Att granska sociala utredningar innebär att ha en kritisk blick på den slutprodukt som är resultatet av en längre tids arbete som utredare bedrivit med en familj. De utredningar som granskas innehåller spår av den handläggare som författat den även om denna haft ambitionen att vara neutral och saklig. Det är tydligt att det i den föreliggande studien skiljer sig mellan handläggarna exempelvis i hur detaljerat de väljer att redogöra för samtal och situationer, deras förmåga till saklighet och allsidighet och i vilken omfattning som teorier eller tidigare forskning presenteras.
Studiens syfte var att kritiskt granska förekomsten av teoretisk förankring i barnavårdsutredningar samt att analysera hur detta påverkar utredningsprocessens struktur. Frågeställningarna
konkretiserades; ” förekommer det någon uttalad teoretisk förankring i metoddelen av utredningen?”, ” förekommer det någon uttalad teoretisk förankring i analysdelen av utredningen?” och ”om teoretisk förankring förekommer – hur används den?”
Kopplat till frågeställningar om teoretisk förankring, som motivering till bedömning eller beslut, är det möjligt att konstatera att socialarbetare till viss del argumenterar med sin erfarenhet som grund snarare än med sin teoretiska kunskap, åtminstone inte på ett uttalat vis.
I den föreliggande studien kan konstateras att det är skiftande omfattning och kvalitet gällande teoretisk förankring och struktur på utredningsprocessen i de tolv barnavårdsutredningar som
granskats. Det aktuella socialkontoret har haft en ambition att stärka kopplingen till tidigare forskning och att öka den teoretiska förankringen som grund för beslut som fattas i barnavårdsutredningarna. Det finns någon utredning som kan anses exemplarisk gällande teoretisk förankring och användning, några som till viss del har teoretisk förankring men inte använder den adekvat och ett antal
utredningar som brister, i olika hög grad, i detta avseende. I kategori 2) där teoretisk förankring funnits men där brister i användandet konstaterats återfinns sex av utredningarna och detta
tillsammans med de två utredningar vi återfinner i kategori 3) där teoretisk förankring och användning anses väl underbyggd innebär att åtta av tolv utredningar haft en ambition till teoretisk förankring och användning. De fyra utredningar som helt saknade teoretisk förankring gjordes under det första kvartalet 2012. Den möjliga slutsatsen blir att utvecklingsarbetet som påbörjats vid den tiden inte hunnit påverka innehållet i utredningarna och att det finns skäl att se positivt på enhetens
utvecklingsarbete.
Att använda tidigare forskning och att öka förekomsten av teoretisk förankring i
barnavårdsutredningar innebär inte par automatik att utredningen blir allsidig och transparent. Hur användandet av tidigare forskning och teorier praktiseras är av vikt. Det är angeläget att viktiga beslut, som är ingripande i människors liv i olika hög grad, inte fattas på basis av handläggarens personliga åsikter, magkänsla eller dagsform. Att ha forskning, teoretisk förankring och egna
kan innebär en kvalitetsäkring i sig. Att resonera med stöd av teorier och tidigare forskning kan i bästa fall tydliggöra komplexiteten i ett ärende.
En slutsats som kan dras av den här studien är att även en hög grad av teoretisk förankring kan
resultera i utredningar som inte uppfyller kraven på saklighet och allsidighet, om teorierna används på ett alltför generaliserande och/eller på ett direkt felaktigt sätt.
Avsikten med studien var att kunna generalisera slutsatserna på ett övergripande plan. En socialchef från en kommun med liknande socioekonomisk struktur och grundbemanning ska kunna läsa studien och koppla resultatet till den egna enheten. Möjligen är det inte helt självklart med tanke på det utvecklingsarbete, med ambitionen att öka användningen av teoretisk förankring i
barnavårdsutredningarna, som det undersökta socialkontoret ägnat sig åt.
Fördelen med den föreliggande studiens analysmetod, att använda både kritisk-saklig
utredningsmetodik och ett kritiskt hermeneutiskt anslag, är att det ökar möjligheten att se bristande vetenskaplighet i form av avsaknad av logisk struktur och avsaknad av redovisad teoretisk förankring vilket i förlängningen kan innebära rättsosäkerhet för den enskilda.
Många socialarbetare känner sig, enligt Holland (2011, s. 179) osäkra inför att använda sig av teorier i utredningsarbetet och de uttrycker önskemål om direktiv i frågan. Socialstyrelsen är dock tydlig med att det inte ligger i deras uppdrag att granska förekomsten av teoretisk förankring i
barnavårdsutredningar (Socialstyrelsen 2012b). En fundering som väcks i och med färdigställandet av denna studie är att det skulle underlätta för de som skriver barnavårdsutredningar om det fanns
riktlinjer från socialstyrelsen i frågan.
När tidigare forskning eftersöktes inom området barnavårdsutredningar blev det tydligt att det är ett område där få större genomgångar har gjorts och ingen som kunnat hittas, vare sig nationellt eller internationellt, har undersökt teoretisk förankring och hur det påverkar utredningsarbetet. I den föreliggande studien har det tydliggjorts att det, om det ska anses värdefullt med teoretisk förankring för att synliggöra hur hypoteser formulerats och slutsatser dragits, är det väsentligt hur teorier och tidigare forskning används. Felaktigt använd teori blir, hur välmotiverad den än är, bedräglig att hänvisa till om den används i form av generaliserande slutsatser. Följden kan bli missvisande giltighet och fördomsfullhet men också att den enskilda förlorar förtroendet för socialtjänsten om denne inte alls känner igen sig i den bild som presenterats med stöd av teoretisk förankring.
Det hade kunnat vara intressant att följa upp den föreliggande studien med djupintervjuer av de utredare vars utredningar analyserats och med enhetschefen på aktuellt socialkontor för att höra deras reflektioner över resultatet. Tidsaspekten satte dessvärre stopp för den möjligheten.
Med utgångspunkt i den här studien kan konstateras att i den bästa av världar skulle det vara bra om alla barnavårdsutredningar innehöll välförankrade teoretiska resonemang som grund för hypoteser och resonemang utan att för den skull presenteras som en fullständig förklaringsmodell. Samtliga
verksamma utredare har socionomprogrammet bakom sig, som i olika stor utsträckning förmedlat en teoretisk grund att stå på som verksam socionom. Dessa teorier finns med, medvetet eller omedvetet, när utredaren gör sina bedömningar och fattar sina beslut. Att redovisa teorierna och problematisera utifrån dem kan anses vara ett sätt att hålla utredningen transparent och ge de berörda familjerna en ökad förståelse för hur utredaren resonerat. Förhoppningsvis kan den föreliggande studien bidra till reflektion och inspiration för socionomer och blivande socionomer i samtal och tankar kring fördelar respektive nackdelar med teoretiskt förankrade barnavårdsutredningar.
Referenslista
Bryman, Alan (2008). Samhällsvetenskapliga metoder (andra upplagan). Malmö: Liber AB.
Dellgran, Peter & Höjer Staffan (1996). Bland stora teorier och centrala perspektiv. Göteborg: Göteborgs Universitet.
Dellgran, Peter & Höjer Staffan (2000). Kunskapsbildning, akademisering och professionalisering i socialt arbete. Göteborg: Göteborgs Universitet.
Edvardsson, Bo (2003). Kritisk utredningsmetodik, begrepp, principer och felkällor. Malmö: Liber.
Egelund, Tine & Thomsen, Signe Andrén (2002). Tærskler for anbringelse - en
vignetundersøgelse om socialforvaltningernes vurderinger i børnesager. København: Socialforskningsinstituttet.
Friis, Eva (2003). Sociala utredningar om barn. Lund: Sociologiska institutionen, Lunds Universitet.
Holland, Sally (2011). Child & family assessment in social work practice. London: Sage publications Ltd.
Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder – att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Linköping: Studentlitteratur.
Regeringen (2011). Barnmisshandel - Att förebygga och åtgärda (SOU 2001:72). Stockholm: Socialdepartementet.
Socialstyrelsen (2006). Barn och unga i socialtjänsten. Utreda, planera och följa upp beslutade insatser. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2009). Analys, bedömning och beslut i utredningar enligt BBIC. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2010). Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten (tredje upplagan). Stockholm: Socialstyrelsens beställningsservice.
Socialstyrelsen (2011). Barn och unga– insatser år 2011. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen (2012a). Anmälningar till socialtjänsten om barn och unga – en undersökning om omfattning och regionala skillnader. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen (2012b). Mejlsvar från Gunilla Westerdahl, Tillsynsavdelningen, Socialstyrelsen.
Utrikes Departementet (2006) UD:s skrift ”Mänskliga rättigheter – Konventionen om barnets rättigheter”. Stockholm:Edita Norstedts Tryckeri AB.
Vetenskapsrådet (1991). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Elanders Gothab..