Studien visar att förskollärare använder sig av flera olika strategier för att möta barn med problemskapande beteende. Strategier utformas och ändras utifrån vad varje individ behöver, vilket betyder att en typ av strategi kan vinklas och användas på flera olika sätt. Empati är ett grundläggande förhållningssätt som förskollärare använder sig av för att förstå och möta barn utifrån deras förutsättningar och behov. Empati genomsyrar då alla de strategier som
framkommit under resultatet och enligt oss svarar det även på frågeställningen om hur förskollärare kan stödja barn med problemskapande beteende. Genom empati kan
förskollärare närma sig barns perspektiv och skapa en nära anknytning till barn samtidigt som det skapar en samsyn i arbetslag. Däremot kan det uppkomma situationer då ett empatiskt förhållningssätt och nämnda strategier inte tas hänsyn till och blir bristfälligt. Kombination av stress, stora barngrupper, personalbrist och avsaknaden av en gemensam samsyn kan bidra till att barns perspektiv glöms bort. En följd av detta tror vi kan bli att pedagoger istället
undermedvetet använder sig av kortsiktiga lösningar som time-out, skäll och konsekvenser, vilket under studien framkommit vara lösningar som kan ge motsatt effekt.
Vi har under studiens gång reflekterat över att barn kan behöva hjälp med att utforma strategier för sig själva. Förskollärare kan hjälpa barn att hitta sina egna strategier för att hantera sina känslor och situationer som kan upplevas problematiska. På detta sätt blir barn mer självständiga och mindre beroende av vuxna i verksamheten. Vilket går hand i hand med förskolans läroplan där barn då själva får känna att de gör framsteg och kan övervinna
svårigheter på egen hand (Skolverket, 2016). Vikten av att barn tidigt erbjuds stöd genomsyrar studien och kan kopplas till utvecklingspsykologin som utgör en grund till tidigare forskning. Om barn får hjälp att utforma strategier för sig själva kan det få en positiv verkan på deras fortsatta utveckling och skolgång.
Forskning inom detta ämne tror vi kommer att vidareutvecklas mycket inom den närmsta framtiden, både inom det psykologiska och det pedagogiska forskningsfältet. Vi tror även att det är bra att dessa två forskningsinriktningar samarbetar då de hör ihop och hela tiden kan kopplas samman där barnet är i fokus. Genom att kombinera dessa kan förskollärare få en djupare förståelse för bakomliggande orsaker till problemskapande beteende. Sedan kan de använda sig av detta för att utveckla strategier för att möta barn i verksamheten. Samtidigt kan den psykologiska forskningen tillsammans med den pedagogiska forskningen ur ett större perspektiv synliggöra de försvårande omständigheterna som nu finns i förskolan. Detta för att kunna erbjuda det stöd som varje individ behöver. Vidare forskning kan medföra att det blir
44
mer resurser och mindre barngrupper i förskolan och därmed minskar problemskapande beteende där alla barn får bra förutsättningar att utvecklas.
För vår egen del har studien bidragit till en djupare förståelse för barn med problemskapande beteende och förskollärares förhållningssätt. Vi kommer att använda oss av de kunskaper som studien visat inom både den psykologiska och den pedagogiska forskningen i vår framtida yrkesroll. Studien har bidragit med kunskap om bakomliggande faktorer till problemskapande beteende och belyst konkreta strategier som kan användas i verksamheten.
Referenslista
Arnér, Elisabeth., & Tellgren, Britt. (2006). Barns syn på vuxna: att komma nära barns perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Axberg, Ulf. (2007). Assessing and treating three to twelve-year-
olds displaying disruptive behavior problems (Doctorial Dissertation Series 187, Göteborg University Faculty of Social Science). Göteborg: Göteborg University. Tillgänglig:
https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/4697
Broberg, Malin., Hagström, Birthe., & Broberg, Anders (2012). Anknytning i förskolan. Vikten av trygghet för lek och lärande. Stockholm: Natur & Kultur.
Bryman, Alan. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2. uppl.) Malmö: Liber. Chang, Ya-Chih., Shih, Wendy., & Kasari, Connie.
(2016). Friendships in preschool children with autism spectrum disorder: What holds them ba ck, child characteristics or teacher behavior? Autism, 20(1), 65-74. doi:
10.1177/1362361314567761
Eidevald, C. (2017). –Hallå, hur gör man? Systematiska analyser för utvärdering och utveckling i förskolan. (2. uppl.) Stockholm: Liber AB.
Eriksson Barajas, Katarina., Forsberg, Christina., & Wengström, Yvonne.
(2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.
Farstad Peck, Nancy., Maude, Susan P., & Brotherson, Mary Jane. (2014). Understanding Preschool Teachers’ Perspective on Empathy:
A Qualitative Inquiry. Early Childhood Educ Journal, 43, 169-179. Doi:10.1007/s10643-014- 0648-3
Fejes, Andreas., & Thornberg, Robert. (2015). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I Andreas, Fejes. & Robert, Thornberg. (Red.). Handbok i kvalitativ analys. (2. uppl.) Stockholm: Liber AB.
Greene, Ross.W. (2003). Explosiva barn: ett nytt sätt att förstå och behandla barn som har svårt att tåla motgångar och förändringar. Lund: Studentlitteratur.
Hagström, Birthe. (2010). Kompletterande anknytningsperson på förskola (Doctoral Thesis, Malmö Studies in Educational Sciences No. 48). Malmö: Lunds Universitet.
Tillgänglig: https://libris.kb.se/bib/11768012
Halldén, Gunilla. (2007). Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlsson.
Hejlskov Elvén, Bo. (2009). Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Hjörne, Eva,. & Säljö, Roger. (2013). Att platsa i en skola för alla. Elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan. (4:a uppl.) Lund: Studentlitteratur AB
Hwang, Philip., & Nilsson, Björn. (2003) Utvecklingspsykologi. (2. Uppl.) Stockholm: Natur & Kultur
Hyson, Marilou., & Taylor, Jackie L. (2011). Caring about Caring: What adults can do to promote young children´s prosocial skills. Young Children, v66 (4), 74-83.
Jakobsson, Inga-Lill., & Nilsson, Inger. (2011). Specialpedagogik och funktionshinder. Stockholm: Natur & Kultur.
Kinge, Emilie. (2000). Empati hos vuxna som möter barn med särskilda behov. Lund: Studentlitteratur.
Lee, Raymond T., & Brotheridge, Céleste M. (2011). Words from the heart speak to the heart: A study of deep acting, faking,
and hiding among child care workers. Career Development International, Vol.16 (4), 401- 420. Doi: https://doi.org/10.1108/13620431111158805
Lutz, Kristian. (2006). Konstruktionen av det avvikande förskolebarnet. -En kritisk fallstudie angående utvecklingsbedömningar av yngre barn (Licentiate Dissertation Series 2006:2, Malmö Studies in Educational Sciences) Malmö: Malmö
Högskola. Tillgänlig: https://libris.kb.se/bib/10299618
Lutz, Kristian. (2013). Specialpedagogiska aspekter på förskola och skola: möte med det som inte anses lagom. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Löfdahl, Annica., Hjalmarsson, Maria., & Franzén, Karin. (2014). Förskollärares metod och vetenskapsteori. Stockholm: Liber AB.
Nilholm, Claes. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Niss, Gunilla., Hindgren, Lisbeth., & Westin, Marjut. (2007). Vägledande samspel i
förskolan. Mölnlycke: Elanders Fälth & Hässler.
Olsson, Britt-Inger., & Olsson, Kurt. (2013). Att se möjligheter i svårigheter. Barn och ungdomar med koncentrationssvårigheter. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Sandberg, Anette., & Norling, Martina. (2014). Pedagogiskt stöd och pedagogiska metoder. I Anette, Sandberg. (red.), Med sikte på förskolan: barn i behov av stöd. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Sjöman, Madeleine. (2018). Peer interaction in preschool: Necessary, but not sufficient: The influence of social interaction on
the link between behavior difficulties and engagement among children with and without need of special support (Doctoral Thesis in special education, Dissertation Series No.034, 2018. Jönköping University School of Education and Communication. Studies from The
Swedish Institute for Disability Research No. 90). Jönköping: Jönköping University. Tillgänglig: http://www.diva-
portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1184022&dswid=5745
Skolinspektionen. (2017). Förskolans arbete med barn i behov av särskilt stöd. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98 reviderad 2016. Stockholm: Skolverket.
Smith, Charles A. (2013). Beyond "I'm Sorry":
The Educator's Role in Preschoolers' Emergence of Conscience. National Association for the Education of Young Children, 68 (1), 76-82.
Solter, Aletha. (2000a). Understanding tears and tantrums. Mothering Magazine,
1992, Revised and updated 2000. Tillgänglig: http://www.awareparenting.com/articles.htm https://static1.squarespace.com/static/558d623ae4b081b4e6f08d87/t/584ad26020099e929d21 1c75/1481298544051/Healing+Power+of+Tears+%26+Tantrums.pdf
Hämtad: 25/4-2018
Solter, Aletha. (2000b). The Disadvantages of Time-Out. Mothering Magazine,
1992, Revised and updated 2000. Tillgänglig: http://www.awareparenting.com/articles.htm http://www.awareparenting.com/timeoutarticle.pdf
Hämtad: 25/4-2018
Van Duijvenvoorde, Anna C. K., Zanolie, Kicki, Rombouts., Serge
A.R.B., Raijmakers Maartje E.J., & Crone, Eveline A. (2008). Evaluating the Negative or Valuing the Positive? Neural Mechanisms Supporting Feedback-
Based Learning across Development. The Journal of Neuroscience, Vol 28 (38), 9495- 9503. Doi: https://doi.org/10.1523/JNEUROSCI.1485-08.2008
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningsed. Stockholm: Vetenskapsrådet Willis, Elisabeth. (2015). An empathetic beginning in seducation: exploring the prospects of self-regulation skills on pro-social behaviour in the early childhood environment. Early Childhood Development and Care, Vol 186, (4). 662-670. Doi: 10.1080/03004430.2015.1045422
Ylvén, Regina., & Wilder, Jenny. (2014). Samverkan med barn och familjer. I Anette, Sandberg. (Red.), Med sikte på förskolan- barn i behov av stöd. (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur AB
Åsman, Kerstin. (2006). Ögonblickets pedagogik: Yrkesgrupper i samtal om
specialpedagogisk kompetens vid barn- och ungdomshabilitering (Doktorsavhandling från Pedagogiska institutet, Stockholms Universitet, 1104-1625; 135) Stockholm: Stockholm Universitet. Tillgänglig: https://libris.kb.se/bib/10076734
Öhman, Margareta. (2006). Den viktiga vardagen. Vardagsberättelser och värdegrund. Stockholm: Liber AB.
Bilaga 1
Intervjuguide
Inledningsfråga:
Hur länge har du jobbat inom förskolan?
Huvudfrågor:
Vad tänker du på när du hör ’problemskapande beteende’?
Berätta om hur ni som arbetslag hanterar problemskapande beteenden? Finns det några speciella tillvägagångssätt ni använder er av?
Finns det några strategier som du tycker fungerar mer eller mindre bra?
Vad tror du är viktigt att tänka på när man möter barn som har ett ’problemskapande beteende’?