-Aged Working Women: A Longitudinal Study. [Elektronisk] Journal of women´s health, vol. 22 (1), ss. 94-103. Tillgänglig: Mary Ann Liebert, Inc. [2017-05-22] DOI:
Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. 2., utök. uppl. Stockholm: Liber.
Forbech Vinje, H. (2007). Thriving despite adversity: Job engagement and self-care among community nurses. Diss., Bergen: University of Bergen.
Försäkringskassan (2015-04-01). Stress vanligaste orsaken till sjukskrivning. [Elektronisk]. Tillgänglig: https://www.forsakringskassan.se/press/pressmeddelanden/!ut/p/z0/fY69DoJAEISfxnoPQoi WUBA1qC1sc7nIhhx3Lj- 7Eh9fNNZWM_NlMhlAaADZrb536kd2ccst5nafmktZJoW55VlmTofqmpR1nVbHBM6A_ wvbgh_mGQvA-8hKL4Xma1iFdmZaSOQnD- o6io474p0R_SC7Oo7bHVGy4yIuEFv1MVoZnkHC4lf23MMUsH0DzGSf3A!!/ [2017-05- 09].
Forte (u.å.). En kunskapsöversikt: Psykisk ohälsa, arbetsliv och sjukfrånvaro. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1056613/FULLTEXT01.pdf [2017-05-09].
Glise, K. (2007). Stressrelaterad psykisk ohälsa: hur ser problemet ut. [Elektronisk] Socialmedicinsk tidskrift, vol. 84 (2), ss. 94-101. Tillgänglig:
http://socialmedicinsktidskrift.se/smt/index.php/smt/issue/view/64/showToc [2017-05-04]. Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. [Elektronisk] Nurse
education today, vol. 24 (2), ss. 105-112. Umeå: Elsevier Ltd. Tillgänglig:
http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0260691703001515 [2017-05-18]. Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Hultberg, A. (2007). Ett hälsosammare arbetsliv: vägledning för goda psykosociala arbetsförhållanden. [Elektronisk] Socialmedicinsk tidskrift, vol. 84 (2), ss. 114-122. Tillgänglig: http://socialmedicinsktidskrift.se/smt/index.php/smt/issue/view/64/showToc [2017-05-08].
Håkansson, K. (2005). Psykosocial arbetsmiljö. I Zanderin, L. (red.) Arbetsmiljö. 2., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 137-178.
Ivarsson, E. (2014-12-10). Besvär av stress ökar i arbetslivet. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Besvar-av-stress-okar-i-arbetslivet/ [2017-05- 11].
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur.
Lazarus, R.S. & Folkman, S. (1984). Stress, appraisal, and coping. New York: Springer. Rothwell, J.D. (2016). In mixed company: Communication in Small Groups. Cabrillo College: Cengage Learning.
Rydqvist, L.G. & Winroth, J. (2008). Hälsa & hälsopromotion: med fokus på individ-, grupp- och organisationsnivå. Stockholm: SISU Idrottsböcker.
Selye, H. (1978). The stress of life. rev. ed. New York: McGRAW-HILL, INC. Tengblad, S. (2010). Medarbetarskap på 60 minuter. Skövde: Högskolan Skövde.
[Elektronisk]. Tillgänglig: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-8097 [2017-05- 04].
Theorell, T. (2006). I spåren av 90-talet. Stockholm: Karolinska Institutet University Press. Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [2017-05-02]. Vårdguiden 1177 (u.å.). Psykisk hälsa: Diagnoser och besvär. Sverige. [Elektronisk]. Tillgänglig: https://www.1177.se/Halland/Tema/Psykisk-halsa/Diagnoser-och-besvar/ [2017-05-09].
World Health Organization (1986). The Ottawa Charter for Health Promotion. Kanada. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0004/129532/Ottawa_Charter.pdf?ua=1 [2017-05-09].
Bilagor
Bilaga 1 – Intervjuguide
Intervjuguide
Inledning av intervju: gå igenom information- och samtyckesbrevet tillsammans med respondenten.
• Vill du berätta lite om dig själv? Vad innefattar din yrkesroll?
• Utifrån din yrkesroll vad är din uppfattning om dagens psykiska ohälsa? - Relaterat till arbetslivet?
- På vilket sätt anser du att den psykiska ohälsan har utvecklats? (ökar, minskar) - Hur avspeglar sig denna problematik här på er mottagning?
• Vad är din uppfattning gällande förekommande och bakomliggande orsaker till att personer i arbetslivet idag riskerar att drabbas av psykisk ohälsa? (t.ex. arbetsliv och privatliv går inte ihop, de tar på dig för mycket ansvar, de får för mycket ansvar osv) • Hur skulle du beskriva de kännetecken som förekommer hos dem som befinner sig i
en riskzon för psykisk ohälsa? (visuella drag, personlighetsdrag, attityder) - Vad anser du är det viktigaste att fånga upp hos en individ som befinner sig i det
stadiet? Varför?
• Stressrelaterad ohälsa beskrivs idag med ett flertal olika syndrom, vilka skulle du säga används främst idag och hur skulle du definiera dessa begrepp?
- Hur använder du dig av begreppen i en behandlingsprocess med en klient? (arbetar du utifrån din definition av begreppet, undviker att identifiera tillståndet med ett begrepp)
• Idag används olika varianter av copingstrategier för att motverka och reducera stress. Vad är dina erfarenheter kring dessa? (t.ex. emotionell-, problemfokuserad)
- För- & nackdelar?
- När du tar emot en klient där stress är en del av den bakomliggande problematiken, hur kan en behandlingsprocess se ut? Du får gärna ge några exempel på olika fall? - Vilka tillvägagångssätt har ni erfarit vara mest effektiva för att individen ska komma
till insikt med sina symptom på stress?
• Av de metoder och strategier som du använder dig av, vilka anser du vara mest användbara för att få individen att öka sin egen reflektion och sin introspektion? - Hur arbetar du för att främja detta hos dina kunder?
• Att genomföra en förändring som syftar till att minska stress kan innebära motstånd av olika slag. Vad är dina erfarenheter kring det?
- Vilka svårigheter kan du se med att få individen att själv arbeta med egen reflektion och introspektion?
• För att bevara ett gott hälsotillstånd betonas vikten av återhämtning, vad är viktigt att tänka på vid återhämtning för att få en givande nedvarvning?
- Om du fick formulera någon form av riktlinjer för återhämtning, vad skulle de innefatta?
• Vad är din erfarenhet och uppfattning kring hälsofrämjande arbete inom företag och organisationer?
- Hur anser du att företag och organisationer bör arbeta hälsofrämjande för en ökad frisknärvaro?
- Vad skulle ditt absolut bästa tips vara, för att främja en individs psykiska välmående?
• Den nya föreskriften för organisatorisk och psykosocial arbetsmiljö som Arbetsmiljöverket publicerade i mars 2016, vad ser du för fördelar med den?
• Finns det något ytterligare som du önskar att tillägga eller något inom ämnet som du anser är viktigt för oss att fånga upp i kommande intervjuer?
Bilaga 2 - Informations- och samtyckesbrev